Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


2 barn under 9 år tar sitt liv varje år

11 mars 2009 (14:42) | barn, självmord, tonåringar | av: Ludmilla

Visst är det förskräckligt?

5 barn mellan 10 och 14 år.
50 ungdomar.
1300 totalt.

Självmord är den vanligaste dödsorsaken hos ungdomar.
Att dö i självmord är 3 gånger så vanligt som att dö i trafiken.

Varför gör man inte mer?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från catarina
11 mars, 2009 kl 11 mars 2009 (16:12)

Bedrövligt säger jag!! Borde vården inte ta lärdom? Varför fortsätter det så? Jag blir arg och ledsen då jag läser statistiken och har egna erfarenheter av psykiatrin. När man inom psykiatrin kan, när ett litet barn utsatts för sexuella övergrepp sitta och säga att vi tar detta ihop med personen som gjort det och en kopp kaffe??? Då kan jag ju bara ana hur det fungerar på andra plan, hemska tanke. Att barn ska få må så dåligt att det går så långt??? Jag ryser! Som samhället utvecklar sig är de som om man själv måste utbilda sig för att i bästa mån klara av båda sjukdom, psykiskt lidande och allt på egen hand. Framförallt se till att ”innan” man blir drabbad vara rustad av stål för att orka fajtas mot de som borde vara en självklarhet att få snabb hjälp mot.

catarinas senaste blogginlägg..Nötter till skolpersonal

Kommentar från Emilia
11 mars, 2009 kl 11 mars 2009 (17:16)

Hoo, skrämmade siffror!!

Emilias senaste blogginlägg..Lite bakslag…

Kommentar från Maria
11 mars, 2009 kl 11 mars 2009 (20:34)

Ja det är ju fruktansvärt!
Jag har precis i dagarna fått se papper från en utredning som de har gjort pga min systers självmord som skedde på en psykiatrisk avdelning, en händelseanalys. Det är skrämmande att läsa. Jag visste redan innan att personalen hade gjort fel men det var ännu värre än jag trodde.
De hade tydligen inga rutiner för hur man ska agera när en patient är självmordsbenägen. När utredarna frågade personalen varför Eva inte hade nåt vak så sa de att de visste om hennes självmordsförsök hemma och att hon hade självmordstankar men att de inte trodde att hon skulle ta livet av sig. En i personalen sa: jag kunde väl aldrig tänka mig att Eva kunde ta livet av sig.
Hur kunde de inte förstå?!
De hade inte gjort någon suicidbedömning, inte satt in extra vak, inte gått igenom hennes rum efter farliga saker, ingenting gjordes.
Det smärtar såå att veta att min älskade syster skulle ha levt idag om hon hade varit på ett bättre ställe.
Jag tycker att det är jättebra Ludmilla att du jobbar för en förändring, genom din blogg så lär sig folk mer om självmord och det är jätteviktigt.
Många kramar till dig

Kommentar från Ludmilla
11 mars, 2009 kl 11 mars 2009 (21:16)

Maria: Det låter fruktansvärt. Maila mig gärna ludmilla@linnea.se så kan vi diskutera mer om detta!

Skriv någonting