Tillbaka till pusselläggandet
Efter att ha haft huset fullt av folk de senaste dagarna kryper vardagen på igen. På gott och ont. Måste ju vidare. JA! Jag MÅSTE gå vidare. Det finns ju inget val, eller hur?
Det är otroligt vad denna blogg har gjort för mig. Allt stöd man får. Alla kontakter som knutits. Att bara det faktum att jag delar mina tankar öppet skulle hjälpa så många andra. Det är helt otroligt. Och så länge det jag gör får en mening så ger det styrka. Steg för steg.
Min syster förlorade en kompis i förrgår. Han tog livet av sig. Ytterligare en ung underbar person som ger upp sitt liv. Vad är det som händer i världen? Varför? Igen, varför?
Jag är nu på jakt efter lokföraren igen. Hoppas att få napp denna gång.
Fler och fler pusselbitar faller på plats. Jag inser att var och en av oss som stog Linnéa nära överskattar sin egen betydelse för henne. Hon hade den förmågan – att få oss alla att känna oss speciella för henne.
Läs även andra bloggares åsikter om lokförare, sorg, saknad, tåg
Kommentarer till inlägget
Kommentar från En som vill veta
11 juli, 2011 kl 11 juli 2011 (2:14)
Hur gick det med letandet av den berörda lokföraren?
Kommentar från Ludmilla
8 september, 2008 kl 8 september 2008 (18:44)
#1 Kommentar från Stella (svar):
Det händer saker ständigt som gör att man tappar fostfästet lite smått eller väldigt myckeet..
Skönt är det dock att man kan se ljusa saker framför sig också,som t ex det här med bloggen!
Skönt att den ger dig respons till de känslor och tankar du går omkring och bär på.
Kram*
Skrivet 22 juli 2008, klockan 11:52
Svar från Ludmilla:
*kram*
Skrivet 22 juli 2008, klockan 20:09
#2 Kommentar från Malin (svar):
Kramar om gumman,Malin
Skrivet 22 juli 2008, klockan 13:15
Svar från Ludmilla:
Tack!
Skrivet 22 juli 2008, klockan 20:09
#3 Kommentar från Gysse (svar):
Du är en fantastisk kvinna och mor. Aldrig har en främmande människas tankar berört mig som Dina.
Det är en gåva att du delar med dig, i och trots din sorg, jag tackar för den gåvan och hoppas av mitt hjärta att det du skriver också kommer få en helande betydelse för dig själv.
Allt gott!
Skrivet 22 juli 2008, klockan 18:45
Svar från Ludmilla:
Tack för dina fina, fina ord!
Skrivet 22 juli 2008, klockan 20:10
#4 Kommentar från Camilla (svar):
Din blogg har betytt/betyder enormt mycket för mig!Helt sanslöst hur saker å ting fallit på plats för mig i och med vår kontakt…att försöka beskriva med ord hur man kan tänka när man inte orkar leva klart…vilket jag nu orkar med mer efter din blogg,TACK LUDMILLA:) …Jag tycker du är fantastisk!!!!
Du om någon, längre fram, skulle verkligen passa som terapeut till föräldrar vars barn avslutat sina liv…KRAMAR Å FINNS HÄR
Skrivet 22 juli 2008, klockan 20:24
Svar från Ludmilla:
Om du bara visste vad dina ord betyder mycket!
Skrivet 22 juli 2008, klockan 22:26
#5 Kommentar från Limited edition (svar):
Vad fina rader det var där ovan… Härligt när människor är så generösa och verkligen skriver det dom känner. Bloggen är fantastisk! Är glad att pusselbitar kommer på plats… Det är en viktig process. Önskar dig allt gott! Tack för musiktipsen!
Skrivet 22 juli 2008, klockan 20:32
Svar från Ludmilla:
Stor kram!
Skrivet 22 juli 2008, klockan 22:28
#6 Kommentar från Harmoni (svar):
Ni VAR speciella!! Självklart var ni mycket speciella!! Tro inget annat!! Men det fanns nånting inom Linnea som inte ville mera…om det hade vart möjligt att bara dö, lite grand…ta en timeout från livet, så tror jag att hon hade gjort det och sen börjat om igen. Men hon såg bara svart eller vitt….det fanns inget mellanting.
Ni har inte överskattat er betydelse för Linnea!! Det är inte samma sak som att kunna stoppa hennes självmord…tyvärr…Kram
Skrivet 22 juli 2008, klockan 21:57
Svar från Ludmilla:
Du är fin!
Kram!
Skrivet 22 juli 2008, klockan 22:29
#7 Kommentar från yiskan (svar):
Instämmer med Harmoni… Självklart var ni underbara, speciella, fantastiska och högt älskade av henne… Men det är svårt att förklara hur oerhört stark ångest kan bli, hur överväldigade svart tanken på en morgondag kan vara… Jag har varit där själv och kan fortfarande, flera år efteråt inte förklara. Men tvivla verkligen inte på er betydelse för henne!
varma kramar till er alla!
Skrivet 22 juli 2008, klockan 22:43
Svar från Ludmilla:
Tack för dina fina ord!
Skrivet 24 juli 2008, klockan 13:38