DSM V
Inom psykiatrin finns en röd bibel som benämns DSM. Det är där alla kriterier för hur man ställer diagnoser finns med. Nu har det kommit en ny uppdatering. Nummer 5 (V). Den är kraftigt försenad och mycket omdebatterad. Själva omarbetningen av den fjärde versionen (från 1994) har varit relativt öppen på nätet och man har kunnat komma med sina synpunkter under arbetets gång.
Att ställa diagnos är något som inte får ses som en enda sanning. En diagnos är en samling symptom som gör att en grupp av människor liknar varandra och mår bra av likartad behandling. Men det är ingen exakt sanning. Många diagnoser överlappar dessutom varandra som t ex ADHD, Bipolaritet och ”Borderline”.
I DSM-5 slopas nu det multiaxiala systemet med fem axlar som tidigare funnits. Axel I, II och III står nu på samma nivå, medan axel IV ersätts av »kontext« och axel V av grad av funktionsnedsättning. Att behöva sätta diagnos på flera nivåer har varit tidskrävande och svårt.
»Mental retardation« kallas numera »intellectual disability«, och Aspergers syndrom ingår i autismspektrumstörningar.
»Disruptive mood dysregulation disorder« (DMDD) introduceras, eftersom det är en vanlig uppfattning att bipolaritet hos barn varit överdiagnostiserat i USA.
»Hoarding disorder« (patologiskt samlande) särskiljs från OCD (obsessive-compulsive disorder), som inte längre återfinns i ångestkapitlet.
Man har ägnat kraft åt att definiera begreppen »use«, »abuse«, »dependence« och »addiction«. Man vill inte moralisera – bruk anses bättre än missbruk. Man önskar också minska skillnaden mellan beroende och hemfallenhet. Det begrepp man nu betonar är faktiskt »dependence«, ingående i ett kapitel om »addictions and related disorders«. »Mixed features« är nu en specificerare, som kan användas för blandade depressiva och hypomana/maniska symtom inom alla affektiva diagnoser – bipolär I, II, UNS och egentlig depression. Man vill inskärpa ett dimensionellt tänkande kring blandade symtom.
»Sorgeundantaget« för egentlig depression är borttaget. Det ska alltså gå att ställa en depressionsdiagnos på en akut sörjande person om kriterierna uppfylls. Detta innebär att man lättare kommer att kunna sjukskrivas vid sorg.
DSM V innehåller inte jättemånga nyheter men ses av de flesta som en förenkling på många sätt.
Läs även andra bloggares åsikter om diagnos, DSM-systemet, DSM-V, DSM-IV,
Kommentar från Sally
10 juni, 2013 kl 10 juni 2013 (21:06)
Intressant läsning, tror du att det kommer göra någon skillnad/märkas för den enskilda individen eller är det mest ett ”nytt” verktyg för läkarna?
En annan fråga, jag har flyttat till Uppsala igen efter att ha studerat och bott på andra orter under 10år. Nu när jag är tillbaks i Uppsala kommer jag ingenstans med psykiatrin. Dem sjukskriver mig, vill ändra mediciner hela tiden och har inte ens frågat mig om självmordstankar (trots att de står i min journal som dem fått om sådan problematik) eller lyssnar på min önskan om psykolog eller åtminstone någon att prata med som tex en sjuksköterska eller liknande. Har en bipolär diagnos och hade för 1½ sedan psykotiska symptom men dem har hållit sig borta. Trots att jag och psykiatern är överens om att jag har väldigt mycket upplevelser jag behöver bearbeta så säger han bara att psykvården ser ut så att dem inte har resurser och att själv väntat 1½ på operation av ett knä så sjukvården funkar inte som man önskar. Vad gör jag? Vart vänder jag mig? Kan jag göra något för att påverka vården och jag kan få hjälp så jag kan komma ut i (arbets)livet igen? Ingår det inte att göra riskbedömning av självmord i psykiaterns möte med patienten? Många frågor och vet inte om det är dig jag kan ställa dom men chansar.