Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Usch vad tungt…

25 maj 2013 (9:49) | Linnéa, sorg&saknad | av: Ludmilla

Jag har förundrats över hur hur bra det har gått i maj detta år. Men nu blir det tyngre. Nu är det bara några dagar kvar till dess att dödsdagen kommer igen.

Fem långa år har passerat.
Hur är det möjligt?

Hur många år kommer jag att orka?

Hur känns saknaden och sorgen just nu?

Det är en tyngd i hela kroppen som gör att det är svårt att göra saker.
Det är ett mörker och en hopplöshet som liksom översköljer medvetandet och tar bort allt sunt förnuft.
Det är en smärta i magen och bröstet som skär, och skär igenom hela mig.

Linnéa! Du fattas mig så oändligt!

Jag längtar efter våra samtal.
Jag längtar efter din närhet.
Jag längtar efter ditt underbara leende.
Jag längtar efter DIG!

Smärtan innehåller också ilska.

Jag är arg för att du lämnade mig.
Jag är arg för att du trodde att det bara gick att trycka på delete-knappen utan att det skulle få oändliga konsekvenser.

Jag känner mig kränkt för att jag faktiskt gav dig så mycket och du ändå gjorde så här. Otacksamt!
Jag känner mig arg för att du har utsatt oss för detta trauma. Ett trauma som vi alla kommer att få leva med resten av våra liv.

Smärtan innehåller också kärlek och tacksamhet!

Jag är tacksam över att jag fick ha dig i nästan 15 år.
Jag är tacksam över allt du gav under alla dessa år. Den glädje och tacksamhet jag kände redan då hade inga gränser.
Jag är också tacksam över att du lärt mig så mycket om mig själv.

Jag älskar dig Linnéa.
Alltid!

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Fatou
25 maj, 2013 kl 25 maj 2013 (9:58)

Jag är så ledsen för din skull. Så väldigt, väldigt ledsen! Kram! ♥

Kommentar från Tofflan
25 maj, 2013 kl 25 maj 2013 (10:11)

Många tankar och kram från mig.

Kommentar från Marie-Anne
25 maj, 2013 kl 25 maj 2013 (13:25)

Tusen, tusen kramar till dig från mig ❤
Tag en liten stund i taget; allt är möjligt, men det omöjliga tar lite längre tid
❤❤❤❤❤❤

Kommentar från Andreas
25 maj, 2013 kl 25 maj 2013 (16:24)

Många kramar och jag tänker på dig. <3 <3

Kommentar från Milla
25 maj, 2013 kl 25 maj 2013 (18:52)

Kram till dig Ludmilla! Och ett ljus till Linnea

Kommentar från Tina i Falun
25 maj, 2013 kl 25 maj 2013 (19:44)

Kram Ludmilla. Usch så gräsligt jobbigt det måste vara. Är ledsen för allt du behövt gå igenom.

Kommentar från Catarina
25 maj, 2013 kl 25 maj 2013 (23:11)

Kramar till dej och din familj, Ludmilla <3. Och en massa styrka vill jag också ge dig! Ingen ska behöva gå igenom det som ni gör :(…

Kommentar från Anna Karlsson
26 maj, 2013 kl 26 maj 2013 (7:51)

Du är så stark som skriver om precis hur du känner angående din älskade Linnea. Förstår att det känns mycket jobbigt för dig. Förstår alla dina känslor. Det är helt otroligt att du orkat kämpa vidare igenom detta trauma. Det är så tragiskt att du fått gå igenom allt detta. Bra att du skriver dig igenom en del av sorgen. Det viktigaste är att det känns bra för dig att skriva och prata om det. Ännu en gång tack för att du sprider dina kunskaper vidare. Jag ska läsa en bok som handlar om anhöriga som mist någon i suicid. Den är skriven av NASP tror jag. Det ska bli nyttigt att ytterligare samla på sig kunskaper om jag vill jobba inom vården igen i framtiden. Många varma kramar till dig och din familj! Ta väl hand om er.

Kommentar från elina
30 maj, 2013 kl 30 maj 2013 (13:35)

Tack för att du delar med dig. Din blogg har betytt mycket för mig och många gånger varit det som hindrat mig från s-försök. Är i dag 30 år och äntligen lycklig, något jag inte trott varit möjligt under de senaste 20 åren då jag levt med bipolär sjukdom, ätsörningar mm och 4 s-försök. Är så tacksam för att jag lever.

Kommentar från Wiilow [Foto Tankar Känslor]
2 juni, 2013 kl 2 juni 2013 (0:17)

Många kramar till dig.
Återigenfruktansvärt hemskt allt som du gått7går igenom trots att åren går, men jag tycker du är grymt stark som fortsätter att faktiskt uppmärksamma detta med självmord. Du tar reda på information och driver vidare. Du ställer frågor och svar, du når media. Ja, du är helt enkelt grym!
Jag brukar rekommendera din blogg då jag är i kontakt med detta ämne.

Ha det så bra! Ville bara kika in och skriva igen.

Skriv någonting