Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Ingen student imorgon

4 juni 2012 (20:22) | Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Jo det känns.
Imorgon skulle Linnéa ha tagit studenten. Hennes kompisar gör det.
Deras mammor får ordna med plakat, studentmottagning och present. Klänning har köpts in, liksom studentmössan.

Men Linnéa är död så det blir ingenting av det. Snuvad, är jag.

Idag kom AnneMieke med blommor till oss. Hon har en son som tar studenten. Han gick i Linnéas Simskola för drygt 18 år sedan. Han och Linnéa gick också i samma klass på Gluntens Montessoriskola. Men det var ju en hel gymnasietid sedan.

Jag blev rörd över att hon tänkte på oss mitt i deras studentförberedelser.

Tack!

20120604-212245.jpg

Kommentarer till inlägget

Kommentar från annieellen
4 juni, 2012 kl 4 juni 2012 (20:49)

Hej!

Jag hittade din blogg via Google och tänkte väll egentligen mest kolla om du är intresserad av att gästblogga hos mig i sommar? :) Om du inte är de ber jag om ursäkt för denna kommentar, men är du intresserad får du gärna läsa mer här: http://www.annieellen.se/2012/06/gastblogga-hos-mig-i-sommar.html

Kram! /annieellen

Kommentar från SjuSorger
4 juni, 2012 kl 4 juni 2012 (21:16)

Jag tänker på er. <3

Kommentar från Åsa
4 juni, 2012 kl 4 juni 2012 (21:21)

Jag tänker rätt ofta på dig. Att du parallellt med sorgen också lever ett liv med mycket glädje. Jag känner dig inte alls, mer än det du förmedlar på sociala medier, men du har genom åren gett en rak och tydlig bild.

Kommentar från Eva A
5 juni, 2012 kl 5 juni 2012 (8:28)

Jag tänker på dig och önskar att jag kunde vara till någon hjälp, fast jag bara känner dig via din blogg. Även om samma sak inte har hänt mig så har somrar under flera år varit förknippade med sjukdom, död och psykisk ohälsa i min närhet, den unkna luften inomhus bakom nerdragna persienner medan det pågår någon sorts grön festival utanför. För två år sedan bestämde jag mig för att jag inte behöver gilla sommaren, semestern, studenten…allt detta. Jag fick till och med avsky detta ibland så….ja, bara för mycket helt enkelt… Vet inte om det är till någon hjälp…men..sänder stärkande tankar… Och tack för dina ärliga ord om livet – det är till tröst.

Kommentar från Maria
5 juni, 2012 kl 5 juni 2012 (9:24)

Förstår precis hur du känner, hade samma känsla för 2 år sen, när alla Jossans klasskamrater tog studenten.. tänker på dig <3
kram

Kommentar från Anja
5 juni, 2012 kl 5 juni 2012 (12:21)

Skickar en tanke till dig och din Linnea idag. Känner dig inte men blev väldigt berörd av din blogg.

Kommentar från Linnea
5 juni, 2012 kl 5 juni 2012 (17:27)

Kram

Kommentar från Em
5 juni, 2012 kl 5 juni 2012 (18:56)

men hon kanske inte hade tagit studenten iallafall,alla gör ju inte de pga grejer,,jag har inte gjort,,,så man vet ju inte hur det hade vart nu,..,ja vet svårt men man kan inte veta hur det hade vart nu,.tänker på er,..

Kommentar från madeleine
5 juni, 2012 kl 5 juni 2012 (19:28)

Börjar med att tacka för att du orkar dela med dig ditt liv!!!…. började följa din blogg för ett halv år sedan när min lilla tjej började må såååå dåligt…Bantade, skar sig mm(. endast 11år) ……idagsläget efter en del akuta förändringar i vardagslivet börjar min lilla dotter att må bättre. ..men jag är så rädd att ”hjärnspökena” får grepp igen……..idag är en tung dag här hemma , har varit och kramat om en vän som igår miste sin son. Endast 16 år gammal valde han att lämna detta livet ….Min vän hittade honom hängd i garaget!!!! SÅÅÅÅ fruktansvärt!! snälla Ludmilla, om du kan ,,,ge mig ngt. litet råd hur jag på ngt. litet sätt kan stötta ” hjälpa i denna fruktansvärda situation!!! Varm kram/ M

Kommentar från Helene vsmis
5 juni, 2012 kl 5 juni 2012 (19:38)

STOR KRAM <3 från mig (och en vän i England skickar "HUGS").

Kommentar från Matilda
5 juni, 2012 kl 5 juni 2012 (20:49)

Hej Ludmilla.
Jag har följt din blogg ett par månader och det lyser upp min dag att få läsa den. Jag beklagar verkligen det som hände Linnea och sänder dig en tanke denna dag. Jag förlorade min storebror i mars i år och om några dagar går jag ut nian, det är tungt för mig att möta denna dag utan min bror vid min sida. Men jag tror att Linnea är med dig varje dag & att min bror är med mig.
ta hand om dig.

Kommentar från anastasia – livet på behandlingshem
6 juni, 2012 kl 6 juni 2012 (18:44)

Hej!
Har läst din blogg ett tag och tycker du är jättestark!
Jag förlorade min syster när jag var 4 år och det är nog det jobbigaste jag varit med om.
Så jag undrar, hur känner Sophie för allt detta? Förstår hon vem Linnea var och att det är hennes syster? Pratar du mycket med henne om Linnea?
Visserligen dog min syster medan jag fortfarande levde, men mina föräldrar har aldrig varit dom som pratat mycket om henne, utan då hon kommit på tal är när jag har frågat, kollat på bilder eller på kyrkogården. Därför undrar jag lite hur det funkar för Sophie. Tack för en jättebra blogg!
MVH Hannah-Anastasia

Kommentar från Ludmilla
6 juni, 2012 kl 6 juni 2012 (18:57)

Tack alla för fint stöd!
Matilda: Jag har mailat dig.
Anastasia: jag är ledsen över att du mist din syster. Hemma hos oss pratar vi öppet om det som hänt så Sophie vet att Linnéa är död och att det var tåget som körde på henne, och att alla var ledsna för det. Däremot vet hon inte att det var självmord. Det är ingen idé att berätta det för henne nu eftersom hon inte förstår innebörden av det. När hon blir äldre och frågar hur det gick till kommer jag att svara ärligt.

Kommentar från B
8 juni, 2012 kl 8 juni 2012 (19:16)

För mig är det numera naturligt att min bror, som tog sitt liv 2008, vandrar lite parallellt med det mesta i min tillvaro.
Jag kanske inte ens tänker på det men när jag stannar upp finns ”bilderna” där.

Det tog dock inte många veckor efter hans död för omgivningen att tycka att sorgen fått tid nog för deras tålamod så jag säger inte så mycket om honom.

Kommentar från Elin
8 juni, 2012 kl 8 juni 2012 (23:24)

Det är fantastiskt att höra om människor som har viljan och förmågan att tänka utanför sig själva. Det glädjer mig att du har sådana underbara människor omkring dig! Det behöver sällan vara någon stor grej men för oss är allt det där ”lilla” såå stort. Många kramar/Elin

Skriv någonting