Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Spotifyvinnare och svar!

27 mars 2009 (20:56) | Linnéa, spotify, tävling | av: Ludmilla

Grattis Rose-Marie och Nina som har vunnit varsin invite!
De kommer på mailen inom kort.

Här kommer svar på frågor:

Jag undrar hur det bestämdes att Linnéa skulle läggas in på barnpsyk? Jag har flera gånger försökt ta mitt liv och berättat om mina självmordstankar, men psyk har vägrat lägga in mig. Nuförtiden hör jag till vuxenpsyk, och då krävs det ju ännu mer för att de ska lägga in en.

Linnéa var själv väldigt orolig över att hon försökt ta sitt liv så det var ett gemensamt beslut.

När Linnéa var inlagd på barnpsyk så försökte hon ta sitt liv flera gånger när hon låg där. Vilka sätt vare hon försökte på? Och hur mår du Ludmilla idag?

Linnéa försökte skära sig i halsen.
Sorgen och saknaden är konstant men smärtan varierar. Jag mår just nu relativt bra. Det går i perioder.

Jag har läst din blogg från början till slut, och du skrev vid ett tillfälle att hon skämdes för något och att ni visste redan om det, -det hon skämdes för-. Vad var det?
kramar,

Tack för att du har läst hela bloggen! Linnéa levde ett dubbelliv som inte gick ihop med den bild hon hade av sig själv. Jag vill inte gå in närmare på vad det var.

Hur hanterar ni som familj er sorg? Hur möter du dina bars sorg? Kan inte ens föreställa mig hur det är att leva vidare när en familjmedlem saknas. Tycker du är otroligt stark som orkar vara så öppen med din sorg här, fast jag förstår att det hjälper andra i liknande situationer.

Vi är väldigt öppna med vad vi tänker och känner. Vi skrattar, gråter och uttrycker både saknad, kärlek och besvikelse öppet. Det har fört oss väldigt nära varandra.

Hej!
Nu har du och din familj snart gått igenom ett år med sorg och saknad. Ni har firat bemärkelsedagar, jul, lovaktiviteter osv. Jag tycker ni har gjort det så bra som hela tiden månat om varandra och hittat nya sätt att göra saker och fortsatt att göra vissa trots att Linnea fattas er. Jag önskar att ni får ett (jag vet inte vilketord jag ska använda) “lättare” år framöver.
Nu undrar jag om ni tänkt er något speciellt för årsdagen som ju närmar sig? Ska ni bara vara själva eller ska ni anordna någon form av minnes-stund/dag?

På måndag har det gått 10 månader. Vi har tänkt att ha öppet hus hemma hos oss den 30 maj för alla som vill komma och dela dagen med oss.

Hur kändes det att ha ditt barn på en avd. som du själv jobbat på?

Absurt först. Tryggt på ett sätt eftersom det fanns flera personer som jag verkligen tycker är jätteduktiga. Otryggt på ett annat sätt eftersom jag visste att det var mycket som inte fungerade optimalt. Under tiden jag var där försökte jag bara fokusera på att Linnéa skulle få den bästa vården och bli så frisk som möjligt. Så för mig var det då inte ett problem. Jag tror att det var ett större problem för de som jobbade där.

Hej
Du skrev någon gång om dina intressen, att du var intresserad av mossor. Jag undrar hur man kan få ett så udda intresse och om du håller det vid liv på något sätt nu för tiden?
Tack för att du delar din sorg och din vardag med oss bloggläsare!

Hihi… Nä, jag har inte hållit det vid liv. Det var ett ganska tillfälligt intresse på gymnasiet… ; )Det var väl en bra biologilärare som fick mig att bli intresserad av det mesta. Hon tyckte jag skulle bli biolog…

Jag undrar vad ditt bästa tips är för att hantera tiden som läkarkandidat? Jag är halvvägs och så trött redan.

Ta det lugnt. Inse att du inte kan komma ihåg allt. Du kommer att kunna fördjupa dig i det som du kommer att jobba med sen. Du behöver inte kunna allt nu – det är en omöjlighet. Jämför dig inte med dina kursare – särskilt inte de kvinnliga. Det är ett mycket speciellt urval av människor som ofta är extremt målmedvetena och karriärsinställda. Det är bara en väldigt liten del av världen och livet. Se till att ha vänner som inte är inom medicin också. Se till att ha tid för intressen utanför studierna. Glöm inte att leva livet!

Dum fråga kanske men jag ställer den ändå. Du har skrivit att du har tagit kort på Linnéa när hon var död. Hur lång tid tog det innan du kunde titta på de korten? Eller gjorde du det ganska på en gång?

Jag tittade på dem många gånger direkt efter och många gånger även efter det. Senast nu för några dagar sedan. Det blir mindre otäckt för varje gång. Men väldigt overkligt. Nuförtiden kan jag till och med känna igen henne på korten.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Tonårsmorsa
27 mars, 2009 kl 27 mars 2009 (21:14)

Ännu en liten utmärkelse kommer här:
http://tonarsmorsa.se/2009/03/27/ny-bloggutmarkelse/

Tonårsmorsas senaste blogginlägg..Ny bloggutmärkelse

Kommentar från Petra
28 mars, 2009 kl 28 mars 2009 (8:06)

Tack för ditt svar Ludmilla!, Jag förstår att du inte vill gå in närmare.
Det måste ha varit oerhört tufft för LInnéa att inser detta. Det kanske var anledningen varför hon tog sitt liv, och inte för att hon var sjuk?
Ursäkta om mina frågor är privata men du måste förstår att när man går ut offentligt på det sättet blir folk nyfikna.
Jag kan förreställa mig dubbellivet Linnéa levde och lidande hon måste gått igenom.
kram,
Petra.

Kommentar från Ludmilla
28 mars, 2009 kl 28 mars 2009 (9:23)

Petra: Jag har svarat dig i ett mail.

Kommentar från Rose-Marie
29 mars, 2009 kl 29 mars 2009 (8:58)

Hej!

Jag tackar så mycket och ser fram emot ”vinsten” kommer 😉
Hoppas ni har en trevlig helg!
Mvh Rose-Marie

Skriv någonting