Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Riskbeteende och psykisk ohälsa hos ungdomar

9 april 2014 (17:50) | självmord, tonåringar | av: Ludmilla

Vladimir Carli och Danuta Wasserman från NASP har tillsammans med forskare från 11 europeiska länder studerat förekomsten av och samband mellan riskbeteende och psykiska störningar hos europeiska ungdomar. Materialet hämtades ifrån SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) ett longitudinellt forskningsprojekt som genomfördes i 11 europeiska länder mellan åren 2009-2011 och som omfattade omkring 12 000 ungdomar mellan 14-16 år. Med användning av Latent Class Analysis identifierades en lågriskgrupp som omfattade 57,8 % av ungdomarna och en högriskgrupp, som omfattade 13,2 % av ungdomarna, där riskbeteendet var högt för samtliga variabler men i synnerhet för alkohol-, drogmissbruk och rökning. Man identifierade även en tredje grupp, som omfattande 29 % av ungdomarna, där riskbeteendet bestod i ett övermått av TV-tittande och data-spelande på internet, stillasittande och för lite sömn. Ungdomarna i den tredje gruppen, som forskarna gav namnet den ”osynliga” gruppen hade samma frekvens av självmordstankar som högriskgruppen (42,2 % vs 44 %), ångest (8 % vs 9,2 %), subsyndromal depression (33,2 % vs 34 %) och depression (13,4 % vs 14,7 %). Det fanns signifikanta könsskillnader i riskbeteende. Författarna påpekar vikten av att man uppmärksammar förekomsten av de ”osynliga” ungdomarna när man utformar åtgärdsprogram för att förändra ungdomars livsstilar och minska deras psykiska ohälsa.

Bakgrund
SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) är namnet på ett longitudinellt forskningsprojekt som genomfördes i 11 europeiska länder mellan åren 2009-2011 under ledning av Danuta Wasserman från NASP. Studien, som hade en randomiserad, kontrollerad design, utfördes för att man på ett stort material skulle kunna insamla data om och göra uppföljningar av europeiska ungdomars psykiska hälsa och suicidalitet samt av livsstilar, värderingar, riskbeteenden och psykosociala faktorer. En utförlig beskrivning av studien samt de olika interventioner som prövades finns i artikeln ”Saving and Empowering Young Lives In Europe” (SEYLE) (Wasserman et al 2010, bifogad). De länder som deltog i studien var Estland, Frankrike, Irland, Israel, Italien, Rumänien, Slovenien, Spanien, Tyskland, Ungern och Österrike med NASP, Sverige, som vetenskaplig koordinator.

Med utgångspunkt från SEYLE-studien har Vladmir Carli och Danuta Wasserman vid NASP tillsammans med forskare från de 11 deltagande europeiska länderna studerat förekomsten av riskbeteende samt deras samband med psykisk ohälsa och självdestruktivt beteende hos europeiska ungdomar (Carli et al 2014, bifogad).

I studien deltog 12 395 skolungdomar mellan 14-16 år, 5 529 pojkar och 6 799 flickor, från 179 slumpvis utvalda skolor i de deltagande länderna. Riskbeteende, enligt nio variabler, skattades med användning av Global School-based Student Health Survey (GSHS) och Young Diagnostic Questionnaire (YDQ). De studerade variablerna var: Alkohol och drogmissbruk, rökning, sömnvanor, över/undervikt, stillasittande, internet-TV/videospel-beroende (mediamissbruk) och skolk. Psykisk ohälsa fastställdes med the Beck Depression Inventory (BDI), the Zung Self-rating Anxiety Scale (Z-SAS), the Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ), the Paykel Suicide Scale (PSS) och the Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI). Materialet delades upp i tre åldersgrupper: 14 år eller yngre (n= 4 007), 15 år (n= 5 350) och 16 år eller äldre (n= 2955).

Resultat
Samtliga riskbeteenden ökade med stigande ålder och det fanns signifikanta könsskillnader.
I alla åldersgrupper var alkohol- och drogmissbruk samt rökning signifikant vanligare bland pojkar än hos flickor och ett genomsnitt för variablerna för samtliga åldersgrupper var 10,9 %, 5,7 % respektive 12,4 % för pojkar respektive 6,0 %, 3,6 % och 9,2 % för flickor.
Även media-beroende och skolk var signifikant vanligare hos pojkar med ett genomsnitt för alla åldrar med 11,7 % respektive 5,1 % för pojkar och 8,8 % respektive 2,6 % för flickor.
Mer än 17 % av flickorna sov mindre än 6 timmar per natt jämfört med 13 % av pojkarna och signifikant fler av flickorna (22,6 %) tillbringade mer tid stillasittande jämfört med pojkarna (13,6 %).

Omkring en tredjedel av ungdomarna hade subsyndromal depression och frekvensen var signifikant högre hos flickorna (34,2 % vs 25,8 %, p<0,05). Totalt hade 8,1 % av ungdomarna en klinisk depression och det var en signifikant ökad förekomst bland flickor (10,6 % vs 4,9 %, p<0,05). Förekomsten av depression ökade med åldern. Även introverta symtom (depressiva symtom, oro, ångest och psykosomatiska problem) ökande med åldern och var signifikant vanligare bland flickor (11,2 % vs 3,0 %, p<0,05) medan extroverta symtom (uppförande och uppmärksamhetsstörningar) dominerade hos pojkar (12,5 % vs 8,4 %, p<0,05). En tredjedel av ungdomarna rapporterade självmordstankar. Förekomsten var signifikant högre i den äldsta åldersgruppen och bland flickor (38.7 % vs 24,5 %, p<0,05). Något fler än fyra % av ungdomarna hade gjort självmordsförsök och förekomsten var signifikant högre bland flickor (5,2 % vs 3,0 %, p<0,05).

Latent Class Analysis (LCA) användes för att identifiera subgrupper med skilda riskbeteendeprofiler i materialet och man fann tre:
1) En lågriskgrupp som omfattade 57,8 % av materialet (2 557 pojkar och 4 597 flickor)
2) En högriskgrupp, som omfattade 13,2 % av materialet (622 pojkar och 562 flickor) med höga skattningstal på samliga riskbeteenden, i synnerhet alkohol och drogmissbruk och rökning
3) en s.k. osynlig grupp, som omfattade 29 % av materialet (687 pojkar och 1,109 flickor), som karaktäriserades av höga skattningstal för mediamissbruk, stillasittande och minskad sömn.
Forskarna döpte denna sistnämnda grupp till den ” osynliga” riskgruppen eftersom dessa beteenden ofta inte uppmärksammas och eller sätts i samband med psykisk ohälsa av föräldrar och lärare. Emellertid visade fortsatta analyser att förekomsten av självmordstankar samt depressions- och ångestsymtom, såväl allvarliga som subsyndromala, förekom i samma utsträckning både i den osynliga riskgruppen som i högriskgruppen. Introverta problem och problem med jämnåriga förekom signifikant oftare i den osynliga riskgruppen jämfört med i högriskgruppen och signifikant oftare i båda dessa grupper jämfört med lågriskgruppen.

Slutsatser
Mer än 10 % av europeiska ungdomar har ett högriskbeteende som karaktäriseras av alkohol- och drogmissbruk och rökning. Att dessa missbruk förekommer samtidigt som psykiska störningar är välkänt. Studien tillför emellertid nya kunskaper om en tidigare okänd, stor ”osynlig” undergrupp där depression, ångest och självmordstankar förekommer i lika hög utsträckning som i högriskgruppen, men där riskbeteendet karaktäriseras av så till synes oförargliga sysselsättningar som TV-tittande, spel på internet, stillasittande och för lite sömn. Åtgärdsprogram för att förebygga psykisk ohälsa hos ungdomar är utformade för att fånga in högriskgruppen. Studien visar vikten av att uppmärksamma även den ”osynliga” gruppen i åtgärdsprogrammen samt att beakta de typiskt kvinnliga och manliga olikheterna i riskbeteende.

Sammanfattat av Rigmor Stain, NASP

Skriv någonting