Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Förkortningar – bara i nödfall p.g.a. utrymmesbrist

21 maj 2012 (10:29) | allmänt | av: Ludmilla

Förkortningar är en vanlig källa till osäkerhet bland skribenter. Ska man förkorta uttryck och hur gör man det i så fall på rätt sätt? I dag sms:ar, chattar och twittrar vi dessutom som aldrig förr. I och med det har det dykt upp de mest uppfinningsrika förkortningar – vissa så påhittiga att bara en tonåring kan utläsa dem. Men kan man förkorta hur som helst och var som helst? Finns det några särskilda regler att hålla sig till?

Ja, huvudregeln är faktiskt att inte förkorta alls. Det kan låta drastiskt, men faktum är att förkortningar oftast bara underlättar för den som skriver. Sällan gynnar förkortningarna läsaren – tvärtom visar undersökningar att förkortningar i en text bara tvingar ögat att stanna upp och på så vis stör läsningen. Det är inte heller säkert att läsaren alltid vet vad förkortningen står för. Det gäller särskilt när man förkortar namn eller branschspecifika uttryck. Rekommendationen är alltså att skriva ut orden i så stor utsträckning som möjligt.

Men det finns tillfällen när förkortningar kan vara befogade. Till exempel i tabeller där det är ont om utrymme. Eller i punktlistor. Och då finns det några bra riktlinjer att hålla sig till:

1. Avbrytningsförkortningar
Man bör använda punkter för att visa var man har brutit av ett eller flera ord. I förkortningen t.ex. är det orden till och exempel som blivit avbrutna. Ibland används mellanslag för att markera avbrytningen, men punkter är mycket tydligare.
Så här kan det se ut då:
Bland annat – bl.a. Det vill säga – d.v.s. Och så vidare – o.s.v. Med flera – m.fl.
På grund av – p.g.a.

2. Sammandragsförkortningar
Man bör däremot inte använda punkter för sammandragsförkortningar som tfn (telefon) eller nr (nummer). Då har man ju inte brutit av ordet, utan använt bokstäver från olika delar av det.

3. Förkortningar som fått ordstatus
Det finns också så kallade initial- förkortningar som utläses som vanliga ord eller som blivit mycket etablerade i allmänspråket. Exempel på sådana är hiv, cd, mc, syo och vd. Sådana skrivs utan punkter med små bokstäver. Initialförkortningar med namnfunktion, till exempel Saco (Sveriges akademikers centralorganisation), skrivs med inledande stor bokstav.

Månadens fråga

Fråga: Kan man verkligen kan använda ordet spendera om tid? Till exempel så här: ”Vi spenderade en helg i Paris.” Borde det inte heta att vi tillbringade en helg i Paris? Är inte att spendera tid en direktöversättning från engelskans to spend time?

Svar: Jo, det kan man tycka. Det här är en uttrycksanvändning som retar många. Men i dag använder vi en mängd olika metaforiska uttryck för att beskriva tid som en värdefull tillgång. Vi slösar tid, vi sparar tid, vi vinner tid, vi stjäl tid – vi kanske till och med lever på lånad tid. Därför är det rimligt att vi också kan spendera tid på något. Men vi kan hålla med om att ”tillbringa” ändå fungerar bättre i vissa sammanhang. Om inte annat slipper man reta upp sin läsare i onödan, vilket kan vara nog så värdefullt.

———–
Klarspråksspalten ger dig tips och inspiration i olika språkfrågor. Den skrivs varje månad av examinerade språkkonsulterna Ingetora Gumbel och Petronella Törnevik från Klarspråkskollen AB. Välkommen att höra av dig med språkliga funderingar till info@klarsprakskollen.se!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Pär Brännström
21 maj, 2012 kl 21 maj 2012 (13:33)

Hej Ludmilla!

Jag fick ett tips av en bekant (Mariette Erlandsson) vars son tog livet av sig förra året. Patrick som han heter var min vän och vi spelade musik ihop under en period. Jag håller nu på att göra en dokumentär om honom. Jag hittade inte din mail någonstans på din blogg, men har lite frågor till dig kring självmordsämnet. Du kan nå mig på par@redclock.se eller 0702855950.

Hoppas på att du på något sätt vill delta i projektet.

Hör av dig så kan vi prata mer.

Må bäst
Mvh Pär

Kommentar från Bosse
21 maj, 2012 kl 21 maj 2012 (19:02)

Så länge man håller sig till någorlunda etablerade förkortningar så tycker jag väl att det är helt OK. Men SMS-förkortningar av typen BRB och LOL bör väl endast användas just på SMS.

En trend jag tyckt mig märka är att allt fler använder medicinska förkortningar även utanför sjukvården och förutsätter att alla ska förstå vad man menar. Varken jag eller min bror har någon medicinsk skolning men ändå informerar han gärna om att två av hans barnbarn har cf (=cystisk fibros) och får i nio fall av tio frågan ”vad är det?”. Cystisk fibros är visserligen en medicinsk fackterm men de flesta har nog i alla fall en liten aning om vad det innebär men knappast om de bara hör förkortningen. Sedan finns det naturligtvis medicinska förkortningar som bör anses etablerade, t.ex. damp, adhd och kol där det hade låtit ganska löjligt att läsa ut hela betydelsen.

I Word och andra ordbehandlingsprogram finns det ju en praktisk funktion så att man kan skriva in förkortningen som av Word eller motsvarande förvandlas till hela betydelsen.

Skriv någonting