Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Grrr… svensk sjukvård…

3 oktober 2009 (8:37) | graviditet, sjukdom, sjukvård | av: Ludmilla

Morgonen igår var trög. Jag har hosta och hostade så att jag kräktes. Jag känner verkligen att min kropp inte är vad den borde vara… De olika krämporna blir fler och fler. I torsdags när jag varpå mödravårdscentralen togs det leverprover och gallsyror eftersom jag har en sådan hemsk klåda.

Igår hade jag tid hos handkirurgen. Jag har blivit remitterad från mödravårdscentralen eftersom jag sedan v25 haft domningar i mina händer. Jag har använt skenor nattetid sedan dess och även varit hos en arbetsterapeut.

Trots skenor och goda råd så har det inte blivit bättre utan sämre. Jag har kvarstående domningar i fingertopparna även på dagtid. Jag har svårt att utföra vissa rörelser som att bära en tallrik, torka mig på toaletten (!), tvätta håret och finmotoriken är helt ur funktion. Skriva på datorn går rätt bra, men att skriva för hand går inte alls.

Jag kom till sjukhusets kassa strax före den utsatta läkartiden (10.20). Jag såg på pappret då att de ville att man skulle vara där 30 min före så att de administrativa rutinerna kunde fixas. Sekreteraren kommenterade dock inte att jag kom när jag kom.

Jag hänvisades vidare till handkirurgmottagningens väntrum. Här satt jag och läste veckotidningar från den tid då Linnéa levde. När jag hade väntat i 40 min hörde jag en sköterska förklara för en annan patient att de läkaren var försenad. Jag förågade då om min tid och blev hänvisad till en annan sköterska. Denna förklarade samma sak. Läkaren hade blivit försenad från avdelningen.

Kl 11.55 blev jag slutligen uppropad. Det hade då gått 1 timma och 35 min från den tid som jag blivit kallad till (och egentligen ska man väl lägga till 30 min eftersom det stod så i kallelsen). Läkaren hälsade vänligt men sa inte ett ord om förseningen.

5 minuter senare var besöket över. På den tiden hade läkaren bestämt sig för att jag måste opereras inom en vecka. Jag protesterade då jag inte tyckte att man gjort tillräckligt mycket undersökningar av mina händer. Jag tror nämligen inte att detta bara är karpaltunnelsyndrom. Det är ju dumt att skära i händerna om det inte blir bättre. Kontentan blev att jag inom ett par dagar ska få göra neurofysiologiska undersökningar och sedan beslutas om operation. Det är viktigt att den blir så snart som möjligt för att jag inte ska vara nyopererad under förlossning och när bebis kommer ut.

Men 1 h och 35 min? Är det verkligen ok tycker du? Det är klart att det inte är läkarens fel. Och inte sköterskans fel. Det är systemet som är fel! Att en läkare har ansvar för en avdelning samtidigt som denne har mottagning. Eller ännu värre: Att den läkare som är jour på akuten dessutom samtidigt har en tidsbokad mottagning.

Om detta hade varit en privat verksamhet skulle patienterna aldrig sätta sin fot där mer. Det är så respektlöst! Ja, jag fick tillbaka pengarna pga av väntetiden, men det är inte bara det. Jag hade ju betalat dyrt för parkeringen under tiden och framför allt förlorat tid under min arbetsdag. Men det är nog respektlösheten som är värst tycker jag. Att man blir degraderad till en patient. Och som patient ska man vara väldigt tacksam över att man överhuvudtaget får träffa en läkare.

Grr…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Fosco
3 oktober, 2009 kl 3 oktober 2009 (10:24)

Oj, fick du tillbaka pengarna? Det har jag aldrig varit med om. Aldrig en ursäkt, aldrig någon form av gottgörande, ingenting.
.-= Fosco´s last blog ..The bright side =-.

Kommentar från Ludmilla
3 oktober, 2009 kl 3 oktober 2009 (10:59)

Fosco: Man har ju rätt till det vid viss väntetid så jag gick tillbaka till kassan helt enkelt.

Kommentar från annika
3 oktober, 2009 kl 3 oktober 2009 (15:15)

Jag blev arg för respektlöst bemötande då jag anmält mig att delta i något slags samråd mellan ledningen för psykiatrin här i Malmö och patienter/anhöriga.

De andra anhöriga / brukare hade inte tagit ledigt från jobb ( de var iaf inte irriterade, kände varandra sedan tidigare möten och använde väntetiden till småprat).
Jag hade tagit ledigt från jobbet ett par timmar och dessutom betalt för parkering.
Ingen lapp på dörren , ingen information, jag steg in och satte mig utsatt tid men upplystes om att de församlade läkarna inte var färdiga med sitt interna möte, samma rum och en del skulle delta i samrådet.
Efter 10 min. bankade jag på dörren, sedan dröjde det ytterlgare 6-7 min innan deras möte var klart!
RESPEKTLÖST , eller hur?

Det värsta var att en sjuksköterska från rättspsyk ilsket tittade på mig och muttrade ” Vi har nog med problem inom psykiatrin ….” för att anhöriga skall ställa till det ytterligare” , menade hon ( de hade ingen ordinarie chef).

Grrrr, man har gått igenom mycket under resans gång.

Annika

Kommentar från petra
3 oktober, 2009 kl 3 oktober 2009 (21:33)

Jag haller med!, men så är det i detta landet, förstår mig inte på den son byggde systemet. han/hon måste ha varit ute o rest.
och så är det sossarnas fel också ;).

Kommentar från Maria Katarina
3 oktober, 2009 kl 3 oktober 2009 (22:46)

Innan kl 13:00 kom jag till barnakuten med min son, då 16 mån och min dotter som var två månader. Sonen var inte frisk och jag var rädd för det värsta. Vid 19-tiden på kvällen togs de första proverna, sen blev det lång väntetid igen och kl 01:30 nästa dag (alltså drygt 12 tim efter det att vi kom in) beslutades att vi skulle stanna kvar över natten. Det visade sig sedan att pojken hade leukemi, en variant av AML. Olidlig väntan. Å andra sidan – var hade man satsat miljonen på att rädda hans liv? Vore han född i Afrika eller någon annanstans där 80 procent av världens befolkning råkar födas hade han varit död, inte bara den gången utan oxå efter ett numera opererat hjärtfel. Oj vad allvarligt det här blev… 😉 Vill bara säga att trots väntetider har vi det ganska bra, men så klart ska vi bli bemötta med respekt när vi söker vård.

Kommentar från Ingrid
4 oktober, 2009 kl 4 oktober 2009 (0:09)

Oj då, det var dåligt av landstinget.

Här i Värmland får vi patientavgiften tillbaka om vi får vänta för länge. Vet dock inte hur detta går till då vi aldrig har råkat ut för det.

Kommentar från Christina
4 oktober, 2009 kl 4 oktober 2009 (20:35)

Har du kollat dina b12värden? Hade under min första graviditets slutskede neurologiska bortfall i fingrar/händer. Antogs vara orsakade av ödem men provtagning visade låga 12 värde och b12injektioner följde den närmaste tiden.

Kommentar från anna
5 oktober, 2009 kl 5 oktober 2009 (19:17)

ja, suck.. det där känner man igen. Jag gick hos en inhyrd läkare på vårdcentralen o han kunde komma o gå som han ville, tydligen. en gång fick jag sitt o vänta i över en timme på honom o jag hörde hur han högt o ljudligt med dörren halvöppen o fötterna på bordet satt i ett privat tel.samtl. skandal! man förväntar sig att ens tid är vikti o visst kan det bomma i bland men då ska man få veta det direkt o få pengarna tillbaka o en ursäkt! man kan ju faktiskt ha egna tider inbokade som blir sinkade. tummen ner för tidsmarodörer!

Kommentar från Ingrid
6 oktober, 2009 kl 6 oktober 2009 (11:55)

Jag vill bara berätta att jag hade samma problem med båda mina händer under sista graviditeten, sov med nattskenor m m. Men efter förlossningen så försvann det helt…..jag blev också rekommenderad operation men ville avvakta. Samma med klåda, det hade jag också. Det försvann dagen efter förlossningen.

Pingback från Ludmillas Blogg » Lite ”stötande”…
6 oktober, 2009 kl 6 oktober 2009 (18:13)

[…] fick jag träffa en ny handkirurg. Jag behövde bara vänta i 15 min idag (jämfört med 1 h och 35 min i fredags). Det var en mycket sympatisk kvinnlig läkare som jag träffade. Hon undersökte mig noga och […]

Skriv någonting