Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Mer kritik mot psykvården

12 april 2010 (20:54) | allmänt | av: Ludmilla

Jag blir så ledsen när jag läser om Karin som tog sitt liv under en kort permission från psyk.
Enligt tidningen så ska en överläkare ha gjort en bedömning samma dag och sedan släppt ut henne på permission.

Karin hade själv samma dag skrivit en debattartikel om hur dåligt psykiatrin fungerar. Hon manar politikerna till att ta sitt ansvar och se till att en förändring äger rum. Tyvärr verkar den artikeln vara borttagen från Newsmill nu.

Artikeln i Aftonbladet är ett mycket bra exempel på hur man inte ska rapportera om självmord. Det finns alltid en risk i den sk Werther-effekten då självmord kan ”smitta”. Man ska inte visa bild på den avlidna. Man ska inte beskriva tillvägagångssättet i detalj. Men, den här reportern väljer att göra det ändå. Det blir mer publicitet så…

Jag tänker på Karins familj och vad de nu går igenom. Deras frustration och vanmakt över att de trodde att hon var i säkra händer och ändå ”släpptes ut”. Jag känner igen mig.

Även om Linnéa var självmordsbenägen och inlagd av den anledningen trodde vi aldrig att hon skulle lyckas eftersom hon var inlagd.

Samtidigt så vet jag ur ett medicinskt perspektiv hur svårt det är att göra självmordsbedömningar. Det finns inga riktigt bra verktyg för att göra en bedömning. Om personen i fråga ljuger och säger att hon/han inte har några självmordstankar och att det känns mycket bättre nu osv så blir det mycket svårt. Det finns erfarna psykiatriker som tycker att suicidriskbedömningar är överskattade.

Mer resurser behövs till psykvården och mer utbildning gällande suicidprevention!

Hur många måste ta livet av sig under pågående vård innan politikerna tycker att det är dags att göra något åt det? Eller är psykisk sjukdom inte tillräckligt viktig att bekämpa?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Vb
12 april, 2010 kl 12 april 2010 (21:01)

Tänkte direkt på er när jag såg tidningarna och tänkte; nu igen men vad f-n!
.-= Vb´s last blog ..Ett fantastiskt möte =-.

Kommentar från Catarina
12 april, 2010 kl 12 april 2010 (22:42)

Läste också om Karin och man blir så ledsen varje gång att det händer. Så hör man hur det ser ut inom psykiatrin från människor som är/varit där och fasar lite faktiskt. Ställer frågan VARFÖR blir det inte bättre? VART ligger felet? osv osv. Å mitt i allt ser man ju hur vården på vissa ställen blir sämre på ett konstigt vis. Jag känner faktiskt oro att bli sjuk, att man skulle bli så sjuk att man inte är vid sina sinnes fulla bruk och ha koll. För vad kan hända en då? Läser samma dag idag om en 28 åring som diagnostiserades tarmsjuk och dog av en hjärnblödning???? HUR kan man ta så fel? Har egen anhörig som kunnat dö om vi inte stått på oss och fick diagnos whiplash och hade blodförgiftning i hela kroppen?? Plus flera vidriga saker inom psykiatrin. Näe jag är faktiskt rädd att bli illa sjuk OCH vad hela vården är på väg nånstans? Å varför är det så olika från sjukhus till sjukhus? Ena stället blir man mörkrädd av och andra är det helt underbara. Men mest av allt tycker jag det blivit en så kall attityd. Otäckt är det!
.-= Catarina´s last blog ..12 April =-.

Kommentar från Vaia
12 april, 2010 kl 12 april 2010 (23:49)

Hej!.
Jag har ochså läst med bestörtning vad som har hänt Karin R.I.P.,mina tankar går till hennes familj.Jag anser att de som arbetar ska ha och ta ett personligt ansvar för sina beslut och handlingar.Vad ska politikerna göra?de är ju inte på vårdavdelningarna precis och fattar beslut om när en självmordsbenägen,deprimerad person ska på permission.Detta är bara ett ex.
Hur kan man släppa ut Karin tex?skulle hon på permission borde en personal följa med .Att låsa upp dörren för en psykiskt obalanserad människa är som att säga :varsågod dörren är öppet gå ut och ta ditt liv nu!.Så var det förr i tiden när jag arbetade som extravak för suicidala patienter men på 1990talet försämrades psykiatrivården ,slutna avdelningar stängdes och patienter som hade varit inlåsta i upp till 40år skulle ha eget boende mm.
Jag tycker och står fast vid att vården har spårat ur totalt,det är ingen kvalité och man upplever en nonchalans bland många som arbetar.När det gäller psykiatrin säger bla personalen att man inte kan tvinga att en sjuk person ska kvarstanna på en avd.De släpper ut/skriver ut patienten vind för våg och de ringer inte efter anhöriga pga att den sjuke är myndig,har ni hört?trots att det nyligen gjorts ett självmordsförsök och trots att personen fortfarande är drogpåverkad.Hur kan man sova gott på nätterna?man måste vara mkt känslokall
Jag har erfarenhet av detta för jag har förlorat 2 söner nyligen.
Det måste ske drastiska och snabba förändringar NU!.Det finns många grupper på Facebook där man kan sluta sig till och försöka påverka men det dör många unga människor allt från barn till lite äldre och det kan vi inte acceptera längre.Vi måste kräva vård,hjälp mm för vad jag har förstått så kan kommunen ochså göra en hel del för att hjälpa den sjuke men det finns inget samarbete mellan landstinget och kommunen som det verkar.
Alla skyller ifrån sig och jag tror ochså att kunskaper,fakta,intresse för sitt arbete borde vara A och O men jag har märkt att personal lever på gamla meriter som är och kan vara mkt inaktuella.Man kan uppleva allt från missförstånd,misstänksamhet,att ej bli betrodd och kränkningar som sjuk.Hur kan personer skicka hem en vårdbehövande undrar jag i detta land?det är väl att kränka ens mänskliga rättigheter bara det.Jag skulle kunna skriva hur mkt som helst men jag väljer att stanna nu.Hälsningar Änglamamman Vaia

Kommentar från Mezza
13 april, 2010 kl 13 april 2010 (5:48)

Hej Ludmilla!
Följt din blogg ett tag. Skrivernån kommentar då o då här oxå 🙂
Hur som helst, så la jag upp ett par viktiga inlägg för inte länge sen. Jag ville få fram att man ska börja tänka på fördomarna och vården för psykiskt sjuka. Att det visat sig vara så många som tycker ”illa” om oss, och min åsikt till vad som kan bidragit till detta (bara en liten del, men ändå).
Jag tror det spelar stor roll ur vilken syn allmänheten ser på psykiskt sjuka, för att man ska kunna ge en bättre vård. Kolla gärna in till mig om du vill 🙂
http://mezzasblogg.blogspot.com/2010/04/kropp-sjal-och-fordomar.html

Ett annat inlägg jag skrev handlar om känslan av att tappa bort sig själv. Att inte veta vem man är, attsöka med ljus och lykta som vuxen, för att man inte lyckats skapa sig själv fram tills dess.
http://mezzasblogg.blogspot.com/2010/04/att-hitta-sig-sjalv-igen.html

Äh, det va bara lite tips om du skulle va uttråkad nån dag 😛
KRAM!!!!!!
.-= Mezza´s last blog ..Urk. =-.

Kommentar från Helena Bergman
13 april, 2010 kl 13 april 2010 (9:02)

Det här är också skrämmande:
http://www.expressen.se/Nyheter/1.1943281/ett-misstag-att-slappa-ut-henne

Kommentar från Clara
13 april, 2010 kl 13 april 2010 (14:12)

läste oxå artikeln om Karin o blev så ledsen o illa till mods! Det borde ju bara inte ha kunnat få ske. Hon hade ju en djup depression o det finns det ju bot o lindring för. Hur tänkte dom där? permission när man är självmordsnära..
Min egen mamma hade inte levt i dag om inte jag stått på mig o hävdat att det inte var en svimning hon fick efter en operation,, det var ett stort lungemboli.. så visst blir man kallsvettig o inte lika trygg som förut när man läser om sånt o har upplevt det själv. Alla har ju inte anhöriga som vet att stå på sig o det ska ju heller inte vara så att de ska bära det ansvaret. det orkar ingen.. hoppas psykiatrin tar lärdom av denna händelse! I dokumentärern slutna rum tyckte jag det var så bra o seriöst o en fin o mänsklig psykiater.

Kommentar från B
13 april, 2010 kl 13 april 2010 (22:31)

Av sekretess-skäl kan jag inte berätta rakt av vad jag, sjuksköterska, nyss upplevt. Men jouren ville lägga in en mycket ung tjej på min avdelning. Tjejen hade försökt ta sitt liv och behövde bl a hjärtövervakning p g a de droger hon tagit. På min avd finns noll psyk-kompetens, vi har en helt annan inriktning, för vuxna.
Jag vägrade ta emot tjejen av det skäl att rätt kompetens inte finns hos oss. Lång diskussion följde. ”Vet föräldrarna om vad du tänker göra?” frågade jag bl a. Jag frågade också jouren ”Vad hade du sagt om det gällt ditt barn?”
Jag blev säkert ”svartlistad” av jouren men det bjuder jag på. Tjejen hamnade på en helt annan avdelning där rätt resurser OCH hjärtövervakning fanns.
Det är bra. Vad som inte är bra är att jouren rutinmässigt hade lagt in tjejen på min avd (skälet var allmän platsbrist på sjukhuset) om jag inte protesterat.
Tårögd, maktlös vrede.

Kommentar från Lillemor
14 april, 2010 kl 14 april 2010 (4:10)

Håller med dig hur många ska ta livet av säg innan dom gör nått psy tar många liv man blir ju så lessen o se detta lillemor
.-= Lillemor´s last blog ..Söndag morgon =-.

Kommentar från Anon
14 april, 2010 kl 14 april 2010 (8:56)

I vårt fall är det också uppenbart att andra faktorer än patientens (vårt barns) säkerhet styrde vården som gavs. Att man stängde för semester för semester var knappast för att det var det bästa för vår deprimerade pojke. Att det inte fanns någon egentlig slutenvård var förstås inte heller i hans intresse.

Jag pratade i förrgår med ett landstingsråd och chefen för primärvården och BUP. Efter vår 15-årige sons självmord har man nu börjat åtgärda bristerna. Man har skapat en riktig slutenvårdsavdelning och även beslutat på landstingsnivå att kliniken inte får stänga för semester på det sätt som gjordes. Det är förstås bra att man tillslut åtgärdar detta. Men varför krävdes det att ett barns liv måste gå till spillo, att vårt barn måste dö först? Semesterstängning och bristen på slutenvård borde ju varit uppenbara säkerhetsrisker redan tidigare? Få vårdgivare skulle få för sig att t.ex. stänga hjärtsjukvården för semester. Hjärtinfarkt? Vi har stängt. Återkom gärna i september, eller så kan du åka till vårdcentralen. Men när det gäller vård av självmordsnära barn är det uppenbart inte lika självklart.

Kommentar från Gunnar Gren
14 april, 2010 kl 14 april 2010 (10:08)

Gruskammossa (Abietinella abietina) är en mossa som växer i torrbackar, hällar och murar. Det är Västergötlands landskapsmossa.

Kommentar från Bert-Yngve Ek
14 april, 2010 kl 14 april 2010 (10:09)

Mögelost, ostar där vissa vit- eller grönmögelarter, framför allt i släktet Penicillium, används för att ändra ostens smak och konsistens och för att ge den bättre hållbarhet. Mögelostarna delas vanligen upp i vitmögelostar och grönmögelostar. Vissa grönmögelostar kallas för blåmögelostar, men i grunden är det samma kategori av ost.

Kommentar från Sabina-mamma vid 15
14 april, 2010 kl 14 april 2010 (12:07)

Hejhej!
Är du sugen på att tävla om kläder/armband etc, för ditt/dina barn?
I min blogg pågår just nu en tävling fram tills den 30April – kika gärna in och medverka.
http://saabiina.blogg.se/2010/april/14-april-10-tavling.html

Tack på förhand!
MVH, Sabina & Leon

Kommentar från anneli
14 april, 2010 kl 14 april 2010 (14:07)

Man kanske ska se lite längre , Ställa frågan hur många hade levat i dag om skola och myndigheter gjort vad de skulle .

Hon som tog livet av sig för att försäkringskassan avslog hennes begäran?

Mobbade ungdommar som skolan struntat i att hjälpa

rättsväsendet och andra komunala inrättningars övergrepp mot oskyldiga.

Och så har vi ju ekonomi och kärlek. Mycket kunde ha sett bättre ut i själmords statestiken

Att vården inte fungerar är lika illa som att rättsväsendet inte fungerar när det ska. Så ställ er frågan varför ser det ut som det gör i dag?

Hur sjukt är det inte att stänga in ett barn i en låda och skylla på resurbrist googla villa balder i falkenberg, märk väl vem som ska utreda detta jo Ola Götesson fallet louise. Han var den mest lämpade säger de. Att han tjänar bra sades det inget om. men då finns det resurser

Det finns politiker som tar livslusten ur folk. och det finns giriga asistenter som är beredda på att gå över gränsen med barn.

Våra barn i sverige är inte säkra varken i skola eller hos polis eller sjukvård

När man hamnar på bup eller psyk så har du i stort sett hamnat i likvärdiga slaskhinken på polishuset, som alldrig andra än journalister kollar

Jo jag är så trött och härdad nu så att se dessa hycklare på tv gör mig spyfärdig

ge barnen mer utrymme med intressen och klubbar mm GRATIS . inte mer utrymme att tända på bilar och slå folk, för det är ju tydligen gratis

http://www.feliciasliv.se

Kommentar från Wiilow Foto – Tankar – Känslor
26 maj, 2010 kl 26 maj 2010 (20:07)

PSYKVÅRDEN ÄR VERKLIGEN UNDER ALL KRITIK. FY VAD HEMSK MED HENNE. MÅNGA BLIR DRABBADE OCH NÅGOT MÅSTE HÄNDA:
Läs detta inlägg om en vän som tog livet av sig i torsdags. Han hade efter flera självmordsförsökt överlevt, åk in till psyk och kom ut två dagar senare. VEckan efter då han blev nekad tog han sitt liv:(
http://wiilow.blogg.se/2010/may/tidningen-i-morgon.html#comment

Kommentar från Rasmus
2 november, 2010 kl 2 november 2010 (22:30)

Hej vill bara säg att det gör mig ont att läsa om såna här saker.
Finns det inget sätt man kan hjälpa människor som har det så svårt på?
Jag vill jätte gärna hjälpa till och va en vän dem kan prata med om dem skulle vilja.
Vet någon hur man kan bära sig åt för att visa att man vill hjälpa till?

Kommentar från Manuel Timane
16 november, 2010 kl 16 november 2010 (23:58)

Jag planerar att göra en mindre dokumentär eller ett reportage om psykvården i Uppsala.
Planen är att prata med patienter eller före detta patienter för att ge deras bild av den vård som de mötts av.
Sen vill jag prata med ansvarig person för psykvården i Uppsala för att höra deras perspektiv på situationen i Uppsalas psykvård.

Jag har kommit i kontakt med vården i Uppsala och det är oacceptabelt hur psykiskt sjuka personer behandlas. Jag anser att folk i allmänhet behöver se detta så kan de själva avgöra om de tycker att man behandlar dessa människor människovärdigt.

Jag tar gärna emot tips på hur jag ska gå till väga
eller tips på personer att prata med.

MVH

Manuel Timane

email:
timanaemanuel@gmail.com

Skriv någonting