Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Förtroende för psykiatrisk vård

27 april 2014 (8:35) | psykiatri, självmord | av: Ludmilla

Sammanfattning

En av EPAs (European Psychiatric Association) målsättningar är att höja kvaliteten på den psykiatriska vården i Europa. En sätt ett genomföra detta är genom EPA Guidance projektet, som syftar till att underlätta överförandet av vetenskaplig evidens till klinisk praktik. Wolfgang Gaebel vid universitetet i Düsseldorf och hans kollegor från EPA sammanfattar resultaten av en systematisk litteraturgenomgång i en EPA Guidance artikel, och ger fem rekommendationer, med hög vetenskaplig evidens, rörande vad som kan höja förtroendet för den psykiatriska vården. Centrala faktorer för att öka förtroendet är ökad mental hälsoförståelse bland allmänheten och en upplevd övertygelse att bli bemött med respekt, förståelse och medkänsla utan stigmatiserande inslag eller maktspråk samt en kontinuerlig behandlig och uppföljning av en och samma psykiater. Författarna anser att implementering av de evidensbaserade rekommendationerna kan leda till ett ökat förtroende för psykiatrer och psykiatrisk vård och behandling. Ett ökat hjälpsökande kan på sikt minska sjukdomsbördan i psykisk sjukdom i Europa.

Bakgrund

Det har visats att bara omkring en tredjedel av de som lider av en psykisk sjukdom får behandling av psykiatrisk expertis. Många som lider av psykisk sjukdom inser inte att de är i behov av behandling eller känner inte till att det finns effektiva behandlingsmetoder. Det är därför vanligt att man dröjer med att söka hjälp och det kan dröja flera år från det att man insjuknat i psykisk sjukdom till dess en korrekt behandling sätts in. Att vara psykisk sjuk och behöva psykiatrisk hjälp upplevs ofta som pinsamt och stigmatiserande, vilket leder till att man föredrar att vända sig till primärvården. Bristande kunskaper om psykiska sjukdomar inom primärvården leder i sin tur till underdiagnostisering och underbehandling.

Svenska forskare rapporterade år 2008 att den mentala hälsoförståelsen, d v s en persons kunskap om psykiska sjukdomar, karaktäristiska symtom och behandlingsmetoder, är låg i Sverige. Man fann, efter en enkät som randomiserat skickats ut till än 3000 svenskar mellan 20-64 år, att mindre än en tredjedel kände igen symtomen på depression och 20 % svarade att symtomen sannolikt berodde på stress.  De flesta ansåg att den bästa hjälpen fick man genom familjen eller en nära vän. Mycket få ansåg att man borde uppsöka psykiatrisk expertis och mycket få trodde att någon form av behandling skulle hjälpa (Dahlberg et al 2008, MBC Public Health 2008;8).

EPA (European Psychiatry Association) är den största föreningen av psykiatrer i Europa och omfattar medlemmar från 75 europeiska och internationella stater och 35 nationella föreningar. Danuta Wasserman är president. En av EPAs målsättningar är att höja kvaliteten på den psykiatriska vården i Europa. Det skall man åstadkomma bland annat genom att underlätta överförandet av vetenskaplig evidens till klinisk praktik och på så sätt säkerställa att patienten får en kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. Uppgiften genomförs sedan 2009 i projektet ” EPA Guidance ” där utvalda expertgrupper arbetar med att genom omfattande och systematiska litteraturstudier skapa kliniska vägledningsmaterial, s k Position Papers, med utgångspunkt från vetenskaplig evidens, beprövad erfarenhet och koncensus (Gaebel & Möller 2012).

The European Mental Health Action Plan 2013-2020 konstaterar bland annat att ” Planerare och företrädare av mentalvården måste vara medvetna om att det finns ett bristande förtroende för den psykiatriska vården. Förutsättningen för att personer med psykisk sjukdom skall söka psykiatrisk vård för första gången och fortsätta med det, är att de är övertygade om och har förtroende för att de blir bemötta med respekt och diskretion”.

Att öka förtroendet för psykiatrisk vård

Wolfgang Gaebel vid universitetet i Düsseldorf och hans kollegor från EPA har genom systematisk litteraturgenomgång undersökt vilka faktorer som är avgörande för att en person skall ha förtroende för den vårdform han/hon söker till. Forskarna postulerar att ett höjt förtroende för den psykiatriska vården sannolikt skulle minska stigma och diskriminering och underlätta för den drabbade att söka psykiatrisk expertis och att fullfölja en behandling. De rekommendationer som författarna ger i sin artikel ”EPA guidance on building trust in mental health service” (European Psychiatry 2014:29;83-100), är en summering av resultaten från åtta översiktsartiklar, 25 kvantitativa studier och 15 kvalitativa undersökningar, vilka granskats och bedömts enligt vetenskaplig evidens.

Författarna anger en rad faktorer som de anser har betydelse för att psykiskt sjuka undviker behandling eller dröjer med att söka vård:

·        Kunskapsnivån bland allmänheten om psykiska sjukdomar är låg och man känner inte till att det finns effektiva behandlingsmetoder

·        Okunnighet om var man söker vård

·        Man har fördomar mot personer som är psykisk sjuka

·        Man upplever sig själv som mindre värd om man får en psykiatrisk diagnos

·        Man skäms för att söka vård

Resultat

Författarna summerar sina resultat i form av rekommendationer:

1. Ökat förtroende för psykvården

Den första rekommendationen är att arbetet med att öka förtroendet för psykvården och för psykiatrer måste prioriteras, eftersom det kan underlätta och tidigarelägga hjälpsökandet till psykiatrisk expertis och därmed minska sjukdomsbördan för psykisk sjukdom.

2. Vad som får förtroendet att öka

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för att förtroendet för psykvården och för psykiatrer ökar om man implementerar en eller flera av följande faktorer:

·        Att försäkra sig om att patienten får en erfaren psykiater som behandlande läkare

·        Att patienten får en lång och kontinuerlig kontakt med en och samma behandlande psykiater.

·        Att minska patientens självuppfattade skam (self-stigma) över att vara psykiskt sjuk

·        Undvika att patienten får negativa erfarenheter genom exempelvis maktspråk, våld och okunnig personal

·        Att uppnå symtomfrihet och återställd funktionsförmåga.

3. Läkarens förhållningssätt

Det finns ett starkt vetenskapligt underlag för att särskild och fortlöpande utbildning av psykiatrer i att tydligt förmedla ärlighet, tillgänglighet, yrkeskunnande, medkänsla, sekretess och flexibilitet ökar patientens förtroende för sin behandlande läkare. Författarna påpekar att detta är särskilt viktigt vid behandling av självmordsnära patienter.

 4. Information till allmänheten

EPA rekommenderar vårdansvariga myndigheter inom stat och kommun att med syfte att öka den mentala hälsoförståelsen, informera allmänheten om hur den psykiatriska vården är organiserad och hur diagnostiska och behandlingsmässiga procedurer går till. Ökad mental hälsoförståelse kan signifikant minska de hinder mot hjälpsökande som finns hos allmänheten idag.

5. Förbättra psykvårdens kvalitet

EPA rekommenderar också att ansträngningar måste göras för att förbättra psykvårdens kvalitet, i synnerhet för minoritetsgrupper med målet att bemöta patienterna med respekt och undvika att brukarna får negativa erfarenheter, för att på så sätt ge dem trygghet och öka deras förtroende för vården.

Slutsatser

Resultaten visar att förtroende och tillit är avgörande faktorer för att patienter med psykiska besvär skall vända sig till psykiatrisk vård, skriver författarna. Studiens styrka ligger i att man fokuserat på implementerbara rekommendationer. Det är en brist på studier på området och faktorer som borde bli föremål för ytterligare studier är hur företroendet ser ut för psykiatrins öppen- respektive slutenvård samt hur patienterna och patienternas anhöriga ser på sitt förtroende för vården.

Sammanfattat av Rigmor Stain, NASP

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från elisabeth lindström
29 april, 2014 kl 29 april 2014 (7:50)

Väldigt intressant. Resultaten visar på det vi anhöriga till de som tagit sina liv känner igen och har erfarenhet av: att förtroendet för psykiatrin MÅSTE förbättras. Det finns så mycket okunskap, även där man som patient/anhörig förväntar sig expertis

Kommentar från catarina
29 april, 2014 kl 29 april 2014 (14:57)

Ja okunskap är verkligen ordet. Och en nonchalans av dess like mot patienten. Jag har själv varit med anhörig upp till psykiatrin och blev faktiskt skrämd av det mottagande vi fick. Man vände ryggen till och inte ens tittade på patienten, suckade och var allmänt otrevlig. Likadant kan jag tycka att har man varit i psykiatrin i nästan 3 år så borde man väl fått rätt hjälp? Det skickas till terapeufter som inte är utbildade i diagnosen utan utbildade i helt annat, hur ska man då kunna bli frisk? Tycker det borde vara av stor vikt att snabbt när någon blir sjuk att denne ska få rätt vård för att kunna komma åter i livet men det är det dåligt med . När jag ringde psykiatrin för vuxna kallade det, det jag berättade moment 22. Men skam att unga människor inte ska få snabb hjälp utan åren bara rullar på utan något mer än medicinering. Tack o lov har vi hittat rätt i privata vården med detta men inte alla som kan.

Kommentar från Lisa
2 maj, 2014 kl 2 maj 2014 (18:49)

Väldigt lärorik/viktig betydelsefull blogg!! En detalj som är ytterst störande är den svarta rutan med text beställ min bok som följer efter när man förflyttar sig på sidan. Går den att klickas bort eller få att ligga still??

Skriv någonting