Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Julordens betydelse

9 december 2012 (12:41) | allmänt | av: Ludmilla

DET LACKAR MOT JUL
På samma sätt som vissa dofter, föremål och sånger har en särskild koppling till julen finns det en del julspecifika ord som dyker upp så här års. Men vet du vad våra vanligaste julord betyder och varifrån de härstammar? Vi reder ut begreppen!

GLÖDGAD DRYCK
Glögg är ett roligt ord, tycker vi. Varför heter det så? Jo, det kommer av det äldre ordet glödg, bildat av verbet glödga som betyder ”värma upp”. Glögg är egentligen kryddat vin och har anor ända från antiken då man tillsatte kryddor i vinet för att både främja hälsan och förbättra smaken. I andra språk förekommer drycken under namn som vin chaud, Glühwein och mulled wine.

NISSAR ÄR VI ALLIHOPA
Varför säger man egentligen tomtenisse? Heter alla tomtar Nisse i förnamn? Nej, nisse är här helt enkelt ett appellativ, alltså ett artnamn. Liknande exempel där namn har fått en allmän innebörd är viktigpetter, lapplisa, bollkalle och slarvmaja. Tomtenisse som benämning på en övernaturlig liten man i röd toppluva går att spåra så långt tillbaka som år 1698. Men varför det är just namnet Nisse som används förtäljer inte historien.

ETT ÄNGLALIKT BUDSKAP
Änglar ses ofta som viktiga symboler kring jul. Ärkeängeln Gabriel brukar omnämnas som den ängel som uppenbarade sig för jungfru Maria och berättade att hon skulle föda Jesus. Men ordet ängel började faktiskt användas så sent som på medeltiden. Det härstammar från latinets angelus och grekiskans ángelos, och betyder budbärare eller sändebud. Ordsläktingar är evangelium (”gott, glatt budskap”) och förnamnen Angela och Angelika.

KULOR, PUMLOR OCH EN OCH ANNAN POMLA
Vilket ord använder du för att beskriva det ihåliga klotformade pyntet i julgranen? Tja, är du från landets mellersta och södra delar säger du troligen kula. Kommer du däremot från norra Sverige säger du nog pumla – eller rentav pomla. Ordet härstammar från tyskans Pummel, som betyder ”tjockis”.

DOPP MED ANOR
Julafton kallas ofta dopparedagen, alltså dagen då man doppar bröd i spadet från den kokta julskinkan.
Man tror att seden är en kvarleva från gamla hedniska offermåltider och att den haft flera praktiska funktioner. Under den medeltida julfastan kunde man till exempel få i sig lite köttsmak, och under de sista dagarna före jul fick det gamla och torra brödet nytt liv när man blötte det i skinkkoket. Ordet dopparedagen är en uteslutande svensk beteckning för julafton.

OCH SÅ SJÄLVA HUVUDSAKEN
Slutligen: Varifrån kommer ordet jul? Jo, det tycks vara en mycket gammal beteckning för nordbornas midvinterfest som inföll vid den tid då man senare kom att fira minnet av Jesu födelse. I finskan återfinns det i ordet juhla som betyder högtid. I engelskan lever det kvar som ett ålderdomligt uttryck i formen yule. Men man vet faktiskt inte säkert vad ordet jul ursprungligen betyder. Och kanske är det inte helt nödvändigt, så länge den blir god och vit.

Vi önskar våra läsare en riktigt god jul
och ett gott nytt år!

önskar Klarspråkskollen

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Skriv någonting