Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Lägesrapport

25 februari 2010 (11:27) | barn, död, Efter förlossningen, Linnéa, livet, Mindfulness, självmord, sjukdom, sjukvård | av: Ludmilla

Kurvan har planat ut, men går fortfarande NEDÅT!!

Nu har jag fått första hälften av kur 4 (dag 1 och 2). HCG-värdet är nere på 59! Men om man tittar på kurvan ser man att den har planat ut rejält. Det går långsammare nu. Och det visste vi att det skulle bli så.

Man tycker att om man hade nästan 30 000 från början så skulle man i stort sett vara frisk nu, men det är nog så att jag har halva behandlingsperioden kvar. Ett par månader till får man nog räkna med.
Däremot så blir det ju mycket kortare än vad vi först räknat med i alla fall.

Värdet ska ned under 5,4 för att kallas 0. Därefter ska jag ha minst 2 kurer till. (Varje kur är två veckor; dag 1, 2 och 8).

Jag mår bättre än väntat med tanke på de två blodförgiftningarna. Lite konstigt var det med den sista svängen för då hade jag inte låga vita blodkroppar. Varför får jag infektionerna?

Jag har nu varit hemma sedan i tisdags. Hela familjen har en rejäl förkylning med ont i halsen. Lilla Sophie lyser inte riktigt lika mycket som en sol. Hon mår inte heller bra. Pojkarna mådde i alla fall tillräckligt bra för att åka med mormor och morfar till Kungsberget för att åka slalom idag. Vi har ju åkt till Åre de sista åren på sportlovet, men i år blir det ju inte så. Så det är bra att de får åka idag. De har också fått åka längdskidor en hel del och även långfärdsskridskor och vanliga skridskor. Det är så roligt att de är så aktiva!

Det kan svida till i hjärtat ordentligt när jag tänker på vad dessa pojkar fått vara med om de senaste två åren. När Linnéa lades in på barnpsyk visste de om att det var för att hon var självmordsbenägen men vi sa att det inte var någon fara eftersom hon var inlagd och skulle få hjälp. Gissa vad lurade de kände sig när hon ändå lyckades genomföra sina planer… Vem ska man kunna lita på? De vet att det värsta KAN hända.

Genom att de fick vara så delaktiga i hela processen tror jag att de ändå känner sig trygga. De känns harmoniska och vi har kommit varandra väldigt nära. De var också delaktiga i beslutet att vi skulle försöka få ett syskon. Det var faktiskt ganska precis ett år sedan jag blev gravid.

Att få en lillasyster har varit väldigt livgivande för dem och hela familjen! Vi är en ny familj med en ny framtid. Det känns helt rätt att vi tog det beslutet. Det känns konstigt att inte lilla Sophie skulle finnas om Linnéa hade levt… Vilka kontraster.

Men, så får mamma cancer efter att lillasyster kommit och det varit störtblödningar och sjukhusbesök på löpande band. Cancer… Skulle det inte räcka för dem?

Det värsta som skulle kunna hända är att jag skulle dö. Jag är inte rädd för det själv. Men jag är livrädd för att mina barn ska behöva växa upp utan sin mamma. Utan att tycka att jag är en bättre mamma än någon annan så vet jag att jag är den bästa mamman för mina barn. Och trots att de har en superbra pappa så behöver de oss båda.

Nu har jag inte tänkt att dö.
Jag har tänkt att LEVA! Och allt talar för att jag kommer att bli helt frisk om ett par månader. Lagom till att snön har smält bort och värmen har återvänt.

Då kommer ett nytt liv att komma till oss.
Ett liv utan sjukhusbesök, illamående, oro och infektion.
Ett liv med ljus och kraft.

Ett liv med en ny kunskap och en ny erfarenhet.
Ett ännu rikare liv än vi haft tidigare.

Någon skrev till mig: ”Du är en märklig kvinna som får så många fina gåvor”. Hon menade att gå igenom stor sorg och att få cancer. Min första reaktion var: ”Gåvor”???
Men nu förstår jag.

Jag har fått gåvor.
Jag kommer att kunna leva andra hälften av mitt liv på ett helt annat sätt.
Jag kommer att kunna leva i nuet och njuta av de små tingen.

Men innan vi börjar vårt nya liv så ska jag beta av några behandlingar till!
Imorgon, fredag, är det dags för den sista injektionen av Metotrexat (ett cellgift) in i ryggmärgsvätskan dit de cellgifterna man får i blodet inte når lika bra. Det är den tredje och sista gången. Man gör det för säkerhets skull så att man inte ska missa några små celler som annars kan växa till sig i hjärnan.

Jag hoppas att det går bra att åka över dagen.
Det har varit för många sjukhusnätter den senaste tiden! :)

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Helena Lidberg
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (12:18)

Du är fantastisk Ludmilla!!! Kämpa på! Tänker ofta på dig och hoppas att du snart mår bra igen! Många kramar och hopp om en skön helg för dig och din familj! /Helena Lidberg

Kommentar från En annan mamma
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (13:37)

Lilla Sophie hade säkert kommit även om Linnéa varit i liv. Linnéa ville ju ha en lite syster och ni hade säkert jätte henne det. om hon hade få må bättre av det :)

Kommentar från Ronja
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (14:05)

Yes! Kurvan går nedåt, neeeedåååååt! Bara lite till Ludmilla! ”Keep swimming”!!! Du är en kämpe!!!

Kommentar från Gunilla
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (14:42)

Tummen upp för dig Ludmilla! Du är en kämpe och du klara det här!!!
.-= Gunilla´s last blog ..Går runt här och njuter =-.

Kommentar från Ingrid
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (14:56)

Ja det är bara att kavla upp skjortärmarna liiite till.
Bamsekram :)
.-= Ingrid´s last blog ..Oj, oj,oj…. =-.

Kommentar från Linda
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (16:13)

Visst är det så att man kommer ha en annan syn på livet när man tagit sig igenom en svår sjukdom. Vad skönt att dina värden fortsätter åt rätt håll – och SNART är du frisk!! Håller tummarna för att du slipper infektioner och andra komplikationer och att allt bara vill flyta på nu de sista behandlingarna.

Jag träffade min läkare idag och det mesta lutar åt att jag ska ha lika många behandlingar till som jag fått nu innan det blir operation. Om min kropp orkar vill säga. Men det måste den! Jag ska kämpa och jag hoppas verkligen att min kropp vill samma som jag vill!
.-= Linda´s last blog ..NU VET JAG VART NI BOR =-.

Kommentar från Sara
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (16:27)

Snart, alldeles snart är du frisk Ludmilla! Du är så fin och jag beundrar dig och hur du orkar dela med dig till oss.
Heja heja heja!

Kram!
.-= Sara´s last blog ..Skyddad: Och så gick det nedåt… =-.

Kommentar från Helena
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (16:48)

God prognos! Härligt!!!

Kommentar från Jeanette
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (16:57)

Hej Ludmilla! Det var längesen jag kollade in här på din blogg och oj… vad det hänt mycket! Grattis till den lilla tjejen vill jag klart säga. Till dej vill jag säga att du är beundransvärd, du har ju gått igenom mer är vad en människa klarar av egentligen… Jag vet att kramarna inte räcker till men här kommer kramar i massor!!!!
.-= Jeanette´s last blog ..Torsdag… =-.

Kommentar från Elin
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (19:09)

Hittade in på din blogg när jag googlade methotrexate. Får själv just nu cllgiftsbehandling pga av en mola. Tydligen blev endel moderkaksceller kvar och hcg vägrade sjunka som det ska. Har ätit methotrexate i tabletter först, men de hjälpte inte så nu får jag dropp med 2 olika cellgifter varannan vecka istället. Nu verkar det äntligen som om hcg värdet börjar vända neråt. Väntar provsvar imorgon. Tycker att du verkar vara så fantastiskt stark och jag beundrar dig oerhört!! Det här kommer gå finfint!! Många styrkekramar

Kommentar från Cherie
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (21:39)

Du är min IDOL! Igår var vi på simskolan och jag tänkte på hur BRA du lyckats med ditt företag och hur mycket glädje du skänker bara genom den till så många barn och föräldrar! Vad du sen åstakommer utanför är också HELT fantastiskt! Fortsätt att kämpa – du kommer klara detta galant!
Stor kram!

Kommentar från Nina Cernold
25 februari, 2010 kl 25 februari 2010 (23:55)

Du har fått en Blogaward av mig för jag tycker din blogg är fantastisk. Se http://nina-cernold.blogspot.com/

Kommentar från Spaceann
26 februari, 2010 kl 26 februari 2010 (17:39)

Du är fantastisk. Jag följer din blogg, glad att jag hittade hit. Dina ord gör att man får perspektiv på livet. Jag hoppas du får en bra helg, med dina små troll
.-= Spaceann´s last blog ..Slask- Äntligen!! =-.

Kommentar från Marie-Anne
26 februari, 2010 kl 26 februari 2010 (17:40)

TACK för att du delar med dig av din klokskap, Ludmilla :)

SNART sitter du utomhus i en stol ,invirad i en varm filt, ute vid ditt smultronställe och solen värmer ditt ansikte – känner du solens välgörande strålar?

När du sitter där i stolen, blåser en ljummen vårbris över ditt ansikte – känner du brisen?

Fåglarna flyger runt och kvittrar och det värmer ditt hjärta – hör du fågelkvittret?

Våren har verkligen tagit fart och t.o.m. påskliljorna har börjat växa – ser du dem när de vänligt nickar mot både dig och mot solen?

Du lyfter sakta ett kopp mot din mun och dricker någonting väldigt gott – känner du smaken på din tunga?

Hela du är uppfylld av kärlek och värme; både i kropp och i själ – känner du tyngden av kärleken i din kropp?

SNART är det verklighet, snart är det jag skriver om, på riktigt, snart sitter du verkligen där ute i solskenet… nästan bara ett ögonblick bort…

kram,kram, kram/Marie-Anne

Kommentar från Ulrika
26 februari, 2010 kl 26 februari 2010 (18:11)

Hej Ludmilla! Jag vill bara tala om att du är veckans blogg hos mig. Hoppas det är ok att jag länkat till dig i ett inlägg hos mig:

http://uj76.blogspot.com/2010/02/veckans-blogg-hos-tant_26.html

..o att jag citerat ngr ord från din presentation. (?)

Kramar

Kommentar från Leena
26 februari, 2010 kl 26 februari 2010 (22:49)

Ludmilla,
Med dina ord ger du redan idag nytt liv, nytt hopp för så många andra…
Allt det din familj gått igenom har verkligen visat vilken otrolig styrka finns hos dig. Du kommer att klara av detta, du kommer att kunna njuta av livet, dom små tingen…ljuset, värmen och solen och allt annat.
Och ni kommer att ha allt…ni har kärleken till varandra, kärleken till livet.

Kramar
.-= Leena´s last blog ..Livet i sparlåga… =-.

Kommentar från Lillemor
27 februari, 2010 kl 27 februari 2010 (5:40)

Skickar varma tankar till dig KramEhliens mamma
.-= Lillemor´s last blog ..LÖRDAG SKA JOBBA HELA DAGEN =-.

Kommentar från gene forsberg
27 februari, 2010 kl 27 februari 2010 (16:07)

Jag önskar all lycka o glädje till dig kram Gene

Skriv någonting