Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

ActionAid

16 september 2009 (18:18) | allmänt, att hjälpa andra | av: Ludmilla

Det här inlägget är upplagt på förfrågan från ActionAid som idag startar en kampanj.
I sitt arbete fokuserar de på kvinnor och flickors situation eftersom det är det mest effektiva sättet att minska fattigdomen i ett område. Kvinnor och flickor tillhör de mest utsatta i världen. De saknar inte bara mat, rent vatten och hälsovård utan även utbildning och möjligheten att ta sig ur sin situation.

Här kommer en autentisk berättelse:

Langa från Ghana

Langa från Ghana

Hej!

Jag heter Langa och är 15 år. Jag bor i en liten by i norra Ghana. Jag går i skolan, men det är många flickor som inte gör det. Många flickor tror att ett bra jobb bara är till för män. Men jag har bestämt mig för att skaffa mig en utbildning och bli läkare!

Det var nära att jag hoppade av skolan förra året som många av mina vänner gjorde. De tjänade pengar och hjälpte sina föräldrar med hushållssysslor och jag tänkte att jag skulle göra samma sak.

Då kom ActionAid till vår skola och jag gick med i en av deras grupper. Vi fick bland annat åka ända till huvudstaden Accra och stanna i två hela veckor! Där fick vi träffa flera framgångsrika kvinnor och jag insåg att jag kan bli som dem.

Nu har jag bestämt mig för att bli läkare, en tanke som hade varit omöjlig för mig tidigare.

Jag har också pratat inför andra flickor, på ett möte som ActionAid organiserade. Där förklarade jag att flickor visst är väldigt kapabla till att ha bra arbeten, precis som män, och att ett liv utan utbildning är både hårt och farligt.

Efter det mötet har femton flickor som tidigare hoppat av skolan återvänt!

Hälsningar,
Langa

Läs mer här…

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Sarah
16 september, 2009 kl 16 september 2009 (18:27)

Jag är 17 år och har vid ett flertal tillfällen haft självmordstankar. Jag har varit inlagd på BUP, men det var ett skitställe där dom inte brydde sig om patienterna så jag skrev ut mig.

Jag har flera gånger planerat min död, jag har till och med skrivit hejdå brev som jag gömt i min byrå längst ner under alla kläder. Jag har till och med lagt mig på rälsen framför ett inkommande tåg sent på kvällen när nästan inga människor syntes till, men ångrat mig i sista sekunden och rullat in under perrongens ihåliga del här i Uppsala.

Jag har inte haft dessa tankar på snart 1 år. Varför? varje gång jag ens tänker tanken på att dö, så tänker jag på din blogg och dina texter där du skriver om din sorg och längtan.

Jag inser att om jag dör, så lämnar jag endast denna jord med sorg och längtan från mina vänner och familj. Jag vill inte att dom ska må så illa, och gråta sig själva till sömns flera nätter i rad. Det sista jag vill är att dom ska lida och känna smärta, och det är just vad de kommer göra om jag dör. Smärtan i deras hjärtan vill jag inte orsaka.

Tack för att du har räddat mitt liv Ludmilla! <3

Kommentar från Ludmilla
16 september, 2009 kl 16 september 2009 (18:35)

Sarah: Jag blir otroligt rörd över din kommentar. Om jag genom att skriva vad jag har varit med om har fått dina tankar att förändras så är jag otroligt tacksam. Då har inte Linnéa dött helt i onödan.

Varm kram

Kommentar från Dottern
16 september, 2009 kl 16 september 2009 (19:01)

Vad underbart att läsa hur ditt bloggande påverkat och räddat Sarah.
.-= Dottern´s last blog ..Information för livet =-.

Kommentar från annika
16 september, 2009 kl 16 september 2009 (19:02)

Jag blev också väldigt berörd av Sarahs berättelse.
DU ÄR VÄRD ETT BRA LIV OCH INOM DIG FINNS KRAFTEN OCH FÖRMÅGAN, DET MÄRKS I DINA RADER!!!

Kram från mig också, Sarah
DU äger ditt liv!

Annika

Kommentar från annika
16 september, 2009 kl 16 september 2009 (19:09)

Jag har ett fadderbarn i Etiopien ( pojke , fyller 8 år i december).
Det känns väldigt bra att kunna göra livet och framtiden ljusare för ett barn och hans familj i en annan del av världen.
Ett par hundralappar betyder mycket för dem , här motsvarar de ett par biobesök eller en måltid ute.

Annika

Kommentar från sandra
16 september, 2009 kl 16 september 2009 (20:04)

Hej!
Hamnade på din blogg via bloglovin… Och det första jag ser är rubriken du har högst upp.
Jag kan inte annat än att beklaga det hemskt tragiska som har hänt.

Jag går just nu en utbildning till social och behandlingspedagog med inrikting på ungdomsarbete. Innan dess är jag utbildad mentalskötare och undersköterska.
Jag hoppas att jag i framtiden kommer kunna hjälpa ungdomar som mår dåligt att välja en annan väg än den din dotter tog…

Nu har jag inte läst så mkt i din blogg…så jag vet ju egentligen ingenting om vad ni har gått igenom… lägger till dig på bloglovin och kommer tillbaka en annan dag och läser mer om det är okej.
Kram Sandra

Kommentar från Tonårsmorsa / Fatou
17 september, 2009 kl 17 september 2009 (6:44)

Jag är också med på denna kampanj, visste inte att du också var med…!

Ludmilla! Visst är det här om Linneá:
http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=77-AV_ID=956700,00.html?from=puff
.-= Tonårsmorsa / Fatou´s last blog ..Dagens middag (Bilder) =-.

Skriv någonting