Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Ludmillas tillbakablick på 2012

2 januari 2013 (23:13) | allmänt, barn, livet, tonåringar | av: Ludmilla

Jag har alltid tyckt att det har varit något sorgligt med nyårsafton. Det är liksom ett kapitel som man inte kan tillföra något mer. Man stänger det för alltid.

Men å andra sidan finns det ett nytt spännande kapitel framför sig också och den känslan har nog ökat med åren tror jag.

Nu ska jag sammanfatta mitt år i alla fall:

Detta år har inga dramatiska saker hänt. Skönt! Året har gått i resornas tecken.

Vi började året på 70e våningen i Singapore med vid utsikt. Efter ett par dagar i Singapore så åkte vi vidare till en Indonesisk ö inte långt därifrån. Spöregn i stort sett utan uppehåll under semestern gav oss en rivstart med träningen.

På sportlovet hade vi en spännande vecka i Saalbach. Ett magsjukeutbrott på hotellet ledde till att alla utom Johan var sjuka större delen av veckan. Somliga fick i alla fall lite fin skidåkning.

Under våren tog vi en weekend i London. Härliga dagar med allt från trosregn till klänningsköp och Tower of London. Sophie gillade Big Ben bäst.

Sommaren tillbringade vi på paradiset Björkudden i Vallentuna. Så underbara minnen från varma sommarkvällar!

Under hösten hann vi även med ett par veckor i Thailand.

Däremellan har vi faktiskt jobbat en del. Jag har ägnat mest tid åt mitt arbete som terapeut i mitt företag KBT Ditt Liv. Det känns oerhört givande. Jag har också arbetat på en privat vårdcentral som läkare några gånger i månaden. Linnéas Simskola hotas just nu av en massiv momshöjning som äventyrar framtiden.

Jag har även ägnat tid åt ideella aktiviteter som att stötta självmordsnära, gjort en studie om föräldrar som förlorat ett barn i självmord och föreläst en del. Boken ”Livet är nu” kommer att ges ut i början av 2013. Vi håller just nu på med ett renoveringsprojekt och ska under det kommande året bygga ett eget hus.

Jonas har hunnit bli 14 år. Han tänker självklart på att Linnéa som var 5 år äldre än han, aldrig fyllde 15. Jonas verkar dock må bra. Men hur vet man säkert?

Oscar är 12 år och har hunnit växa om mig han också. Han är så mycket mer harmonisk än när han var yngre och är väldigt aktiv på olika sätt. Just nu är det basketen som är roligast.

Sophie är 3 år och väldigt mysig. Hon tycker fortfarande bäst om att bara vara hemma och pyssla, rita eller titta på film. Men någon gång ska väl hon också bli inskolad 😉

Johan och jag har en hel del gemensamma projekt samtidigt som vi har våra respektive företag som håller oss sysselsatta. Vi har nu varit tillsammans i 17 år och har hunnit med en hel del tillsammans. Kärleken är starkare än någonsin.

Jag är frisk och är starkare fysiskt än någonsin. Cancern håller sig borta och jag förväntar mig inte heller att den ska komma tillbaka. Sorgen efter Linnéa har dämpats rejält det sista året och är inte så smärtsam som tidigare, även om jag självklart har ett stort hål i mitt hjärta.

Något som jag brukar tycka är värdefullt så här års är att fundera på följande frågor gällande det kommande året:

1. Vad vill jag fortsätta göra?
2. Vad vill jag göra mindre av?
3. Vad vill jag göra mer av?

Vet du vad du skulle svara?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Jana
3 januari, 2013 kl 3 januari 2013 (16:25)

Du verkar ha haft ett relativt bra år. För min del har 2012 varit ett av mina tuffaste någonsin, men nu har det vänt och 2013 kAn bara bli bättre.

Kommentar från Åsa
5 januari, 2013 kl 5 januari 2013 (11:03)

Fin sammanfattning.

2012 har varit ett tungt år, fanns det finns fina minnen också .2013 ska jag gå inför att det ska bli ett bra år.

Önskar dig och din familj ett fint år 2013.

Kommentar från Ingalill
5 januari, 2013 kl 5 januari 2013 (18:20)

Hej Ludmilla, och god fortsättning.
Hört talas så mkt och dig och nu har jag också börjat följa dig, och läst in mig. sas..Mkt sorg..men också mkt värme.
Ang nyårsafton så blir jag, liksom du, sorgsen den dagen, det Är precis som on någonting bara klipps av..I mitt fall beror det nog till stor del på att jag inte gjort nånting av det jag innerst inne vill, men som jag aldrig infriar…eller tar tag i..
Dina 3 frågor är verkligen ngt att fundera över, och som man bör göra! Jag ska ha dem som min devis nu..’
Kram till dig Ludmilla.

Skriv någonting