Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Efter regn kommer solsken

27 juli 2010 (20:22) | livet | av: Ludmilla

Det är en sådan vacker sommarkväll!
Efter några lite kallare dagar med regn är det åter vacker och varm sommar.

Solen håller på att gå ned bakom träden och den speglar sig över sjön. Sjön ligger stilla. Förutom de små hopp som fiskarna gör.

Jonas ligger och läser en Harry Potter-bok. Oscar kom just innanför dörren efter att ha fiskat ute på udden. Inget napp idag men han är glad och lugn.

Johan pratar i telefon med sin kollega på Svettmottagningen, och Sophie sover.

Det är en sådan där lugn och stillsam stund i livet där allt är vackert.

Var finns jag i allt detta?

Jag vet inte.

Jag tycker att dagarna går fruktansvärt fort och jag hinner inte riktigt med. Jag började jobba 25% förra veckan. Jag kan jobba remote (hemma men uppkopplad mot kontoret) så jag måste inte finnas på plats så mycket ännu. Det finns mycket att ta tag i. Jag har ju varit sjukskriven först efter Linnéas död och sedan nu efter Sophies födelse då jag ju fick cancer. Nu är jag frisk.

Jag ska nu försöka hitta balansen mellan att jobba, ta hand om Sophie och vila och återhämta mig. Jag har ännu inte riktigt hittat balansen.

Det är svårt att få dagarna att räcka till, till allt som jag vill göra.

Men allt har väl sin tid.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Linda
27 juli, 2010 kl 27 juli 2010 (21:29)

Ja det kan nog ta sin lilla tid innan man hittar balansen. Men det viktiga är nog att du låter återhämtningen ta sin tid. Det låter verkligen så himla fint där ni bor. Förut bodde jag i ett hus med utsikt över Vättern. Kan sakna det! Här vi bor nu har vi endast lite ”sjö-glimt” från balkongen. 😉

Kram!!

Kommentar från Anne
27 juli, 2010 kl 27 juli 2010 (23:55)

Förstår…kanske ..ditt dilemma…för jag är fortfarande inne i behandlingsdimman.

Börjar redan tänka på att uppkoppla mig till jobbet…(har stängt av det, har inte ens läst mina mail på ett halvår…jag är ju faktiskt sjukskriven!)
Bestämde mig ganska tidigt för att inte läsa mail odyl. för då hade jag blivit stressad över allt jag ”missar”.

Så när det är dags får jag börja om från början känns det som….nästan som att vara nyanställd….men man kommer tillbaks snabbare än man tror… Och med de erfarenheter vi har, du och jag….kan vi bara bli bättre på det vi gör. Framförallt kan vi lyssna bättre och sortera vad som är viktigt och rent strunt.

Allt har ett syfte, inte att våra barn skulle dö…men följderna av det. Vi blev starkare och fick bättre självkänsla på kuppen. Vi vet idag vad som är viktigt i livet, nämligen balansen mellan arbete och privatliv och att var i nuet!

Familjen går alltid först…ALLTID!

Kanske vi även hittat en annan riktning i våra liv, en helt annan väg än
den vi tagit om våra döttrar varit kvar hos oss.

Det behöver inte vara en dålig väg…bara en outforskad och annorlunda.

Våra döttrar finns nära hjärtat och det vet dom, för de känner oss i sina hjärtan!

En fortsatt skön sommar önskar jag dig Ludmilla!

Kommentar från Soulsister
28 juli, 2010 kl 28 juli 2010 (8:17)

Det måste få ta tid att hitta balans i livet, särskilt efter en stor livsomställning.

KRAM

Kommentar från Sandra
28 juli, 2010 kl 28 juli 2010 (19:48)

Jag önskar dig härliga dagar med jobb och kärlek.
Kram

Kommentar från Elin
28 juli, 2010 kl 28 juli 2010 (20:22)

Hej Ludmilla!! Det är så härligt att följa din blogg och se att det går så fint och bra för dig och familjen! Jag fick i måndags veta att mitt hcg stigit igen, efter att ha varit normalt i ca 4 månader…. det känns verkligen helt fruktansvärt. Min läkare sa att den risken var 1% när han skrev ut mig i mars. Skit känns det. Nu väntar jag på att onkologen ska höra av sig med en tid så att de kan ta reda på vad detta beror på. Men det här väntan gör mig galen!! Ville bara berätta och höra ifall du har hört om något liknande förrut??
Varma sommar kramar // Elin

Kommentar från Ludmilla
29 juli, 2010 kl 29 juli 2010 (19:48)

Elin: Som du vet så har jag redan mailat dig!

Kommentar från Susanne
30 juli, 2010 kl 30 juli 2010 (8:59)

Skickar massor av styrkekramar till dig!! Vet inte nåt annat jag kan göra tyvärr,önskar dock det fanns mer jag kunde göra!
Kraaaaaaaaaaaaaaamar!!!

Skriv någonting