Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Tagg: trött

Sliten

27 augusti, 2010 (13:53) | Cancern, depression | av: Ludmilla

Det är bara skrutt med mig faktiskt. Det är så otroligt frustrerande att jag inte mår bättre än vad jag gör. Just nu är det framför allt psykiskt. Jag gissar att det är så när man har kämpat, kämpat, kämpat för sitt liv under lång tid… När man inte behöver kämpa längre så går luften […]

Trött födelsedag

21 februari, 2010 (20:11) | Cancern | av: Ludmilla

Idag firade vi Johans födelsedag. Den var för en vecka sedan egentligen, men det var ju när jag förberedde den dom jag fick frossa på lördagskvällen förra helgen. Sen dess var jag ju inlagd. Allt pausades en vecka och nu fortsatte vi. Pojkarna, Sophie och jag gick upp och fixade Schwarzwaldtårta och födelsedagsfrukost och gick […]

Tungt

28 juli, 2009 (14:40) | Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Det är inte tungt på samma sätt som för ett år sedan. Men det är som att dra ur proppen. Jag är trött. Trött. Trött. Jag förstår att det beror på att det har varit mycket med boken och bröllopet och så. Jag förstår att mina marginaler aldrig mer kommer att vara vad de en […]

Torsdagen den 23 april 2009

23 april, 2009 (11:40) | barn, livet | av: Ludmilla

Trött. Nästan jämt. Ska jag skylla på sorgen eller graviditeten? Jag har inte börjat kunna glädja mig för magen än. Jag är snarast lite irriterad över att den är så stor att man inte kan bortse från den. Det syns ju liksom… Folk kommer fram och gratulerar och så. Det är ju roligt i sig. […]

Svaghet

16 november, 2008 (22:01) | acceptans, livet, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Jag känner en enorm svaghet i hela min kropp. Jag är liksom slut. Händelsen häromdagen har gjort att all den lilla energi jag hade är som bortblåst. Dränerad. Det är som om jag skulle ligga i en hög feber. Musklerna är matta och ömma. Orkar knappt höja armen. Känner mig likgiltig och uppgiven. Maktlös inför […]