Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Att tappa håret

13 januari 2010 (17:10) | Cancern, sjukdom | av: Ludmilla

Jag får fem olika cellgifter i olika kombinationer.

Man tappar håret av dem. Så är det bara. Det känns också som ett minor problem i sammanhanget. Så länge man blir frisk spelar ju inte det någon roll. Det kommer ju tillbaka.

Jag tror att det största problemet vad gäller håret är omgivningens reaktioner. Man ser ju väldigt sjuk ut utan hår. Cancersjuk.

Och cancer=död i mångas sinnen. Medvetet eller omedvetet.

Man får bidrag från Landstinget för att få en peruk. Idag var jag och tittade på syntet och äkta. Långa och korta. Mörka och ljusa. Jag fastnade ganska snabbt för en lång, mörk, äkta. Den kan klippas till till passande frisyr av min ordinarie frissa.

Planen är att jag ringer henne när håret börjar lossna. Sannolikt i nästa vecka och så rakar hon av mig håret och klipper till peruken i samma veva.

Ja du, vilka annorlunda upplevelser detta är.

Emelie har redan sympatirakat av sig sitt hår. Det är kärlek det! 😉

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Tonårsmorsa / Fatou
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (17:24)

Ja, det är sannerligen kärlek det!! ♥♥♥
.-= Tonårsmorsa / Fatou´s last blog ..Tillbaka till vardagen… =-.

Kommentar från Eva
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (19:10)

Det är kärlek det.
Verkligen.

Tyvärr, kan jag som brukar köra med husets trimmer på huvudet, är det ju så att rakat kvinnohuvud alltid kopplas ihop med cancer.
Jag brukar raka mitt hår och min frisörska (som numer är min fd frisörska) har berättat att det är kunder som har frågat henne om hon vet om jag är sjuk.
.-= Eva´s last blog ..Dagens outfit. =-.

Kommentar från Lisa Olveby
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (19:18)

Kärlek på hög nivå tycker jag, men så har hon en underbar mamma också. Kram till dig du kämpa underbara människa.
Kram

Kommentar från Ronja
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (19:23)

Vilken fantastisk dotter du har! 🙂

Kommentar från Dottern
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (19:48)

Härligt att du kan känna så. Du som upplevt så mycket kan verkligen detta med att sätta saker i sitt perspektiv vid detta laget.

Det kommer tillbaka och du kommer att bli frisk.
Du är en fighter!

Tänker på dig!
Kramar Anna
.-= Dottern´s last blog ..Det handlar om människoliv INTE pengar =-.

Kommentar från Sofie
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (19:57)

Vilken kärleksförklaring hon ger dig och vilket stöd du har. Måste kännas skönt och ge dig extra energi att kämpa. Skickar massor av styrkande kramar här till dig och din familj.

Kommentar från Catarina
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (19:57)

Ja vilken vändning i livet ?? Måste vara en egendomlig känsla att veta att håret ska lossna. Tur kanske man har ju äldre man blir att man mer lagt den värsta fåfängan bakom sig men ändå. Tur det finns peruker i allafall om än många väljer att vara utan. En trygghet.
Ja här har du en till som rakat av sig. Jag orkade inte med mina skador och smärtorna hålla på med mitt hår varje dag, föna ,platta och allt vad det var när man egentligen är rå krullig så det åkte av till nästan rakat och jag har inte ångrat mig. Det är så skönt att slippa dessa moment bara och det är snyggt med rakat tycke ju jag.
Vilken härlig dotter du har!!! Tror min gjort lika om det drabbat mig. Å hälsa henne att hon blev jätte fin i det. Är ju skitsnyggt med ljust rakat hår så tummen upp!!
Sänder dig en massa styrka till det du har kvar nu och en bamse kram !
.-= Catarina´s last blog ..Idag kom jag inte på nån rubrik =-.

Kommentar från Innie
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (20:20)

Tror det var ett klokt beslut att välja en av äkta hår. Även om de tenderar att vara ganska mycket dyrare så har jag fått uppfattningen att det är värt det. Patienterna på ”min” avdelning tyckte att de kliade mindre, var lättare att forma och höll sej snyggare mycket längre.
Min ”styvmamma” har alopecia och för tre år sedan tappade hon allt hår på hela kroppen och sedan dess har det inte återvänt. Hon beställer numera peruker med äkta hår från Göteborg och det är helt omöjligt att se att det inte är hennes eget hår!
Hoppas nu att du blir nöjd med peruken, för även om det i det stora hela kanske är ett ”minor problem”, så ger det kanske en sak mindre att bekymra sej över i vardagen.

Jag tänker på dej!
.-= Innie´s last blog ..Att blogga är en mänsklig rättighet =-.

Kommentar från B
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (20:46)

Jobbade på onkologisk (”cancervård”) avdelning. Mötte så många som miste sitt hår pga behandling. Efter en tid kom varken de själva eller jag ihåg hur de såg ut MED hår. De var skalliga – och vackra. Ute bland folk valde de ofta keps eller annan tuff huvudbonad och slapp som regel kommentarer.

All kraft till dig, Ludmilla.

Och kan inte låta bli att undra om lillasyster har fått något namn ännu ..?

Kram.

/Bodil

Kommentar från Tuija
13 januari, 2010 kl 13 januari 2010 (21:23)

Får mig att minnas då Matias sympatirakade sitt hår då hans pappas sambos son hade cancer..Dessa minnen. Han blev frisk, hennes son.

Du kämpar på så otroligt bra, Ludmilla!
.-= Tuija´s last blog ..Det går bra för mig, NOT =-.

Kommentar från Susanne
14 januari, 2010 kl 14 januari 2010 (11:24)

Jaa, det var verkligen kärlek i stora mått det! Skickar en extra kram till Emelie! Du kommer säkert att bli jättefin i håret när frissan fått trixa till det! 🙂 Förstår att det dock måste vara en egendomlig känsla maed allt vad som nu händer men det är väl bara att kämpa på…..Och är det nån som vet vad kämpa är så är det väl du iaf!!

Massor av kramar!!

Kommentar från Lena B
14 januari, 2010 kl 14 januari 2010 (13:08)

Åh, vilken härlig dotter du har 🙂
Förresten, tycker jag att vissa kvinnor är skitsnygga utan hår, och du blir säkert en av dem 😉

Kommentar från malin
14 januari, 2010 kl 14 januari 2010 (13:27)

hade detta drabbat min mamma hade ja gjort samma sak!!
kämpa på ludmilla, vi följer din/eran resa genom detta.
kram babysimspraktikanterna i kristinehamn

Kommentar från karolin
14 januari, 2010 kl 14 januari 2010 (18:07)

ja, det är kärlek.

jag kan tänka mig att det måste vara känsligt med håret, säkerligen känsligare än vad jag som inte är i samma sits kan tro. dock så är en tid utan hår en kort tid för att man ska få leva resten av livet därefter.
.-= karolin´s last blog ..Längtan efter slutet =-.

Kommentar från Susanne
14 januari, 2010 kl 14 januari 2010 (18:43)

Kärlek av stora mått, måhända en dedikering till dig för att visa vad som verkligen betyder något.

Kramar till er båda!

Kommentar från helena P
14 januari, 2010 kl 14 januari 2010 (22:44)

kärlek! jaaa !!kämpa Ludmilla..massor med kramar<3<3<3

Kommentar från Ingrid
14 januari, 2010 kl 14 januari 2010 (22:57)

🙂
Otrolig kärlek! Den känns genom skärmen 😉

Bamsekramar
.-= Ingrid´s last blog ..Extrajobb o trötta frallor… =-.

Pingback från Ludmillas Blogg » Linnéa då?
15 januari, 2010 kl 15 januari 2010 (14:56)

[…] Vi skulle ha hälsat på Johnny och Cindy i höstas, men vi ställlde in vår Kalifornienresa pga svininfluensa och graviditet. Nu följer Johnny och Cindy den engelska översättningen av bloggen. Igår fick jag mig ett stort skratt. Johnny har rakat av sig allt hår för min skull! […]

Kommentar från Helene
15 januari, 2010 kl 15 januari 2010 (16:36)

Vilken fantastisk dotter du har! Ja, det är kärlek det! Ta hand om varandra!!
.-= Helene´s last blog ..Kungsholmsträff 24/1 =-.

Kommentar från susanne
9 februari, 2010 kl 9 februari 2010 (8:46)

Om det känns obekvämt med peruk så finns andra bra alternativ. Jättefina sköna sjaletter med löslugg bara. det blir skönare för huden uppepå huvudet. Kolla in på deras hemsida; http://www.iwejodesign.se
Ha de bra!
Mvh Susanne

Kommentar från tappa hår
29 oktober, 2010 kl 29 oktober 2010 (14:30)

Det, om något, är kärlek. Jag ska ta och blogga om detta i min personliga blogg.

Kommentar från Micke Skribent
9 april, 2011 kl 9 april 2011 (9:22)

Denna nya sajt ger svar på ett enkelt sätt och varit till gagn för många.

http://gluten-celiaki.blogspot.com/2011/03/glutenintolerans-celiaki-och-haravfall.html

Kommentar från Tappar hår
31 maj, 2011 kl 31 maj 2011 (13:10)

Detta är en bra blogg väl värd att läsa. Du skriver väldigt bra om både kärlek och det tunga i livet.

Kommentar från Anne
21 oktober, 2011 kl 21 oktober 2011 (6:50)

Jag är flintis nu men har hittat http://www.mariannette.se vilket är en liten tröst för jag har köpt några fina saker att ha på huvudet medans jag väntar på att håret ska komma tillbaka 🙂

Skriv någonting