Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Socialtjänsten anmäler till Socialstyrelsen

3 augusti 2010 (21:34) | självmord | av: Ludmilla

Idag uppmärksammade Radio Jämtland ett fall där en ung självmordsbenägen man skickats mellan olika instanser på ett inhumant sätt. Socialtjänsten anmäler den bristande vården och samordningen i fallet till Socialstyrelsen. Syftet skulle då vara att undersöka eventuella brister i själva vårdsystemet.

Jag blev också intervjuad.

Lyssna på inslaget här… (dra fram till 12.47)

Tyvärr blir man inte förvånad. Killen hade slussats mellan ungdomshem, psykiatrin och sin farmor – detta mellan olika delar i landet. Olika bedömningar gjordes av psykiatrin vid olika tillfällen. När killen blev arresterad gjordes ett suicidförsök men detta informerades inte vidare om från polisen. Samordningen och det långsiktiga tänket verkar inte ha funnits alls.
I detta fall har ungdomen inte lyckats ta sitt liv.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Assíduus
5 augusti, 2010 kl 5 augusti 2010 (9:39)

Inte heller jag är förvånad för tyvärr har vi en ”intevård” för denna typ av patienter i Sverige, där aktörerna (läs kommun och landsting) är mer eller mindra oförmögna att samarbete med varandra. Min familj och i synnerhet min dotter var med om något liknande för drygt två år sedan, efter att det att vår dotter hade blivit utsatt för ett fruktansvärt våldsdåd. Vi tog omedelbart kontakt med sjukvården som efter en i inledningen felaktig diagnossättning och därefter ett nytt utredningsförfarande, bokstavligen slängde ut henne, helt i strid med sin vårdplan och vad som överenskommit med kommunen och andra parter. Hon hade vid denna tidpunkt byggt upp en enorm ångest och hade svåra beteende problem, där grunden till det onda var den postraumatiska stress hon led av. Efter den abrupta utskrivningen blev hon tvångsförflyttad 45 mil till en Sis institution där hon omedelbart blev avskiljd och inlåst i en madrasserad cell. Detta bör nämnas är en flicka som aldrig tidigare varit skild från sin familj, som levt ett helt normalt liv under normala sociala omständigheter. Hon blev psykotisk och flyttad till psykiatrisk klinik fortfarande 45 mil bort. Därefter skickades hon till ett HVB hem med trevlig och snäll personal men tyvärr med låg kompetensgrad, vilket var uppenbart för såväl oss som socialtjänsten. De hela var oroande eftersom det var just kompetens och beprövade metoder som hon behövde. Vi valde därför att ta hem vår svårt sjuka dotter och inrättade mer eller mindre en sjukvårdsinrättning i vårt hem, där vi fått hjälp och stöd av privata vårdgivare. Strax efter det att vår dotter flyttade hem tog en jämnårig flicka livet av sig på HVB hemmet, som fick kritik av Socialstyrelsen för bristande kompetens vad gäller bl.a. självmordsprevention. Tyvärr har vi på vissa områden en sorglig vård utan att det tycks vara allmänt känt. För oss som tidigare inte varit i kontakt med vården eller socialtjänsten blev det en fullständig chock. Vår dotter var ett brottsoffer men blev behandlad som en icke fullvärdig samhällsmedborgare. Under resans gång har vi flera gånger pratat om att emigrera för att få en bättre vård och planerna har varit långtgående, men vi valde ändock att stanna eftersom vi behövde stödet från vår utvidgade familj. I dagsläget mår vår dotter bättre men mycket, mycket återstår.

Skriv någonting