Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

17 – 18 maj 2008

19 maj 2009 (17:46) | Linnéa, psykiatri, självmord, sjukvård, sorg&saknad | av: Ludmilla

Fjärilshuset

Fjärilshuset

Detta var helgen efter ytterligare ett försök av Linnéa att avsluta sitt liv.
Nu blev det helg och ingen suicidbedömning hade ännu gjorts. På lördagen åkte hon till sin pappa över dagen.
Vi passade på att ha kalas för Oscar som fyllt 8 år den 8 april, eftersom vi skjutit på det så länge. Allt runt omkring stog ju liksom stilla nu när Linnéa var så dålig.

Emelie var inlagd på medicinklinken med höga intravenösa doser kortison. Hon blev väldigt speedad och fick konstiga mardrömmar. Hon blev insatt på ytterligare mediciner för att kupera detta.

På söndagen hade Linnéa permission med oss. Vi tog med henne till Fjärilshuset i Hagaparken. Hon var så där lagom intresserad av att följa med. Jag passade henne noga. Hon försökte gå ifrån oss flera gånger och verkade nästan testa mig lite. Till mormor sa hon efteråt att hon tyckte hon kände sig så påpassad av mig. Tror jag det…
Linnéa ville inte vara med på bild, men jag fotade hennes händer när hon lät karparna nafsa på hennes fingrar.

På kvällen när jag skjutsade Linnéa tillbaka till BUP så pratade vi lite om vad som hade hänt på torsdagen. Linnéa sa att hon fortfarande hade självmordstankar. Jag frågade vad de hade sagt på BUP. Hon sa att ingen hade sagt något om det. Jag blev jätteupprörd. Hade de inte ens pratat med Linnéa om självmordsförsöket i torsdags. Nu var det ju söndag.

När jag kom hem ringde jag avdelningen och påpekade detta för sköterskan som också var Linnéas kontaktperson. -Jag kan prata med henne om du vill, sa hon. Om JAG vill? Är det inte det som är meningen om man är inlagd för självmordstankar?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Ingrid
19 maj, 2009 kl 19 maj 2009 (18:27)

Oj, oj, oj… vet inte vad jag ska säga. Men jag blir både arg och ledsen på samma gång. Känner din ilska och frustration.

…jag sitter kvar vid köksbordet och sippar på mitt nu kalla thé… brödet är sedan länge slut, men jag sitter kvar och lyssnar på dig…

Styrka och värme och kramar

Kommentar från Fulica Atra
19 maj, 2009 kl 19 maj 2009 (18:30)

Jag blir så fruktansvärt upprörd. Dels för att jag känner hur fruktansvärt du har det och dels för att det väcker mina egna minnen av den undermånliga bristen i psykiatrin på BUP.
Psykiatrin idiotförklarar både den suicidala patienten och uppenbarligen även anhöriga. Det är ett bra tag sen jag låg där, men kan konstatera att det inte har utvecklats någon som helst strategi för suicidprevention under dessa år. Anna Odell har i sitt konstprojekt lyft fram den väsentliga frågan vems berättelse som har giltighet. Att visa att vården inte står för en absolut sanning. Kritiska röster har förkastat hennes tilltag, det kostade ju samhället 11.000 spänn och ”någon annan behövde platsen bättre”. Om vi ser det ur ett suicidpreventivt perspektiv så kan man ju undra hur mycket av samhälles resurser som försvinner till löner på inkompetent personal och bristfälliga rutiner, som får sådana fruktansvärda konsekvenser. Jag är inte bara upprörd, utan riktigt förbannad!

Fulica Atras senaste blogginlägg..Bakom diagnosens mask

Kommentar från Bella
19 maj, 2009 kl 19 maj 2009 (19:39)

Alltså, BUP funkar inte alls, inte i Malmö i heller…det är ett stort skämt… :/

Bellas senaste blogginlägg..6 månader :'(

Kommentar från Soulsister
19 maj, 2009 kl 19 maj 2009 (20:42)

Jag blir mörkrädd när jag hör att ingen pratat med henne om det som hände! Hemskt!

Soulsisters senaste blogginlägg..Höjdpunkter i tillvaron

Skriv någonting