Lyckan består upp i åldrarna
Äldre är lika lyckliga som yngre. Men föreställningen om av vad ett lyckligt liv är skiljer sig mellan åldrarna. Och äldre personer tycks vara bättre på att hantera negativa känslor och ta tillvara på det positiva i livet. Något som borde påverka hur exempelvis val i äldreomsorgen utformas. De slutsatserna dras från en avhandling i psykologi vid Göteborgs universitet.
Äldre människor har genom sin erfarenhet skaffat sig strategier för att hantera besvikelser, ånger och liknande känslor som uppstår när livet inte blir som de tänkt sig. Yngre har istället en tendens att skylla misslyckanden på utomstående faktorer. Pär Bjälkebring har i sin avhandling han ställt frågor om hur 800 personer från ett representativt urval av den svenska befolkningen mellan 19 och 87 år ser på lycka idag, förr och i framtiden.
– Det verkar som att äldre i högre grad accepterar sina egna fel och brister, och får därmed lättare att gå vidare, säger Pär Bjälkebring.
Studien tyder på att föreställningen om vad det är att vara lycklig skiljer sig mellan yngre och äldre. Yngre människor förknippar lycka med exalterande upplevelser, medan äldre uppskattar känslor med mindre energi i och ofta översätter lycka med att kunna vara nöjd med livet som helhet.
Just att vi människor lägger olika betydelser i begreppet lycka vid olika skeden i livet borde enligt Pär Bjälkebring bland annat få konsekvenser för hur val inom äldreomsorg utformas.
– Studier visar att en överväldigande del av de äldre är nöjda med vård och omsorg, oavsett hur den kommun de bor i har organiserat omsorgen. Det tyder på att dessa människor värderar andra saker än att till exempel vara fria att välja olika boendeformer, eller andra val som av kommunerna framhålls som viktiga, säger Pär Bjälkebring.
Avhandlingen visar också att hur valen förväntas gå till spelar roll. I de flesta kommuner får de äldre en trycksak med information om bland annat olika boendeformer. Och de förväntas välja rationellt utifrån denna sakliga information.
– Beslutsfattarna har glömt bort den emotionella aspekten och bryr sig mer om det rationella. På samma sätt så har mycket av forskningen fokuserat på skillnader i minne mellan äldre och yngre, medans den emotionella förändringen är relativt outforskad. Min forskning visar att det finns skillnader mellan yngre och äldre men framtida forskning borde fokusera på hur vi förändras emotionellt under livet.
Enligt Pär Bjälkebring pekar studien även på att livsvisdom inte riktigt tas tillvara idag:
– Förr kanske man frågade farmor till råds när man stötte på motgångar i livet. Idag kollar man istället på internet eller rådfrågar vänner i samma generation. Man missar då att dra nytta av den erfarenhet äldre personer har och de olika strategier de utvecklat för att komma vidare i livet. För när det kommer till de viktiga frågorna som kärlek och ånger är det något som de allra flesta har fått kämpa med någon gång under sitt liv.
Avhandlingens titel: Age Differences in Experience and Regulation of Affect
