Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Återblick

4 mars 2014 (21:49) | Cancern, Efter förlossningen, Linnéa, självmord | av: Ludmilla

För sex år sedan levde Linnéa. Hon hade precis börjat må dåligt och vi hade tagit kontakt med en privat psykolog för att hon skulle få hjälp.

För fem år sedan gick jag på akupunktur för att bli gravid. Jag hade fått veta att jag oåterkalleligt kommit in i klimakteriet.

För fyra år sedan hade jag cancer. En mycket aggressiv form av moderkakscancer. Jag fick cellgifter 2 dagar i veckan under 5 månader. Sophie var nyfödd.

För tre år sedan kämpade jag med att komma tillbaka, fysiskt och psykiskt. Under det året började jag så småningom känna igen mig själv.

För två år sedan kände jag mig som mig själv igen.

För ett år sedan kunde jag njuta av livet igen.

Sophies namngivning. Maj 2010.

Sophies namngivning. Maj 2010.

Sista behandlingen. 22 maj 2010.

Sista behandlingen. 22 maj 2010.

kur8dag8

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Kristina i Umeå
4 mars, 2014 kl 4 mars 2014 (22:21)

Ja livet kan ta många vändningar, oerhört svåra och kampfyllda och så kommer glädjen in ändå. Är så glad för din/er skull att du lever igen i glädje Kramar

Kommentar från Annica
5 mars, 2014 kl 5 mars 2014 (15:08)

Känner dej inte men din blogg berör mej verkligen. Hoppas du orkar fortsätta berätta om Linnea och arbeta mot självmord. Blir så rörd att du orkar vara så stark trots allt du och din familj gått igenom.

Kommentar från Anna Karlsson
9 mars, 2014 kl 9 mars 2014 (20:17)

Du är så stark Ludmilla! Du har verkligen visat att en människa kan klara mycket svåra händelser. Jag är glad för din skull att du orkat ta dig igenom allt som du varit med om. Jag hoppas att du är stolt över dig själv. Du är värd allt det bästa! Tack för att du sprider kunskaper! Varma kramar!

Skriv någonting