Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Återbesök

9 augusti 2010 (19:56) | Cancern, sjukvård | av: Ludmilla

Idag var det dags för återbesök på sjukhuset. Jag träffade min vanliga fina läkare.

Mitt hCG ligger stadigt nere på 0,1 hela tiden (allt under 5,4 är normalt). Det ska fortsätta att mätas varannan vecka i 6 veckor till. I oktober går vi sedan över till kontroller varje månad istället. Nästa läkarbesök blir i november.

Vi pratade om lite olika saker.
-Mina fötter. Jag har fortfarande väldigt ont i mina fötter. Det hindrar mig i min rehabilitering. Jag har fått tid på Capio Artro Clinic den 16e. Då gör man ett ultraljud av hälsenorna. Om det inte är något med hälsenorna skickar de tillbaka remissen.
-Mina svettningar. De har blivit lite bättre, men det är fortfarande häftiga svettattacker på nätterna precis som jag läst om att man gör i klimakteriet. Cellgifterna försätter ju äggstockarna i ett klimakterium men oftast så blir de återställda efter några månader. Nu bestämde vi att kontrollera mina hormonvärden så får vi se var jag ligger.
-Rehabilitering. Om jag hade bott i Stockholm skulle jag få åka på rehabilitering på Mösseberg i Falköping. Där har man rehab för sådana som jag. Som haft cancer. För att få hjälp att bearbeta det man gått igenom samt att komma i form för framtiden. Men, nu hör jag till Uppsala Landsting och då finns inte den möjligheten. De har inte råd. Detta är inte det första som jag har märkt på skillnaderna i Landsting…
-Sjukskrivning. Jag har jobbat 25% ett par veckor och hade tänkt att det skulle bli lagom att gå upp på 50% idag. Men, jag inser att det inte går. Jag orkar inte! Det är jättefrustrerande!!! När jag jobbar för lång tid i taget så blir jag väldigt trött. Så nu blev jag fortsatt sjukskriven på 75% månaden ut, så får vi se sen. Suck. Men det är väl som min läkare påminde mig om; det har varit en mycket stor påfrestning både fysiskt och psykiskt att få cancer och få den tuffa behandlingen som jag har gått igenom (19 veckor, varje vecka, 5 gifter). Det är bara att inse att det inte kan vara som vanligt direkt…
-Vi pratade om att jag ska ta bort min port-a-cath. Det är mycket symbolik för mig. Så länge den ligger kvar där under huden så påminner den mig tydligt om vad som hänt och att jag varit mycket allvarligt sjuk, och att jag kan bli det igen. Om hon säger att den kan tas bort räknar man inte med att det ska komma tillbaka någon elak cancer. Det är bra!

Ja, och så blev jag undersökt. Jag var bra ihopläkt där inne men det var någon typ av läkevävnad som har orsakat flytningar som hon knipsade och etsade bort. Förhoppningsvis ordnar det sig nu.

Sammanfattningsvis så var det ett mycket bra besök. Jag kände mig dock väldigt spänd, märkte jag. Att träffa min läkare påminner mig om att jag faktiskt varit väldigt sjuk. När hon pratar om att jag har haft cancer så känns det mycket mer allvarligt än när jag säger det själv. Det är samma sak som när jag säger att Linnéa är död eller när någon annan tidigare sa det. Det låter så mycket mer när man hör det från någon annan.

Jag inser också att jag redan fått väldigt mycket distans till min sjukdom. Det är viktigt att jag inte förlorar de insikter jag fått under sjukdomstiden. För sjukdomen har lärt mig så mycket!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Sophia
9 augusti, 2010 kl 9 augusti 2010 (21:37)

Jag önskar dej all lycka Ludmilla..jag har inte vart inne hos dig på evigheter..totalt insnöad på inredningsbloggar. (SKÄMS) Och vad ser jag?
Hur orättvist kan livet vara egentligen?
Svårt att veta vad man ska skriva..men jag håller tummarna o önskar dej allt gott. Kram Sophia!!!

Kommentar från Susanne
9 augusti, 2010 kl 9 augusti 2010 (23:42)

Vad bra att det var ett bra läkarbesök! 🙂 Nu blir det bara bättre o bättre ska du se. Men det får helt enkelt ta den tid det behöver. Hoppas allt blir ännu bättre snart!
Kramar i massor

Kommentar från Hanna F
10 augusti, 2010 kl 10 augusti 2010 (0:24)

Tur att besöket gick så bra! Synd att det inte finns någon möjlighet till rehab för cancersjuka i Uppsala… Här i Region Skåne åker cancerpatienterna till en gård i Höör (Lydiagården, ägd av CTRF)

Kommentar från Catarina
10 augusti, 2010 kl 10 augusti 2010 (15:24)

Härligt att dina värden är fina =) och skönt att det har dessa kontroller efteråt.
När man varit sjuk är det så lätt att man fort vill komma tillbaka och få det ”normala” igen. Man vill bara bli frisk gärna redan i förrgår ungefär 😉

Men var rädd om dig! Bättre ta det långsamt tillbaka än för fort. Men vet så väl känslan och tålamodet Hmmm! =) Men lyssna på kroppen och vila när den kräver det då blir du fortare alertare tror jag.

Ja Uppsala landsting är en historia för sig 😉 alla andra landsting har mycket mer ”hjälp” saker utom vi. Känns som här handlar allt om pengar? Inte patienterna?? Det är trist då man tycker att landstingen borde vara likvärdiga när det gäller att hjälpa oss sjuka, men icke!

Denna känsla att andra tycker det varit/är värre känns igen =) Men jag tror att som drabbad av vad det nu må vara måste man själv lägga lite distans till det man har för att man ska klara av det helt enkelt. Tar man in hela alltet på en och samma gång så blir det för mycket bara…en form av försvar eller nått liknande?

Det tar tid att få just sjukdomar och dylikt att sjunka in i sin helhet. Jag har inte haft cancer men fått ändra hela mitt liv av en annan olycka och det tog mig 8 år att fatta och än i dag 14 år efter har jag inte fattat allt till just 100% Får då är det så definitivt på nått sätt. Då känns det som om det inte finns nån återvändo eller hopp på nått vis.

Men du är på väg tillbaka, har klarat detta tuffa och tagit dig ur det, vilken glädje!! Men var rädd om dig nu för du är fortfarande säkert skör osv efter allt.
Du har gjort ett marathon av dess like så lyssna nog på kroppen om än jag vet att det är jätte svårt för man vill bara komma förbi allt och börja om.

Ett lass av energi till dig =)

Kommentar från Fröken M
15 augusti, 2010 kl 15 augusti 2010 (8:40)

Det är första gången jag är innehär och jag erkänner att jag blir rörd och illa till mods av dina livsöden. Livet är inte rättvist, men du verkar vara så himla mycke starkare än de flesta ! Fortsätt kämpa, i längden är det alltid de starkaste som vinner !! Kram

Skriv någonting