Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Hantera starka känslor och oroliga tankar

9 november 2011 (9:06) | att hjälpa andra, depression, Mindfulness | av: Ludmilla

Oro och ångest, rädsla, ilska eller ledsenhet och sorg är starka känslor som vi ofta ser som negativa och svåra att bära. De är dock alla normala känslotillstånd som vi alla har från och till och som hör till livet. Ofta behöver vi inte göra någonting åt dem – de uppstår, finns där en stund och försvinner av sig självt. Ibland dröjer sig dock negativa känslor kvar eller stör vår förmåga att lösa problem eller klara vardagen – och ofta beror det på att vi själva vidmakthåller dem genom våra tankar. När du upplever att starka negativa känslor har för stor makt över dig så prova att förhålla dig till dem på följande sätt:

1. Undvik att oroa dig för känslorna i sig – det du känner är helt normala, bara ovanligt starka, reaktioner. De är inte farliga eller skadliga – bara obehagliga.

2. Notera endast känslorna utan att värdera eller bedöma varken dem eller dig själv för att du har dem. Försök att se på dem som löv som flyter förbi på en bäck.

3. Gör på samma sätt med oroliga tankar. Tankar och känslor har ett nära samband – oroliga och negativa tankar föder oro och nedstämdhet. Notera de tankar du har när du upplever starka känslor – undvik att följa med i eller värdera dem – iaktta dem endast. Lägg märke till att när du slutar att följa med i tankar och känslor och i stället bara uppmärksammar dem så minskar de i intensitet.

4. Du kan också lugna dina kroppsliga reaktioner genom att fokusera på din andning – ta ett par djupa andetag och fortsätt sedan att andas med lugna och långsamma andetag med magen.

5. Fokusera sedan på det du har runt omkring dig och på det du skall göra härnäst – ge det din fulla uppmärksamhet. Om oroliga tankar eller känslor stör dig så återgå till att endast iaktta dem – utan att värdera eller följa med i dem – och koncentrera dig återigen på det du gör i stunden.

Välmåendetipsen kommer från www.livanda.se

Kommentarer till inlägget

Kommentar från SjuSorger
9 november, 2011 kl 9 november 2011 (9:35)

Du är bäst Ludmilla!

Kommentar från Tina
9 november, 2011 kl 9 november 2011 (13:19)

Jag säjer som SjuSorger, Ludmilla du är bäst!
Mycket klokt det du skrev, ska fasiken göra skriva ner allt
och göra en tavla, och läsa det varje dag!! TACK!

Kommentar från Tina
9 november, 2011 kl 9 november 2011 (13:21)

hur man skriver, ta bort ”göra” en gång iaf:) *för ivrig*

Kommentar från Självmord-om att kämpa
9 november, 2011 kl 9 november 2011 (14:12)

Det här är väldigt likt DBT och mindfulness och jag tror det fungerar för de allra flesta om man över flitigt

Kommentar från Little I – borderline och jag
9 november, 2011 kl 9 november 2011 (17:52)

Du har en bra och intressant blogg! bra tips som jag borde försöka lyssna till

Kommentar från Marielle
9 november, 2011 kl 9 november 2011 (22:35)

Tack för påminnelsen, den är välbehövlig och väldigt rätt i min tid. TACK!!

Kommentar från Peter Olofsson
11 november, 2011 kl 11 november 2011 (14:39)

Verkligen läsvärt och viktigt inlägg det här. Ja, precis som din blogg i övrigt!
Tittar in för att läsa ett tag, passar på att önska en trevlig helg!
Kram ifrån Peter Olofsson
PS: Min andra blogg är min ”bearbetningsblogg” illa ansedd av en del, men mitt sätt att möta upp ”elände” på……ironisk humor, svår för en del att kanske förstå, men som sagt mitt sätt att bearbeta saker på!
För den modige så finns jag även på www. oumberligating.blogspot.com

Kommentar från tejoka
13 november, 2011 kl 13 november 2011 (0:02)

Att det troligen fungerar om man är med eller har en uns brighet kvar.
Just nu har jag inte det, och istllet blir orden ovan som ett slag i ansiktet. Det fungerar inte och min dålighet växer än mer.
Om nedstämdheten går långsamt kanske det går stoppa fallet.
Problemet är att jag tror att det bär, sedan (knäpp med fingrarna) rasar jag till botten, på npgra sekunder. Då finns det inga möjligheter att följa råden ovan. Vad gör man då? Åker till psykakuten för att få ”lyckopiller”? //T

Kommentar från Katarina
4 december, 2011 kl 4 december 2011 (19:03)

Intressant inlägg om depression. Jag fick reda på att jag antagligen är deprimerad efter att ha läst om symptom på deprimerad test. Kommer fortsätta följa denna blogg för tips.

Skriv någonting