Kommentarer till Livet är märkligt

Av: Ludmillas Blogg » Mamma

Ludmillas Blogg » Mamma — Mon, 15 Jun 2009 19:43:54 +0000

[...] fick en fin dikt skickad till mig från Sandras mormor som jag tyckte var så fin. Dikten är hämtad från sidan Vi som finns, en sidan för efterlevande [...]

Av: Ludmillas Blogg » Wonderchild

Ludmillas Blogg » Wonderchild — Fri, 20 Mar 2009 16:22:52 +0000

[...] hörde Christian Waltz Wonderchild på radio. Linnéa gillade den och lyssnade mycket på den när vi var i Thailand 2004/2005. När vi kom hem därifrån ville hon inte lyssna alls på den låten. Jag tyckte det var så [...]

Av: ullrika

ullrika — Sun, 25 Jan 2009 23:57:34 +0000

jag har ju varit här förr. tittar in här då och då. du skriver så klokt. jag blir galen på hur stark du är, och kommer fortsätta tjat om det fastän du säger emot. du är bamsestark!!

jag tror det var många som reagerade som du inför Tsunamikatastrofen i sydostasien. själv kände jag mig lite kluven. alla av dom turister som förlorat anhöriga hade ett hem att komma hem till. tänk dom som fick hela sitt hem bortspolat. jag kände mig så hemsk som tyckte lika synd om alla. går det att gradera smärta och förlust? jag tror inte det. men du kanske förstår hur jag menar.

Av: Ludmilla

Ludmilla — Sun, 25 Jan 2009 18:29:56 +0000

Ulle: Jag läste boken i somras. Den fick mig verkligen att tänka till. Om hon klarade det, ska jag klara det!

Av: Ludmilla

Ludmilla — Sun, 25 Jan 2009 18:29:36 +0000

Ulle: Jag läste boken i somras. Den fick mig verkligen att tänka till. Om hon klarade det, ska jag klara det! Ludmillas senaste blogginlägg..“Leva-Vidare-Grupp” i Uppsala

Av: ulle

ulle — Sun, 25 Jan 2009 15:45:38 +0000

Vad fint du skriver. Har aldrig varit i Thailand men läst mycket om tsunamin och tänkte också såna tankar, vad hade man gjort om man själv blev drabbad? Har inte själv mist någon men haft en mycket sjuk dotter i över 3 år och vet hur det är att leva med oron om hon inte ska vakna upp i morgon... Fruktansvärt, men hon valde tack och lov att leva! Läste nyss boken "när livet stannar" av Malin Sävstam, som handlar om hur hon miste sin man och 2 av sina barn, sin bästa väninna och hennes barn i tsunamin. Väldigt gripande, har du läst den? Kram ulles senaste blogginlägg..Tävlar

Av: Ludmilla

Ludmilla — Sun, 25 Jan 2009 07:45:30 +0000

Jenny: Tack för att du läser. Jag är så glad att du har kommit ut på andra sidan.

Av: Jenny

Jenny — Sun, 25 Jan 2009 06:18:45 +0000

Jag jobbar natt och ska snart gå hem, hittade denna blogg vid 23-tiden igårkväll och har läst den från början till slut. Försökte själv ta livet av mig för bara något år sedan men kommit på fötter igen. Har aldrig kommenterat någon blogg innan men vill skicka en kram till dig och dina andra barn. En sak jag tänkt på mycket är hur just min lillebror skulle reagera om jag inte överlevt. Önskar er all lycka!

Av: lördagsgodis on the run « the real mymlan

lördagsgodis on the run « the real mymlan — Sat, 24 Jan 2009 12:56:40 +0000

[...] livetärfaktisktvärtattleva: Ludmilla skriver, läs själva. Kolla hennes länkar [...]

Av: Soulsister

Soulsister — Fri, 23 Jan 2009 22:34:03 +0000

Ja, jag trodde förr att det fanns en mening med allt...men sen jag blev sjuk vet jag inte. Jag hoppas jag kommer tillbaka till den starka tro jag hade förr.... Berörd är jag i alla fall av din text! Vackert! KRAM Soulsisters senaste blogginlägg..Livet efter beskedet - artikeln i Lundagård