Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Linnéa har varit död i 6 veckor…

12 juli 2008 (15:57) | acceptans, Mindfulness, sorg&saknad | av: Ludmilla

… och hon låg inlagd på barnpsyk i nästan 8 veckor innan hon på den obevakade permissionen tog sitt liv. Tidsperspektiven skevar. Det känns som att det var nyss hon dog men att det var en evighet hon låg på barnpsyk. Inget hände. Hon blev inte bättre… Hon var precis lika självmordsbenägen hela tiden hon var där. Klart man tappar hoppet efter ett tag…

Idag är det en bra dag. Morgonångesten väntade inte på mig som den brukar utan jag var full av energi. Tog med mig pojkarna och fiskade. Fikade på bryggan.

Jag spände sedan på mig röjsågen och har varit ute i 2 timmar och förbättrade sjöutsikten något.

Idag kan jag acceptera att Linnéa är död och samtidigt njuta av nuet. Det är bra.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Ludmilla
7 september, 2008 kl 7 september 2008 (20:19)

#1 Kommentar från Carola (svar):
kram…

Skrivet 12 juli 2008, klockan 15:59
#2 Kommentar från Missbeauty (svar):
Härlig dag ni har haft.
Blir varm när jag läser dina ord, det känns bra att du mår bättre och att du kommer framåt.
Det är konstigt hur vi fungerar och hur mycket vi verkar klara av.

Ha en fortsatt härlig helg.

Stor kram

Skrivet 12 juli 2008, klockan 16:01
#3 Kommentar från Enigma (svar):
Hela inlägget andas förtröstan.

Underbart.

Skrivet 12 juli 2008, klockan 16:02
#4 Kommentar från Tonårsmorsa (svar):
Skönt att dagar med sol och glädje också väntar på dig ibland. Kram!

Skrivet 12 juli 2008, klockan 16:09
#5 Kommentar från Stella (svar):
Vad skönt att höra att du haft en sådan bra dag..
Upp och ner kommer det hå förstås,men det är underbart ändå att det i livet kommer små ljusglimtar. Tar man vara på dem på bästa sätt man kan,så blir det något enklare att hantera det jobbiga som händer i livet.

Läser dig varje dag.
Många kramar från Stella

Skrivet 12 juli 2008, klockan 17:11
#6 Kommentar från Harmoni (svar):
Det kändes så bra att läsa detta….det är som om jag har fått en present!! Kram

Skrivet 12 juli 2008, klockan 17:27
#7 Kommentar från Monica (svar):
Hejsan …säjer som dom andra härligt att läsa och skönt att ni kunnat fiskat och fikat och haft det gott tillsammans jag tänker på er kramar om dej Monica

Skrivet 12 juli 2008, klockan 18:13
#8 Kommentar från Monica (svar):
Glömde skriva vilka goa pojkar du har ..Monica

Skrivet 12 juli 2008, klockan 18:19
Svar från Ludmilla:
Tack!

Skrivet 12 juli 2008, klockan 20:00
#9 Kommentar från ioanna (svar):
Bra.. att detta var en BRA dag… *kram*

Skrivet 12 juli 2008, klockan 19:51
#10 Kommentar från Ister (svar):
Jag lovar, på min Ninjaheder, att det kommer flera sådana här dagar i framtiden också! Glöm inte bort det.

Skrivet 12 juli 2008, klockan 19:53
Svar från Ludmilla:
Jag lovar och svär att inte glömma bort det!

Skrivet 12 juli 2008, klockan 20:00
#11 Kommentar från semesterfirare (svar):
”Gud tar bara de bästa”…var det nån som sa…och det kan ju ligga nåt i det

Gott att du kan finna glädje i livet… bra för din, men även för Linnéas skull…

kram
//Paula

Skrivet 12 juli 2008, klockan 19:56
#12 Kommentar från Camilla (svar):
Yes,yes,yes äntligen får du någon stunds ”rast” ….kramisar

Skrivet 12 juli 2008, klockan 20:13
Svar från Ludmilla:
kram!

Skrivet 12 juli 2008, klockan 21:42
#13 Kommentar från Missbeauty (svar):
Vi är kanske vinnare allihopa på våra egna sätt och vis.
Du vinner mot sorgen och lever vidare, jag ser dig som en vinnare iaf.

Kram

Skrivet 12 juli 2008, klockan 20:31
#14 Kommentar från Pia K (svar):
Hej Ludmilla!
Jag har tre barn.
Som mamma, anklagar man sig alltid for vad som hander barnen.
Mina barn ar vuxna. Jag har 7 barnbarn.
Men- jag har valt att skilja mig tva ganger. Det kanns for mig, gentemot mina barn.
Jag kanner med dig.
Din dotter var valdigt sot.
Sa onodigt!
Ga in pa min hemsida http://www.piak.dinstudio.se- och titta pa Felisias hemsida dar bland mina lankar.
Sa far du se.
Pia i Peru

Skrivet 12 juli 2008, klockan 20:45
Svar från Ludmilla:
Jag var nyss inne på Felicias sida redan innan du skrev.

stor kram!

Skrivet 12 juli 2008, klockan 20:56
#15 Kommentar från Berth (svar):
kommer in och ger dej en styrkekram.

Vet vilket helvete en del dagar kan vara sen kommer det guldkorn, och det är dom vi får spara och ta fram ur minnet när svartsynen täcker vårt synfält.

Skrivet 12 juli 2008, klockan 21:48
#16 Kommentar från måns lööf (svar):
du är underbar Ludmilla. Tänker på dig

Skrivet 12 juli 2008, klockan 22:47
Svar från Ludmilla:
Tack Måns!
Stor kram!

Skrivet 13 juli 2008, klockan 11:38
#17 Kommentar från Ingrid (svar):
Skönt med en ”bra” dag. Lite paus och vila från det ”onda och smärtsamma”.

Följer din blogg varje dag.

Styrkekramar

Skrivet 12 juli 2008, klockan 23:50
Svar från Ludmilla:
Tack!

Skrivet 13 juli 2008, klockan 11:38
#18 Kommentar från Tizzel (svar):
Att fiska på bryggan med dina pojkar tror jag är det finaste du kan göra för din dotter!!!! KRAM!!

Skrivet 13 juli 2008, klockan 01:01
Svar från Ludmilla:
Men jag tror att hon hade velat vara med…

Skrivet 13 juli 2008, klockan 11:39
#19 Kommentar från ~Maria~ (svar):
Va härligt med en bra dag. Det kommer komma fler sådana dagar.

Kram

Skrivet 13 juli 2008, klockan 01:38

Kommentar från dr dre beats
19 januari, 2012 kl 19 januari 2012 (7:07)

Håller med Ingrid. Varför Stockholm? Många skolor ute i landet ligger långt före vår hufvudstad i ett förbättringsarbete av skolan. Till exempel har
F 9-reformen ännu inte fått gehör, mig veterligen, i 08-området. En reform som absolut främjar förebyggande arbete och enligt mig kan lyckas bättre då skolorna har ett lägre elevantal och en mer personlig relation till eleverna, än vad de ”gamla” högstadierna med upp till tusen elever kan…

Dock hoppas jag att projektet fa

Skriv någonting