Som om jag var någons skuggsida
Li Näse förlorade sin dotter Lotta för drygt 3 år sedan. Lotta tog sitt liv efter 7 år i en psykossjukdom.
Redan när Lotta levde bestämde sig Li och Lotta att de skulle skriva en bok om Lottas upplevelser inifrån psykosen. Boken blev inte färdig förrän efter hennes död.
Som om jag var någons skuggsida skildrar den psykossjukes verklighet på ett mycket levande sätt. Man får insikt i hur svårt det är att veta vad som är verkligt och vad som är sjukdomen.
Boken är uppbyggd på ett sätt där flickan och mamman turas om att berätta samma historia. På så sätt ser man också den anhöriges sida av verkligheten. Även vården och den frustration man känner som anhörig till en psykossjuk beskrivs på ett mycket bra sätt.
Boken gav mig mycket värdefull intressant information och en bra inblick i psykossjukdomen.
Tack Li för att du orkade slutföra detta. Och tack Lotta för att du fanns.
Läs även andra psykos, schizofreni, Li Näse, Som om jag var någons skuggsida, självmord, ta sitt liv” target=”_blank”>bloggares åsikter om psykos, schizofreni, Li Näse, Som om jag var någons skuggsida, självmord, ta sitt liv
Kommentarer till inlägget
Kommentar från Mammamia
15 juli, 2011 kl 15 juli 2011 (20:47)
Åh. Jag kommer att läsa den boken.
/Monica
Kommentar från Självmord-om att kämpa
17 juli, 2011 kl 17 juli 2011 (13:27)
Ryser när jag läser det här. Vill så gärna läsa och ska försöka få tag i den.
I morgon får jag själv svar på vad det kan bli för diagnos på mig, så kanske blir boken till och med ännu mer intressant då!
Tack för en bok som säkert kan hjälpa många!
Kommentar från SABINA AMGNUSSON
17 juli, 2011 kl 17 juli 2011 (22:29)
Jo,jag har skaffat denna bok nu,men inte klarat av att läsa den ännu,men hoppas att jag en dag klarar det
kram fr Sabina änglamma till Ande`från Kimitoön,Finland
Kommentar från Li Näse
15 juli, 2011 kl 15 juli 2011 (10:46)
Hej! Tack för att du berättar om boken på din blogg, Ludmilla, och roligt att du uppskattade den. Boken var Lottas egen idè från början och det var meningen att den skulle endast berätta allt ur hennes eget perspektiv, men förlaget efterlyste redan 2002 när hon skrev den, någonting att spegla sjukdomen i. Så efter hennes död, tyckte jag att det var viktigt att hennes manuskript skulle publiceras och kontaktade journalisten och sjukskötaren Patricia Bruun som hjälpte mig att sammanställa en parallellberättelse ur mammans synvinkel. Lottas berättelse är dock tryckt i oförändrad form. Kramar Li