Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Kameror kan förhindra dödsolyckor med tåg

7 juli 2012 (9:18) | självmord | av: Ludmilla

Notisen i Uppsala Nya Tidning som informerade allmänheten om att min dotter tagit sitt liv. Eftersom jag just nu sammanställer den studie om föräldrar som förlorat barn i självmord stannar jag upp när jag läser om att tågpersonalen fått stöd av ett kristeam. Det står inget om hur de anhöriga togs om hand… för det finns inget system för det…

Men nu var det inte det jag skulle skriva om. Igår kunde man läsa i UNT att tågsträckan från Uppsala central och 6 km norr ut är en av de mest olycksdrabbade i Sverige. Och det var ju på den vägsträckan som Linnéa tog sitt liv. Det som har förvånat mig är att man inte gjort något alls med platsen på 4 år. Den är fortfarande lika lättillgänglig som tidigare. Det känns fruktansvärt med tanke på att det finns åtskilliga personer som tagit sina liv på samma ställe därefter. Att kameror kan förhindra självmord presenterade Helena Rådbo i sin avhandling för många år sedan (2008).

Men du skriver man alltså om detta och att det kan bli en verklighet någon gång i framtiden. Man skriver även att staket skulle kunna vara ett alternativ… Jo… det gäller ju att göra platsen mer otillgänglig så att det hinner gå mer tid och blir mer besvärligt att genomföra.

2008 var det 4 personer som tog sina liv på spåren i Uppsalaområdet. En av dem var Linnéa. 2009 var det ytterligare 4. 2010 var det också 4. 2011 var det 3. I år har 3 personer hittills tagit sina liv på spåren. Det är 18 personer sedan 2008. 2008 som Linnéa dog och t ex avhandlingen om hur man kan förhindra självmord på tågspåren kom. Vad har hänt sedan dess? Ingenting!

Tänk vilket otroligt lidande det varit för de anhöriga, poliser, sjukvårdspersonal, tågpersonal, passagerare på tågen, vittnen och flera. Tänk vad mycket pengar det har gått till att betala ut skadestånd till de anhöriga, sjukskrivningar av anhöriga, lokförare och flera. Stopp i tågtrafiken, kristeam osv. Allt detta kostar. Tänk vad ett staket och en kamera hade kunnat göra skillnad…

Vad säger man?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Pingback från Ludmillas Blogg » Äntligen staket
17 juli, 2015 kl 17 juli 2015 (11:24)

[…] Linnéa ställde sig på spåret utanför Uppsala den 30 maj 2008. Inte förrän nu strax före sommaren 2015 satte man upp staket. Jag är tacksam för det, men det ska inte behöva dröja 7 år och åtskilliga självmord innan det sker. […]

Skriv någonting