Torsdagen den 8 maj 2008
Linnéa lyckades sova bra hemma. Allt var ok. Jag skjutsade henne tillbaka till BUP på morgonen.
På eftermiddagen skulle hon nu enligt planen vara med på kören och pianolektionen. Båda sakerna roliga och inte så krävande.
Jag satt utanför rummen och väntade. När jag var där fick jag ett samtal från Linnéas läkare. Detta är första gången sedan inläggningen (nästan fyra veckor tidigare) som jag fick tala med en läkare trots att jag bett om det gång på gång. Hon ville fråga om allahanda olika saker och jag ställde frågot utifrån Linnéas symptom. Det var ett bra samtal och jag var tacksam för att jag äntligen hade fått kontakt.
Linnéa lånade min gitarr till avdelningen och de kommande veckorna lärde sig Linnéa att spela gitarr självt. Hon började också virka en filt som blev färdig två veckor innan hon dog.
Läs även andra bloggares åsikter om Linnéa, minnen, BUP, läkarsamtal, kör, piano, gitarr
