Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Vila i frid Linda

29 mars 2011 (17:55) | Cancern, död, sorg&saknad | av: Ludmilla

Våra tankar finns hos din familj.
Din man Lars och dina fina barn. Dina föräldrar. Magdalena och alla andra fina vänner.

Du har tillfört livet så mycket.
Du har också med din välskrivna blogg givit oss så otroligt mycket värdefull kunskap och en spridit en otrolig livsglädje och positiv inställning in i det sista trots svåra smärtor och en kropp som inte ville.

Tack för att jag fick lära känna dig! (Och hälsa till Linnéa…)

När vi träffades i november efter New York-resan.

Jag har bland annat skrivit om Linda här…
och här…
Lindas blogg är här…
Vimmelmamman har skrivit bland annat här…

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Malin
29 mars, 2011 kl 29 mars 2011 (18:33)

Tack Ludmilla för du tipsade om Lindas blogg, jag har följt henne sedan dess och hon berörde mig verkligen. Vila i frid fina Linda, kram Malin

Kommentar från P
29 mars, 2011 kl 29 mars 2011 (18:34)

Bästa Ludmilla. Jag hittade Lindas blogg genom din för länge sen. Flera gånger per dag brukar jag titta in hos Er båda. Nu finns inte Linda längre. Usch, vad livet är grymt. Jag kommer sakna henne, en sån vacker och betydelsefull kvinna. Önskar att jag kunde vrida tillbaka klockan, långt innan hon blev sjuk och du förlorade Linnea. Varma kramar till Linda.
Och Tack Ludmilla, för den fina insats som du gjorde för Linda och Lars när du startade insamlingen. Det är en gåva hon aldrig kommer glömma. Kram P

Kommentar från Ludmilla
29 mars, 2011 kl 29 mars 2011 (19:39)

Malin och P: Tack för fina ord och vi delar verkligen saknaden.

Kommentar från Alicia
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (0:24)

Jag är också en av de som hittade till Lindas blogg genom din sida, så tack för det…
Vad ska man säga när något sånt här händer egentligen? Det suger – det är det enda jag kan säga. Jag berörs verkligen av det här eftersom min morbror precis somnade in i cancer (och tre små barn,mina underbara kusiner, är nu utan pappa). Det känns som att var och varannan människa har cancer. Det gör så ont i mig att så många förlorar kampen 🙁
Önskar det fanns något jag kunde göra – därför har jag bestämt mig för att utbilda mig till något där jag kan forska om cancer…
Det är verkligen hemskt när sånt här händer!
Men oj oj vilket stöd hon hade på sin blogg. över tusen kommentarer har hon fått idag, tänk vad glad och rörd hon skulle bli om hon visste det.
Ta hand om dig!

Kommentar från Annukka
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (3:47)

Det känns overkligt, ofattbart att hon inte längre finns. Även jag hittade till hennes blogg genom din.. och jag har följt henne dagligen sedan dess. Må hon vara trygg och smärtfri hos änglarna nu. Helt säkert möts hon och Linnéa.. de har ju en gemensam kontakt. Dig.

Kram Annukka

Kommentar från Linda
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (5:37)

Beklagar 🙁
jag har startat en cancerfond för vill hjälpa alla som har cancer, vill du vara med och skänka?
Kramar linda

Kommentar från sabina
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (9:03)

Jag vet aldrig vad jag ska skriva här hos dig, men jag tittar in då och då för att läsa alla inlägg som jag har missat. Du och din familj finns i mina tankar när jag mår dåligt och då kan jag se att livet tar inte slut bara för att man är deppig ett par timmar. Det går ju över och det finns så mycket att leva för!

Kommentar från Catarina
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (9:05)

Har också följt Lindas blogg hela tiden och förundrats hur stark hon varit i allt detta hemska. Man blir så ledsen hur denna sjukdom skördar offer hela tiden, usch!

Vila i frid Linda och mina tankar går till familjen!

Kommentar från Kristina
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (15:29)

Tankarna går hela tiden till Lindas familj. Det är så ofattbart att hon är borta och att slutet kom så fort. Hon var en förebild som kämpade så. Glad över att du Ludmilla startade insamlingen så hon kom iväg till New York som hon så hett ville.
Vi som ännu lever kvar får förvalta våra liv så det betyder något för andra att vi levat.

Kommentar från Elin
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (18:13)

Känns som att det finns så lite att säga.. Kan bara inte sluta rysa och tänka att livet är orättvist. Så många fina liv som går till spillo!

Kommentar från P
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (18:16)

Fint av dig Ludmilla att du uppvaktar Linda några dagar på din blogg. Det förtjänar hon;)
Kramar Pegita

Kommentar från Lena B
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (21:51)

Hej
Jag är också en av många, många personer som följt Lindas blogg. Det är tragiskt det som hänt och så förb…..t onödigt! Usch.
Familjen har tagit beslutet att inte fortsätt blogga, vilket jag kan (kanske)förstå. Jag minns att hennes man, Lars, började blogga.
Har han fortsatt? Vet du något?
Jag tror att det är många som skulle vilja bidra vid begravningen i form av både blommor och pengar till cancerfonden. Har du kontakt med Lars och i sådana fall, kan du fråga?

Kommentar från Ludmilla
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (22:18)

Lena B: Lars slutade blogga efter att det var en mängd negativa kommentarer om honom om att han inte stöttade Linda… Jag ska försöka ta reda på hur familjen vill ha det gällande blommor och sådant. Jag vet dock att Linda själv startade dels en insamling till cancerfonden och dels ett plusgiro för hennes barn. Båda dessa kontonummer finns på hennes blogg.

Kommentar från Pegita
30 mars, 2011 kl 30 mars 2011 (22:56)

Du får gärna kolla om du kan få kontakt med lars. Jag vill gärna bidra med något till lindas begravning.

Kommentar från Anita
31 mars, 2011 kl 31 mars 2011 (17:06)

Glad att på din blogg tänker man även på Lars. Linda kommer jag aldrig att glömma denna kämpe. Men Lars o barnen finns kvar o det gör så ont att de ska behöva genomlida detta.kommer att sätta in en slant på både cancerfonden och till barnen. Finns inte så mycket annat jag kan göra. Tack för en bra blogg kram Anita.

Kommentar från Linda
1 april, 2011 kl 1 april 2011 (14:38)

Vila stilla Linda!
Fann Lindas blogg i samband med att min far fick cancer förra vintern, och har följt den sedan dess. Pappa blev friskförklarad, men Linda förlorade sin kamp. Så tragiskt det som hänt, att barnen förlorat sin mamma och Lars sin livskamrat. Cancer är en orättvis sjukdom, som inte diskriminerar.

Fick i går veta att min pappas cancer är tillbaka med metastaser i levern. Precis när han kunnat återgå till att leva någotsånär normalt igen som börjar karusellen om. Men med betydligt sämre prognos.

Kommentar från Eva rosqvist
1 april, 2011 kl 1 april 2011 (16:43)

Börjar gråta när jag läser om linda. Har läst hennes blogg lite sporadiskt genom länkar från lilla Wildas blogg. Hittade din blogg idag och nu gråter jag ännu mer.
Beundrar dig som kan stå upp på benen på morgonen och att få livet att gå vidare.
Kram på dig. Tankarna går till lindas familj. Ofattbart grymt.

Kommentar från Petra
20 april, 2011 kl 20 april 2011 (9:28)

Jag är också mycket ledsen … Hälsningar och hålla upp!

Kommentar från Nadia
2 juni, 2011 kl 2 juni 2011 (7:54)

Tack Ludmilla för du tipsade om Lindas blogg!

Skriv någonting