Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Våren är kommen

2 april 2009 (20:27) | allmänt, barn, döden, Linnéa, sorg&saknad | av: Ludmilla

Nu har våren kommit på riktigt till Uppsala.
Förra gången vi var vid graven kunde Jonas och jag inte gräva ned blommorna vi hade köpt och de hade förstås vissnat. Nu hade vi med oss nya och denna gång kunde vi gräva ned dem. Vi tog bort lyktorna också. De känns så vintriga. Även några tomtar som tidigare varit fastfrusna gick nu att ta bort.

Graven blev riktigt vårfin.

Lyktorna tog jag med hem… men var lägger man dem nu? Har man en hylla där man har årstidssaker för graven? I hennes rum? Det är ju hennes… eller? Lilla gumman… var vill du ha dina gravlyktor någonstans?

Det här är helt absurt.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från HANNA
2 april, 2009 kl 2 april 2009 (20:54)

Det finns inga ord för sånt här. Jag är djupt ledsen och berörd av det här. Inga ord räcker till.

Har ni någon gång tänkt att gå till ett medium eller nånting som kan försöka ta kontakt med Linnéa, Zandra Perrault’s föräldrar gjorde de, och dom ’pratade’ eller fick kontakt med henne, de läste jag på hennes lunar i hennes dagbok. men de krävs styrka för att göra de och man måste nog tro på de också. Men ville bara fråga.

Varma kramar

HANNAs senaste blogginlägg..vännen

Kommentar från Erika
2 april, 2009 kl 2 april 2009 (21:00)

Vad fint hon har det! Fint att se, men samtidigt jobbigt. Den stora fina stenen borde inte finnas…
Tror du förstår hur jag menar!
Kram

Kommentar från Ludmilla
2 april, 2009 kl 2 april 2009 (21:24)

Hanna: Jag har inte varit till ett medium. Kanske gör jag det någon gång. Jag har inte bestämt mig.
Erika: Jag förstår hur du menar. Stor kram!

Kommentar från HANNA
2 april, 2009 kl 2 april 2009 (21:53)

Okej. Tänker på er varje dag! Kram

HANNAs senaste blogginlägg..vännen

Kommentar från Emely
2 april, 2009 kl 2 april 2009 (23:19)

Jag gråter när jag läser detta. Om jag fick en önskan i mitt liv så skulle jag önska Linnéa tillbaka till dig. Fina Linnéa. Nej jag vill inget hellre än att önska henne tillbaka till dig och din familj. Så sorgligt, vet inte vad jag ska säga.
Jag tänker på er iallafall och funderar över var Linneá befinner sig just nu.
Många kramar
Emely

Emelys senaste blogginlägg..Check dag

Kommentar från Soulsister
3 april, 2009 kl 3 april 2009 (5:14)

Så vackert hon har det.
Jag bevarar min farmors olika gravlyktor mm i en fin låda som jag dekorerat. Det känns bra för mig.
kram

Soulsisters senaste blogginlägg..Closed….

Kommentar från Paulina
3 april, 2009 kl 3 april 2009 (7:29)

Jag tänker också på Linnéa nästan dagligen. Känner mig fortfarande lite skamsen för att jag lägger mig i en sådan privat händelse. Samtidigt har jag förstått att du inte har något emot det, Ludmilla?

Sänder en styrkande vårkram.

Paulinas senaste blogginlägg..Nu är det vår!

Kommentar från Ludmilla
3 april, 2009 kl 3 april 2009 (7:32)

@Jag tycker att det känns underbart att Linnéa lever vidare och att så många har fått ”lära känna” henne så här… även om det skulle ha varit trevligare om ni hade fått träffa henne på riktigt. Men om det inte hade hänt hade ni ju inte lärt känna henne alls… så Paulina – nej, det har jag inget emot. Jag kan tänka mig att Linnéas berättelse blir en symbol för något… jag vet inte riktigt vad än… men något som handlar om att ta vara på livet och att det värsta kan hända vem som helst… kramar till er allesammans!

Kommentar från ulle
3 april, 2009 kl 3 april 2009 (10:01)

Vad fint hon har det! Sänder dig lite styrkekramar då inga ord finns…

ulles senaste blogginlägg..Var är solen???

Kommentar från Tuija
3 april, 2009 kl 3 april 2009 (10:35)

Jag har Matias gravsaker i en låda bara..Årstidsgrejjer, precis som du skriver.

Det är så otroligt absurdt att tvingas ens tänka såna tankar som gravsaker till ens barns grav.

Fin gravsten hon har Linnea.

Skickar styrka och stor kram

Tuijas senaste blogginlägg..Hon är ju bara för söt..

Kommentar från Sara
3 april, 2009 kl 3 april 2009 (13:33)

Jag har själv en Linnéa (Nea) här hemma. Hon är tio år, och jag kan inte ens föreställa mig vilka känslor som finns i ens huvud efter att något såhär tragiskt händer. Bara tanken att dekorera sitt barns gravsten gör att det värker i hjärtat. Hoppas att ditt värkande hjärta kommer att kännas en aning lättare efterhand som tiden går.

Kommentar från Gunilla
4 april, 2009 kl 4 april 2009 (22:02)

Årstidssaker, ett sådant bra ord egentligen. Det är ju det det är. Vi har Rickard olika saker till graven i en särskild låda.
Visst är det hela helt absurt. Jag håller helt med dig. Tanken slår mig alltid när jag skurar stenen ren ett par gånger varje år… Vad är det jag sysslar med?
Men det är så här vår vardag ser ut och i den ingår besök på kyrkogården.
KRAM

Gunillas senaste blogginlägg..Lördagsblandning

Skriv någonting