Miamiprojektet
I Miami har man lyckats minska antalet självmord till ett minimum. Hur gjorde de? Och varför gör vi inte detta här i Sverige? Denna lista på hur man kan förhindra självmord kommer från Alfred Skogberg och hans bok ”När någon tar sitt liv”.
* En kurator per 275–400 elever, en psykolog per 1 200 elever och en psykiatriker per 1 700 elever behövs för att uppnå bästa resultat. Professionell personal måste finnas lättillgänglig för samtal och för direkt intervention när det är nödvändigt.
* Vetenskapligt beprövade livskunskapsprogram ska finnas redan för barn i förskolan upp till gymnasiet. Kuratorerna, inte lärarna, är de som bör undervisa eleverna i livskunskap. Detta eftersom barnen då lär sig till vem de kan gå om de mår psykiskt dåligt. Samtidigt lär sig barnen att lösa en del av de livsproblem de sannolikt råkar ut för under uppväxten. Uttalad självmordsprevention bör starta först i högstadiet, och då med specialutbildad personal.
* All skolpersonal måste regelbundet tränas i att se varningstecken på när ett barn visar självmordsbeteende. Om någon uppmärksammar att ett barn mår dåligt ska barnet skyndsamt eskorteras till kuratorn som gör en utredning.
* Alla skolor måste ha en handbok där det beskrivs hur elever får omedelbar hjälp om de visar tecken på självmordsbeteende. I boken ska också självmordsbeteende preciseras.
* Alla skolor måste ha en skriftlig policy om hur förebyggande arbete, interventionsarbete och efterarbete (om ett självmord inträffat) går till.
* Specialister som kuratorer, psykologer, distriktssköterskor, socialarbetare och annan hälsoexpertis måste utbildas, fortbildas, finnas tillgängliga och vara samspelta. Dessa arbetslag måste få specifik och regelbunden självmordsförebyggande utbildning så att de kan beräkna självmordsrisken på skolan, kommunicera med föräldrar, arbeta förebyggande och kunna rekommendera hälsoexpertis i samhället.
* Kuratorn bör leda samtalsgrupper för barn med alkohol- och drogrelaterade problem, för hbt-ungdomar och även för barn till missbrukande och/eller psykiskt sjuka föräldrar.
* Varje skola måste ha skattningsverktyg för att beräkna självmordsrisken på skolan.
Självmordsförebyggande information som böcker, filmer, artiklar och webbsidor måste vara enkel att hitta.
* Alla skoldistrikt som har ett självmordsförebyggande program måste anslå pengar för att utvärdera resultatet samt för att utvärdera vilken sorts hälsovård som är mest effektiv.
* En lista på traktens bästa hälso- och sjukvårdsinrättningar måste finnas lättillgänglig. Exempel på detta är krisbearbetningscenter, ungdomsmottagningar, vårdcentraler med terapeuter/psykologer, sjukhus och husläkare.
* Skolan måste ha kunskap om vilka som kan vara i riskzonen för att skada sig och hålla kontinuerlig kontakt med dem så att de får den hjälp de behöver. Hjälpen måste följas upp till dess att barnet bedöms må bra.
* Fokus bör inte ligga på varför någon tar sitt liv, utan på hur suicid kan förebyggas så att det inte ses som en möjlighet.
Läs även andra bloggares åsikter om ta sitt liv, självmord, förhindra självmord, Alfred Skogberg, När någon tar sitt liv,
Kommentar från Thérèse
23 mars, 2013 kl 23 mars 2013 (11:15)
Mycket bra!