Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Idag har jag ”inte”…

15 september 2008 (19:43) | acceptans, död, Linnéa, livet, sorg&saknad | av: Ludmilla

Idag har Johan inte väckt Linnéa kl 6.30.
Han har inte heller dukat frukost till 5 utan till 4.

Jag har inte krockat med Linnéa i tvättstugan när vi letar efter rena kläder.
Jag har inte småpratat med henne vid frukostbordet, och hon är inte heller så där surmulen som hon brukar vara på morgonen.

Linnéa har inte stått i hallen framför spegeln och sminkat sig.
Jag har inte skjutsat Linnéa, Jonas och Oscar till skolan. Linnéa satt inte framme bredvid mig i bilen och berättade vad hon skulle göra i skolan, eller om den och den kompisen, samtidigt som vi lyssnade på RIX morgonzoo.

Jag har inte sett Linnéa springa iväg in i skolhuset samtidigt som hon ropar; Tack för skjutsen!
Jag har inte heller kommit hem på eftermiddagen efter att jag hämtat pojkarna till ett hus där Linnéa sitter och spelar piano. Ljuvlig musik som fyller huset.

Jag har inte pratat om livet med Linnéa samtidigt som jag förbereder maten. Jag har inte heller förhört henne på någon läxa. Inte heller tittat på TV med henne.

Jag kommer inte att pussa henne godnatt på ögonlocken och hon kommer inte att borra in sitt huvud mot min hals.

Aldrig mer.

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Eva
15 september, 2008 kl 15 september 2008 (20:10)

Idag har du klarat av ännu en dag.
Idag har du varit mamma till dina pojkar.
Idag har du tagit ännu ett steg.
Du har tagit ännu ett steg ……..

Omtanke och värme till dig och de dina.

Evas senaste blogginlägg..Det här blir en lång dag …..

Kommentar från Ninna
15 september, 2008 kl 15 september 2008 (21:10)

Kära Ludmilla!

Ville bara säga att jag förstår att varje dag är en kamp, dragen mellan din egen sorg och att fortsätta vara mamma till dina söner. Tänker på Dig ofta och skulle hjälpa dig om jag bara kunde.

// Ninna

Ninnas senaste blogginlägg..Kroppsuppfattning vs Verklighet!

Kommentar från helena
15 september, 2008 kl 15 september 2008 (21:43)

Väntar man för länge med att ta nästa steg,kan man bli stående på ett ben i resten av ditt liv! Det där steget kanske inte är dags riktigt än men kloka ord som min pappa sa till mig i min sorg..Ha det gott!!

helenas senaste blogginlägg..Nattfin..

Kommentar från Ludmilla
15 september, 2008 kl 15 september 2008 (22:25)

Det är en balansgång mellan att inte fastna och inte blunda för verkligheten.
Att tänka på Linnéa och att tänka på de barn jag har i livet.
Att bearbeta det som har varit och att planera framåt.

Kommentar från ~Maria~
16 september, 2008 kl 16 september 2008 (6:41)

En varm kram med styrka får du utav mig.

~Maria~s senaste blogginlägg..SLUTA RÖKA TIPS / ~Maria~

Kommentar från Lena
16 september, 2008 kl 16 september 2008 (10:32)

Åh, herre gud! Jag hittar inga ord.
Jag ger dig min kram. Tar du emot den?

Kommentar från S a r a
16 september, 2008 kl 16 september 2008 (13:51)

Vet inte vad jag ska skriva. Blir helt tagen varje gång jag läser!

Kram!

S a r as senaste blogginlägg..Behind blue eyes

Kommentar från Tonårsmorsa
16 september, 2008 kl 16 september 2008 (18:35)

Dina ord är starka och går rakt in i hjärtat. Som alltid! Tack för att DU finns!

Tonårsmorsas senaste blogginlägg..Vem ska man tro på?

Kommentar från Ludmilla
16 september, 2008 kl 16 september 2008 (19:19)

Tack för alla kramar. Jag tar emot alla jag kan få!

Kommentar från Amelie
17 september, 2008 kl 17 september 2008 (18:42)

Idag har jag läst hela din blogg.
Idag har jag gråtit många tårar.
Idag har jag förstått hur bra jag har det.
Idag har jag haft vett att uppskatta mina barn ännu mer.
Idag har jag INTE gnällt över hur jobbigt allt är.
Tack!

Kommentar från Ludmilla
17 september, 2008 kl 17 september 2008 (19:05)

Tack Amelie för att du läser och känner. Kanske kan något förändras till det bättre med hjälp av att Linnéa har dött… ringar på vattnet… på något sätt…

Kommentar från em
17 september, 2008 kl 17 september 2008 (21:41)

hej ludmilla..jag besöker din blogg varje dag.Jag tänker på linnéa varje dag,och nej jag överdriver inte snarare tvärtom. jag tänker på henne hela tiden.Jag tänker tillochmed ..har linnéa suttit just här och jobbat med matte? eller har hon öppnat just den här dörren när hon ska till so:n? .har hon suttit vid samma plats som jag sitter vid i matsalen och ätit?…jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här men..kanske minnas linnéa? jag lider med dig! rip linnéa.

Kommentar från Tizzel
18 september, 2008 kl 18 september 2008 (8:03)

Det gör mig så ont att läsa dina ord…
Varm kram!

Tizzels senaste blogginlägg..Är du normal???

Kommentar från Ludmilla
18 september, 2008 kl 18 september 2008 (8:28)

em: Tack för att du läser här. Linnéa kommer aldrig att försvinna från oss. Hon har lämnat ett stort, stort avtryck. Men vi får inte heller glömma att hon var sjuk och att hon inte alls var så glad och sprudlande som hon verkade. Hon bar på en stor, stor smärta som hon inte visade för någon.

Kommentar från Gunilla
19 september, 2008 kl 19 september 2008 (14:47)

Alla de där aldrig mer gör så ont…..
Kram Gunilla

Gunillas senaste blogginlägg..Tack min fina vän Berit!

Kommentar från Lisa Olveby
19 september, 2008 kl 19 september 2008 (17:35)

Kram till dig. Det gör ont, att man gör allt man brukar men det är till en person mindre hela tiden, vad man än säger så är en person mindre som hör, vad man än ser så är det en person mindre som delar den upplevelsen, allt är till en person mindre och sorgen äter en innifrån. Jag finns i närheten och delar dina tankar. Kram

LIsa, Jessicas mamma

Skriv någonting