Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Tack för att du finns…

31 december 2008 (11:09) | allmänt, barn, blogg, Linnéa, livet, självmord, sjukvård, sorg&saknad, tröst&hopp | av: Ludmilla

Att ha så många som mellan 300 och 1000 unika besökare per dag på bloggen är en svindlande tanke.
Jag är oerhört tacksam för att just du läser min blogg. Det är ett väldigt stort stöd.

Jag vet att bloggen har gjort stor nytta. Ni som läser gör det av olika anledningar och alla är lika mycket värda!

Mina vänner. Jag vet att ni är många som vill se hur jag har det. Det är märkligt ibland när man möts och du vet allt om mig! Men jag blir glad för att du bryr dig om mig! Glöm inte bara att ge dig tillkänna ibland så att jag vet att du finns där.

Linnéas vänner. Jag vet att ni är många som genom min blogg får hjälp att bearbeta er sorg efter Linnéa. Jag blir väldigt glad när jag får mail och kommentarer där du berättar om dina minnen av Linnéa. Det behöver inte vara någon stor sak utan varje litet minne är så värdefullt för mig.

Avlägsna bekanta. Även för dig som inte har så tät kontakt med mig vet jag att det är mycket värt att du kan ta del av mitt sorgearbete och se var jag är. Glöm inte bara att ge dig tillkänna ibland så att jag vet att du finns där.

Sörjande anhöriga. Många är ni som förlorat en anhörig. Många är ni som förlorat ett barn. Många är ni som förlorat en anhörig i självmord. Alla ni sorgesystrar och sorgebröder. Ni som vet hur det känns. Det är en gemenskap som man helst hade varit utan, men nu när man befinner sig i denna situation är det så viktigt att vi har varandra. Ni är värdefulla för mig. Jag vet att jag hjälper dig också genom att skriva om hur jag tar mig igenom sorgen. Många är ni som tar kontakt med mig och berättar just er historia. Det betyder mycket för mig. Att dela sorgen och smärtan – hjälper oss!

Du som själv mår dåligt. Många med dig läser min blogg för att du själv mår dåligt eller har mått dåligt. Många har kontaktat mig för att de själva tänkt att ta sitt liv, men hindrat sig när de läst min blogg. Genom att läsa om min sorg har de blivit medvetna om hur deras nära och kära skulle få det om de skulle genomföra sina självmordsplaner. Genom att du som mår dåligt tar kontakt med mig och berättar hur du känner det får jag också större kunskap om hur man känner när man tar sitt liv. Så många vänliga personer som har försäkrat mig om att Linnéa inte gjorde det för att hon var missnöjd med sin familj och liknande. Det värmer.

Sjukvårdspersonal. Jag vet att det också finns de som söker efter kunskap om hur man ska hantera sorg och självmord. Genom att läsa min blogg som helt naket beskriver hur det är så ger det dem en större trygghet i sin yrkesroll.

Nya bekantskaper via nätet. Genom olika bloggar har jag fått nya vänner som troget följer mig på min resa genom livets tyngsta passager. Många av er har följt mig från allra första början. Det är en ny upplevelse att ha så många som känns så nära trots att man aldrig har träffats.

Ni okända. Sedan finns det också en stor grupp som jag inte vet vilka ni är. Som ”i smyg” läser. Kanske skulle ni inte ens erkänna att ni läste min blogg för att ni tycker att det känns som att ni traskar in i mitt privatliv? Ni betyder också något!

Alla ni som läser min blogg och har följt mig under 2008 vill jag tacka från hela mitt hjärta. Ni har hjälpt mig genom att jag vet att ni finns där. Ni har hjälpt mig genom alla era kommentarer som stöttat, vinklat olika saker och ifrågasatt. Det har hjälpt mig att komma vidare.

Stort, stort tack för 2008. Jag önskar er alla ett mycket bra 2009.

Ludmilla

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Therese
31 december, 2008 kl 31 december 2008 (12:23)

Jag stod där på ica maxi och skulle köpa hårfärg, vrider på huvudet i väntan på kön och ser bilden på Linnéa. Det högg verkligen till i mitt hjärta. Nu har jag tidningen hemma, men vet inte vart jag ska ha den. Den kan ju inte ligga bland dom andra, när Linnéa är på bild där.

Jag är säker på att 2009 kommer bli ett bättre år för er, det kan jag nästan lova. Jag hoppas du kommer fortsätta blogga, vi är många som kommer fortsätta läsa.

Gott nytt år! Kram, Therese

Thereses senaste blogginlägg..sista chansen att förändra 2008.

Kommentar från BeckaBus
31 december, 2008 kl 31 december 2008 (12:30)

Hej Ludmilla!
Jag vill TACKA DIG!
Du har hjälpt mig mycket med din blogg.
Jag kommer nog aldrig sluta läsa den så länge du har kvar den.

Tänker ofta på dig, din familj och även Linnéa, vilket jag har sagt i många kommentarer, men som jag verkligen menar och står för.

Jag vet inte vad det är men jag har läst många bloggar om föräldrar som förlorat sitt barn i självmord. Men det är DIN BLOGG, det som hände Linnéa, som har berört mig mest. Jag vet inte varför…Känns så konstigt när jag tittar på bilderna på Linnéa. Det här kanske låter konstigt, men det känns som om jag har känt henne. Jag vet inte hur, för det har jag ju långt ifrån gjort, men ändå – känslan finns inom mig, och det är därför jag tänker så mycket på er.

Jag hoppas ditt 2009 kommer bli bra på alla sätt.
Jag ser upp till dig! Jag vet inte om jag skulle klara av det du har gått igenom.

Många kramar till dig, din familj och till Linnéa, var hon än är idag.
/Becka

BeckaBuss senaste blogginlägg..Mitt 2008!

Kommentar från Sandra Solros
31 december, 2008 kl 31 december 2008 (13:53)

Tack sjäv! Jag vill önska dig ett bra 2009!
Må så gott du kan!
Sandra

Kommentar från Fröken Svår
31 december, 2008 kl 31 december 2008 (15:57)

Jag önskar dig och din familj ett riktigt bra 2009.

Ta hand om er.

Fröken Svårs senaste blogginlägg..Kick it!

Kommentar från Soulsister
31 december, 2008 kl 31 december 2008 (16:07)

Tack själv för att du delar med dig

KRAM från mig

Soulsisters senaste blogginlägg..Sista arbetsdagen för i år – en årskörnika

Kommentar från Monika
31 december, 2008 kl 31 december 2008 (16:37)

Hejsan Ludmilla!
Jag tillhör de okända som i smyg har läst din blogg i flera månader.
Jag vill verkligen tacka för den här tiden och för tiden framöver!
Vill önska dig och din familj ett Gott Nytt År!
Kramar från
Monika.

En människa är försvinnande liten i universum, men när en speciell människa går bort blir ett universum av tomhet kvar.

Kommentar från Ingrid
31 december, 2008 kl 31 december 2008 (18:36)

Kikar in så här i pausen i matlagningen. Tack för att du delar med dig av dina tankar och funderingar i ditt universum.

Skickar massor med nyårskramar och värme till hela familjen.
Önskar er också ett Gott Nytt År! …med betoning på NYTT.

Kommentar från Trebarnsmamman
1 januari, 2009 kl 1 januari 2009 (8:32)

Kikar in för att önska dig ett så gott nytt år det bara går!

Kommentar från Gunilla
1 januari, 2009 kl 1 januari 2009 (10:38)

Visst är bloggvärlden fantastiskt och öppnar nya dörrar man ine visste fanns!
Årets först bloggkram får du här….

Gunillas senaste blogginlägg..Till er alla!

Kommentar från mirja
1 januari, 2009 kl 1 januari 2009 (16:40)

Tack för din generösitet att dela medej av dina tankar känslor om Linnea.Önskar dej allt gott av det nya året.Kram M.

Kommentar från stars in heaven
1 januari, 2009 kl 1 januari 2009 (17:33)

Hoppas 2009 blir ett bra år!
Kram

Kommentar från Carina
1 januari, 2009 kl 1 januari 2009 (18:56)

Ludmilla…jag berättar om detta bloggande för mina arbetskamrater..vad man bloggar om..berättade också vad man bloggade om!Att jag är inne flera ggr på sorgliga bloggar..men de(mina arbetskamrater)säger..varför vill du gå in och läsa om en massa sorgliga ting.Livet är ju så tråkigt än då….Tänkte då..vad säger de..funderar också varför en del människor mår dåligt??Det ser man inte på utsidan när själen är trasig.Jag har en brukare som jag är KP för.Hon har fösökt ta sitt liv tre ggr..vilket misslyckades med att alla hittade henne de gångerna!Hennes förflutna är incest utav styvfadern..hon pluggade utbildeade sej till sjuksköterska,arbetade då på onkologen,gifta sej ,köpte hus och fick ett flickebarn..en tid efter började det bubbla i henne..hon mådde sämre och sämre.Fick några psykoser,hamnade på psyket!Allt kom fram..hon började att minnas.Det blev slutet på hennes giftemål.Mannen hittade en annan..hon fick kämpa för att överleva,dottern har bott stundtals hos henne!Nu är hon sjukpensionär.Sådant kan livet bli,känner sådan empati för denna kvinna…gott nytt år från mej…carina

Carinas senaste blogginlägg..Min Robins nyårslöfte till hans sambo…(Drogfria) lovade de varandra!

Kommentar från Emelie
1 januari, 2009 kl 1 januari 2009 (20:50)

Hej Ludmilla!
Jag är en av de där som följt din blogg i smyg, som velat kommentera många gånger men som inte riktigt vetat vad jag ska skriva. Jag tyckre om din blogg, att du vågar låta sorgen rymmas för runtomkring göms det undan alldeles för ofta. När man förlorat någon är det ju naturligt med sorg. Jag är också en av dem som själv haft det ganska jobbigt i mitt liv. Hur som helst så tycker jag om din blogg och önskar dig allt gott för det kommande året!

Emelies senaste blogginlägg..nyårsdag i solsken och midvinter köld

Kommentar från Kurator Pia
2 januari, 2009 kl 2 januari 2009 (9:54)

Vill bara önska dig en GOD Fortsättning på det nya året, Ludmilla! Din blogg har en otrolig påverkan på människor och det märks att den kanske också ger dig en aningens mer kraft och ork att att arbeta vidare med sorgen. Jag kan inte låta bli att tänka på en mening som jag själv myntande för många år sedan när livet var svårt och meningslösheten tärde. ” Där gråten bor, finns ingen fingerfärdighet”. Jag kan inte förklara innebörden med mer än att det var så det kändes. När sorg och förtvivlan skakar oss, kan vi inte värja oss, vare sig, med ord, ”krumbukter” eller intellektuella förklaringsmodeller. Må så gott du kan!

Kurator Pias senaste blogginlägg..Fredagsfärgen…

Kommentar från Sophie
2 januari, 2009 kl 2 januari 2009 (17:10)

Jag vill bara säga Tack till dig. Inte bara för att du öppet skriver om dina tankar,di sorg och dina problem utan också och nog mest för att du på ett omedvetet sätt hjälper mig. Jag befinner mig i en liknande situation. Det är inget jag egentligen kan tro, det är inte sånt som man själv är med om. Det är sånt man läser om eller ser på tv. Sånt som händer andra. Men vi tvingas varje dag möta verkligeheten, försöka oss på att förstå den eller iallafall acceptera den. Jag är inte självmordsbenägen. Men jag mår dåligt, mycket dåligt för någon annan i min närhet är det. Någon jag älskar. Någon jag inte vill förlora. Hon mår dåligt, hon vill dö. Jag känner mig så hjälplös för det känns inte som att jag kan göra något. Därför gör jag det inte heller, därfö mår jag dåligt. Jag vill inte att hon ska dö, min lillesyster. Min Lillesyster som jag älskar vill ta livet av sig. Din blog hjälper mig, och föhopnningsvis kan jag på så sätt hjälpa henne. Tack för att du Finns! Kram

Kommentar från Trebarnsmamman
2 januari, 2009 kl 2 januari 2009 (21:11)

En utmärkelse till dig för din öppenhet!

Trebarnsmammans senaste blogginlägg..Utmärkelse

Kommentar från Lillan
3 januari, 2009 kl 3 januari 2009 (19:44)

Din blogg har hjälpt mycket, jag kan se mig själv i Linnéa, samtidigt som jag kan se min mamma i dig. Jag har bestämt mig för att fortsätta kämpa och kan inte se självmord som en lösning. Har insett att även om jag inte kan se ljuset nu, kan jag troligtvis göra det i framtiden. Varje dag är en kamp och jag är beredd att ta den. Tack, tack för att du orkar skriva om något som enligt svensk tradition är tabubelagt, det har fått mig att förstå att jag inte är ensam och att ett beslut kan leda till förödande konsekvenser. Istället för att deppa ihop i min ensamhet, har jag själv valt att blogga, även om jag tycker det är jobbigt att skriva, hjälper jag mig själv genom att på sikt hjälpa andra. Tusen Tack

Skriv någonting