Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Väntar ni på mig?

25 oktober 2008 (10:30) | barn, livet | av: Ludmilla

Glömde en sak från igår…

När jag skulle hämta pojkarna från skolan parkerade jag på ett ställe där jag vet att man åtminstone förut helst inte skulle stå. Nu fanns inte de skyltarna kvar och jag vet att skolan i de lokalerna inte fanns kvar, så när det inte fanns någon annan parkeringsplats tänkte jag att det nog skulle gå bra.

Det tog lite längre tid att hämta pojkarna än vanligt eftersom det var många föräldrar där och Jonas spelade pingis och allt var det var. Så, när jag började gå mot bilen och ser att det står tre män, klädda i arbetarkläder, med bister uppsyn och händerna i sidorna vid min bil… blev jag lite nervös att jag blockerat vägen på något sätt.

Jag ropar då över gårdsplanen:

”Hej, jag ser att ni väntar på mig. Jag är på väg!”

Männen stirrar på mig och säger ingenting. Jag tänker att här måste man le och se glad ut så att deras missnöje inte ökar. Väl framme vid min bil säger jag:

”Jag är hemskt ledsen om jag har hindrat er så här på fredagseftermiddagen. Det var inte meningen att jag skulle låta er väntar på mig.”

Nu ändras minen på männen och de ser väldigt roade ut. Jag förstår med ens att de inte alls väntade på mig, eller att de väntade över huvudtaget. De stog och ”hängde” mer eller mindre och hade inget bråttom och de hade överhuvudtaget inte reflekterat över min bil förrän jag kommer stormande emot dem.

”Du, dig skulle jag kunna vänta på hela livet!” säger den ena och de andra nickar instämmande.

Hmm…

Har du också sett episoder som hänt spelas upp framför dig när du har facit i hand? Tre män står och pratar. På 50 m avstånd skriker en kvinna över gårdsplanen: ”Väntar ni på mig???” Häpet tänker de: Äntligen! Nu händer det något i mitt liv. Kvinnan rusar emot de tre männen som roat undrar vad som ska hända nu…

Äsch… *rodnar*

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Ingrid
25 oktober, 2008 kl 25 oktober 2008 (10:44)

…åh så springer kvinnan förbi de tre männen, tvärs över gatan och möter upp sin man i en varm omfamning…

(Mitt Livs Novell)

Helgkram

Kommentar från Matilda
25 oktober, 2008 kl 25 oktober 2008 (19:47)

Skrev ett svar på din kommentar vid mitt senaste inlägg. Men det blev kanske inte så bra, vidareutvecklar gärna det via msn eller sisådär (det är lättare att bli förstådd på det viset). Ta hand om dig!

Matildas senaste blogginlägg..jag önskar vi kunde dansa och le.

Kommentar från jessica
25 oktober, 2008 kl 25 oktober 2008 (21:31)

hahaha vad pinsamt=)

Kommentar från Åsa
25 oktober, 2008 kl 25 oktober 2008 (21:36)

Tycker episoden var kul. Hade varit roligt också att höra deras ord när de berättade det vidare. 🙂

Åsas senaste blogginlägg..Glömde en födelsedag…

Kommentar från Cissi
25 oktober, 2008 kl 25 oktober 2008 (23:40)

Det gick inte så jätte bra provet, tror inte ja tjänade något på o göra de men bara o försöka nästa gång.. har jätte svårt för matte så fick 3/22 på den delen 🙁 men men.. bättre lycka senare tror ja.
Hur är allt nu med allt? virrvlar det fortfarande?
Kram

Cissis senaste blogginlägg..varnar för känslighet

Kommentar från Jerry
26 oktober, 2008 kl 26 oktober 2008 (11:31)

Åhh, var finns de människorna som säger så? (;-)

Jerrys senaste blogginlägg..Brudens bäste man (2008)

Kommentar från Tonårsmorsa
26 oktober, 2008 kl 26 oktober 2008 (14:00)

Härligt!! Det skulle vara kul att höra dem återberätta denna episod när de kom hem! 😉

Kram! ♥

Tonårsmorsas senaste blogginlägg..Jag förklarar Krig!

Kommentar från Lisa Olveby
26 oktober, 2008 kl 26 oktober 2008 (20:39)

Härligt, skulle vilja se och höra deras tankegångar.

Kommentar från tizzelotazzel
29 oktober, 2008 kl 29 oktober 2008 (0:23)

Underbar historia! Jag fick upp leendet ända upp till öronen! 🙂

tizzelotazzels senaste blogginlägg..Det blir aldrig någon japan av mig…

Skriv någonting