Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Katastrofkänslor

22 november 2009 (22:21) | barn, sjukdom | av: Ludmilla

Johan åkte nyss med Oscar till akuten. Oscar har under kvällen fått tilltagande ont i magen, väldigt lokalt ned till höger. Vi har båda undersökt honom flera gånger under kvällen och kan inte utesluta blindtarmsinflammation.

Jag vet att det sannolikt inte är något ”farligt”.
Jag vet att om det skulle vara t ex blindtarmen så ordnar man ju det lätt…

Men ändå… så efter detta med Linnéa hände så är det just sådana här händelser som sätter igång hela katastroftänkandet inom mig.

Jag blir stel av oro.
Blockerad.
Kan inte tänka klart.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från kicki
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (22:38)

Styrkekramar till dig

Kommentar från Annette
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (22:49)

Det blir bra med Oscar så klart, förstår paniken man får. det behövs minsann inte mycket innan det infinner sig.

Kram tll er

Kommentar från Carin
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (22:56)

Det kommer att gå bra för Oscar…Skulle det vara blindtarmsinflammation kommer det naturligtvis att lösa sig. Ja, det vet väl ni som är läkare!

Kommentar från Emma
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (22:59)

Hoppas han är kry snart igen 🙂
.-= Emma´s last blog ..Vilken helg! =-.

Kommentar från Ingrid
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (23:21)

Usch då!
Styrkekramar och värme. Klart att det löser sig. Kan det inte vara lite magnerver som spökar nu när lillasyster kommit?
Jag föstår din oro. Delvis allt runt Linnéa och delvis Emelies tarmsjukdom. Glöm inte att andas.

Kommentar från Tizzel
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (23:26)

Andas in…. andas ut….
Kram!!
.-= Tizzel´s last blog ..Det var näääästan…. =-.

Kommentar från Susanne
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (23:31)

Kramar skickas över till dig!! Det går säkert jättebra och han är snart tillbaks hemma igen!!

Kommentar från Innie
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (23:36)

Stora, lugnande nattkramar. Andas lugnt och snosa på lillasyster. Du är bra!
.-= Innie´s last blog ..Den där känslan … =-.

Kommentar från catarina
22 november, 2009 kl 22 november 2009 (23:45)

Förstår dig. Har man varit med om det du har varit så triggar det minsta lilla igång katastrofläge. Å ens barn när det händer nått man blir ju nervklen. Hoppas Oscar får hjälp fort där på akuten så han slipper lida av smärtan. Tur du har lill bäbis och kan snuffa på under tiden . Sänder massa krya på till Oscar och med hopp att han redan nu fått hjälpen där på akuten.

Kommentar från Karolin
23 november, 2009 kl 23 november 2009 (8:51)

Oron för ens barn kommer med moderskapet och när man som du eller som jag har förlorat ett barn, ja då är katastroftankarna inte sena med att dyka upp. I kombination med dina hormoner i överflöd(de första dgr efter förlossning brukar ju vara minst sagt svajjiga) blir det ju inte lugnare direkt.

Håller tummarna för att allt går bra för din son! Det ordnar sig ska du se.

Kommentar från Helene
23 november, 2009 kl 23 november 2009 (11:39)

Hej.
Ja ibland blir man blockerad av all oro när man varit med om något tråkigt.
Men ofta brukar det ju gå bra ändå : )
Jag har ett förslag på NAMN: ISMONE…Som jag tycker är så gulligt : )
Ha en bra dag.KRAM.

Kommentar från annika
23 november, 2009 kl 23 november 2009 (12:46)

Min systerson fick blindtarmsopereras när han var 8 år och min syster just kommit hem med lillebror, lite dramatik men allt gick väl.
Hoppas att han mår bra igen och hjälper er ta hand om lillasyster nu!

Kram

Annika

Kommentar från Lena B
23 november, 2009 kl 23 november 2009 (13:53)

Aj, aj…blintarmen som gör så ont. Stackars Oscar!

Klart att du får påslag av katastrofkänslor, det är väl inte så konstigt, dessutom är du nyförlöst med en massa hormoner…..men du, snusa på den lilla och njut av underverket.
Det kommer gå bra för Oscar.
Kram

Skriv någonting