Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Positivt tänkande

9 oktober 2008 (17:38) | allmänt, livet, Mindfulness, tröst&hopp | av: Ludmilla

Jag skjutsade barnen till skolan, som vanligt. När Jonas hoppat ur och jag skulle köra till Oscars hållplats körde jag uppenbarligen emot trottoarkanten. Det small till och sedan påpekade Oscar att bilen lutade åt vänster. Jag tyckte inte alls det… Detta var i bästa lämnningstid där fullt med mammor och pappor gick med sina barn mot skolan och även vid min bil. Det verkade som att de också tyckte att bilen lutade.

Jag släppte av Oscar och då kom någon och knackade på mitt fönster och pekade på vänster framhjul.

Nämen… titta där… Punktering! Hurra vad kul!

Problemlösning påbörjad:

Ska jag tänka ”att varför ska allt hända mig?” Ringa bärgningsbilen? Köra till däckbytaren trots punka?

Skulle jag kunna rulla några hundra meter fram för att slippa vara precis bland alla som lämnar sina barn? Ringer min man snabbt: ”Nej, absolut inte! Fälgen kan bli förstörd.” Hmmm. Ok, men om jag väntar en liten stund så har skolan börjat och då kan jag börja med däckbyte på plats.

Jag väntade i 5 min och passade på att läsa den mycket intressanta instruktionsboken. Det verkar ju jätteenkelt! Jag undersökte utrymmet under extrasätet och ser ett pyttelitet däck. I detta finns uppenbarligen en domkraft och ett litet paket till. Nu var det lite klurigt att få fram sakerna för sätet var liksom ivägen. Efter mycket lirkande upptäckte jag att man kunde lyfta bort sätet, jätteenkelt dessutom. Det verkar som att någon har tänkt till! : )

Sedan förstår ni hittade jag något som gjorde mig lycklig. I det lilla paketet fanns ett par tyghandskar! Ett par handskar som man ska använda för att inte bli smutsig när man byter däck! Hurra! Det finns snälla människor som tänker när de konstruerar en Volvo!

Full av glädje sätter jag igång att skruva bort bultarna och så kommer det en riddare och undrar om jag behöver hjälp. I det läget kändes det faktiskt som att jag hade kommit långt alldeles på egen hand, men det är ju alltid trevligt med sällskap och inte vill man avvisa någon som vill hjälpa till!

Men riddarens hjälp gick det hela i ett kick och det löjliga reservhjulet var snabbt på plats och jag åkte ned till däckverkstaden och passade på att byta till vinterdäck på en gång.

Positiva tankar:

-Vad härligt att jag fick punktering precis utanför skolan efter att jag lämnat barnen så de inte blev försenade.
-Vilken tur att jag inte hade någon tid att passa förrän kl 10.
-Vad skönt att jag fick hjälp.
-Vad toppen att det fanns handskar.
-Vad bra att jag fick bytt till vinterdäck redan idag!

Visst är jag duktig på att se positivt på tillvaron! : )

Allt är relativt!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Gunilla
9 oktober, 2008 kl 9 oktober 2008 (19:18)

Ler lite smått när jag läser om din morgon…..
Kram Gunilla

Gunillas senaste blogginlägg..Tycker inte längre om hösten

Kommentar från Ingrid
9 oktober, 2008 kl 9 oktober 2008 (21:24)

Skrattar gott!!! Det är så typiskt att sådana saker händer när man minst önskar.
Ishalkan har ju slagit till här redan, så det är nog tur i oturen ändå och nu slipper du stå i kö på däckverkstaden.

Tack för att du berättade om din morgon.
Kram

Kommentar från Lisa Olveby
9 oktober, 2008 kl 9 oktober 2008 (21:56)

Perfekt, det är detta jag menar med att vid dagens slut samla ihop alla guldkorn, tänk så många guldkorn bara på morgonen och vilken tur att bilen stod still på sidan så det inte var mitt i en rondell för då har det blivit värre. Varje ord man hittar har två betydelser har jag upptäckt, en positiv sida och en negativ sida, likaså med alla händelser. Antingen ser du det positivt eller negativt men allt blir ju så mycket lättare om man är positiv. Kram Lisa.

Kommentar från Therese
10 oktober, 2008 kl 10 oktober 2008 (14:43)

Vad glad jag blir av att läsa ditt inlägg idag! Det är verkligen rätt sätt att tänka, men ibland glömmer man bort att det är så man ska göra =) Hoppas dagen fortsatte bra! Kram Therese (tidigare tessane.blogg.se)

Kommentar från Ludmilla
12 oktober, 2008 kl 12 oktober 2008 (10:23)

Jag inser när jag läser mitt eget inlägg att jag nog har kommit en bit i mitt sorgearbete! ; )

Skriv någonting