Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Ni räddade mitt liv!

14 april 2009 (14:39) | att hjälpa andra, blogg, depression, självmord | av: Ludmilla

Jag fick ett mail igår. (Författaren har godkänt att jag har lagt ut det.)
Sådant här får mig att känna att jag faktiskt gör skillnad.
Det är viktigt!

Nu har jag läst hela din blogg, och man kan inte låta bli att bli berörd.
Linnéa var (är?) väldigt väldigt vacker, det är inget som går att undgå.
Jag började läsa din blogg natten till igår.. och när jag sedan somnade så drömde jag om Linnéa & Jessica (har läst hennes mammas Liz blogg), det kändes som ett tecken, som att dom ville få mig på andra tankar.
För det är nämligen så att jag själv är otroligt demprimerad, och känner mycket likadant som Linnéa gjorde sista tiden.
Jag har många självmordsförsök bakom mig, några lindriga och några lite allvarligare,
men jag lever fortfarande, och jag har fortfarande inte bestämt om det är något bra eller dåligt,
men efter att ha läst din blogg och fått tagit del av dina tankar så har jag sett allt ur ett annat perpektiv..
hur mina kvarvarande skulle må.
och det är självklart inget jag vill utsätta dom för,
men sen känns det också som att jag kan ju inte bara leva kvar för att dom ska må bra?
Själviskt?

Jag mår bättre vissa dagar, och vissa dagar sämre.
Men tyvär så håller dom dåliga dagarna i sig längre än dom bra..
Du frågar dig själv många gånger om du kunde gjort något annorlunda & om det varit ditt fel, jag kan självklart bara prata för mig själv men tror jag och Linnéa kände ungefär likadant, och det är det att min mamma inte har gjort något fel, inget alls och det är inte heller hennes fel att jag mår som jag mår.
Och jag tror Linnéa kände samma sak gentemot dig.
Du gjorde det bästa du kunde och va/är en fantastisk mamma, och jag vet att hon visste att du älskade henne.

Jag vill bara tacka dig för denna fantastiska blogg, och du och Linnéa har tillsammans fått mig på bättre tankar!
Ni räddade mitt liv!
Jag är bara ledsen att det krävdes något sånt här för att få mig att förstå att livet är till för att levas!
Tack än en gång & och jag beklagar verkligen!

Kram F

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Helene
14 april, 2009 kl 14 april 2009 (15:20)

Linnea dog, men ger fortfarande liv…
Tack för att vi får ta del av er historia. Man känner sig lite mindre ensam då, som ”överlevare”.

Kommentar från Soulsister
14 april, 2009 kl 14 april 2009 (15:22)

Starka ord som berör otroligt.

Soulsisters senaste blogginlägg..Febrig tisdag

Kommentar från Gunilla
14 april, 2009 kl 14 april 2009 (16:20)

Livet är märkligt…
Tänk ändå ett sådant underbart mail. Bevis på att det du skriver är viktigt!
KRAM

Gunillas senaste blogginlägg..Boktävling

Kommentar från Tonårsmorsa
14 april, 2009 kl 14 april 2009 (17:57)

Javisst! Jag har ju sagt (skrivit) att du gör skillnad!! STOR skillnad:
http://tonarsmorsa.se/2009/04/07/ludmilla-gor-skillnad/

Tonårsmorsas senaste blogginlägg..Veckans Kåseri (24)

Kommentar från Anna
14 april, 2009 kl 14 april 2009 (18:41)

Jo du gör skillnad för så många!! Underbart att läsa!! Stora kramar

Kommentar från saccenach
15 april, 2009 kl 15 april 2009 (16:21)

Man blir rörd och berörd när man läser detta.

Kommentar från Ludmilla
15 april, 2009 kl 15 april 2009 (20:00)

Alla: Livet är märkligt… man blir ödmjuk för hur allt hänger ihop på något konstigt sätt…

Skriv någonting