Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Ingen behandling

18 maj 2010 (14:28) | sjukdom, sjukvård | av: Ludmilla

Idag är det tisdag och jag ska för första gången denna termin inte åka och få behandling.
Det är nu en vecka sedan jag fick min sista behandling. Hittills har det ju liksom inte varit så stor skillnad. Biverkningarna har ju hållit på hela veckan som vanligt.

Men idag har det varit skillnad! Jag har sluppit åka till Stockholm. Men, jag var faktiskt där igår för att göra ett s.k. Synacten-test för att se om mina binjurar klarar av att producera kroppseget kortison dvs Kortisol efter så lång behandling med kortison utifrån. Jag fick en nål i armen. Sedan tog sköterskan ett blodprov (S-Kortisol). Hon injicerade ACTH, som är det hormon som hypofysen producerar för att stimulera binjurarnas Kortisolproduktion. Efter 30 minuter tog hon ett nytt blodprov (S-Kortisol). Klart!

Jag har fortfarande inte fått någon klarhet i mina funderingar från förra veckan. Jag hoppas att någon doktor vill ringa upp mig snart.

Kortisonet har ju gjort att jag gått upp i vikt. (Läs mer om kortisonets biverkningar här…) Jag vägde mig idag. 86,5 kg! Midjemått: 102 cm. Det du! Min normalvikt ligger under 65 kg. Jag gissar att en del av mina kilon är vätska som kommer att försvinna först. Vi får väl se.

Hur mår jag då? Jo, ganska bra. Jag är trött fortfarande, är muskelsvag och har kvar en del av svettningarna men det mesta av biverkningarna är borta. Jag är fortsatt sjukskriven men tänker börja jobba lite försiktigt i juni.

Det intressanta är att redan när HCG blev normalt började folk höra av sig och förvänta sig att jag kunde jobba som vanligt igen… 🙂 Ni får nog vänta lite… Det kommer att ta lång tid innan jag blir återställd.

Men, till helgen får jag börja träffa folk igen. Det blir ju kul!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Susanne
18 maj, 2010 kl 18 maj 2010 (15:37)

Skönt att höra att det går åt rätt håll! 🙂 Men ta det nu väldigt lugnt när du börjar jobba! Så klart det här får ta sin tid allt detta som du gått igenom och fortfarande går igenom. Så ha ingen brådska nu bara Ludmilla.

Massor av kramar!

Kommentar från Catarina
18 maj, 2010 kl 18 maj 2010 (15:56)

Magstarkt att efter det du gått igenom tro att man hux flux bara börjar arbeta som vanligt igen. Jösses kroppen måste ju få återhämta sig från alla gifter och sakteliga återgå till normalläge plus att även psykiskt är ju en sådan här sak inte något att leka med kan jag tro? Så ta det lugnt i början och känn dig för på dina villkor.
Detta med binjurar, kortisol och hormoner mm tycker jag låter intressant. Jag kan inte så mycket men min dotte rär ju drabbad av skumma saker efter att ha gått med långvarigt histaminpåslag i kroppen i flera år plus höga doser kortison och har som fått både klimakteriebesvär plus indentiskt med diabetes symtom . Och lite som du skriver för mycket kortison, kroppen överbelastad av både de ena och det andra och det slår som slint i kroppen. Utreds just nu på endokrin i.o.m detta så får se vad slutresultatet blir. Men kroppen är en facinerande mekanism och hur tokigt det kan bli om man botar de ena så blir nått annat galet.

Men SKÖNT!! att dina behandlingar nu är över och att du kan se framåt med lite lycka och ljus nu. förstår att viktuppgång och annat är jätte tufft men har du fixat allt som varit så gör du det med i sinom tid. Huvudsaken är att du är frisk nu!!! Å så är det ju sommar på G, bättre kan det ju inte vara tajmat =)

All lycka med det friska livet nu och med hopp om en kanon sommar så du får ”boosta” upp dig och återhämta dig.

Kramisar!!
.-= Catarina´s last blog ..En vanlig tisdag =-.

Kommentar från Hannah
18 maj, 2010 kl 18 maj 2010 (17:35)

Tack för en bra blogg. Min lillebror lämnade oss i suicid, också ”med hjälp av” tåg.
Min hund äter kortison (Prednisolon) pga atopisk allergi. Allergisymtompen är fr.a. extrem klåda över hela kroppen, fr.a. öron, tassar och ljumskar. På hundar är biverkningarna oftast dålig päls och mindre päls. Endel tappar mycket muskler. Kanske skulle hundar få värre symptom om de levde längre, nu lever de max 15 år men oftast ca 10 år. Bra iaf att vissa männsikomediciner kan appliceras på djur, även om symptom och biverkar skiljer sig åt.

Kommentar från Camilla
18 maj, 2010 kl 18 maj 2010 (19:20)

så glad för din och familjens skull….äntligen få andas lite igen….vilken pärs!!!Hoppas du får styrka och full hälsa tillbaka =) Sophie är ju så sööööt förstår att hon är en riktig glädjespridare därhemma. Kramar <3

Kommentar från Malin
18 maj, 2010 kl 18 maj 2010 (21:04)

Va härligt att du mår bättre! Hoppas du får en riktigt skön sommar, ska du inte vara mammaledig efter sjukskrivningen, Sophie är ju fortfarande så liten? Världens sötnos också.. 🙂

Kommentar från Dottern
18 maj, 2010 kl 18 maj 2010 (21:44)

Hoppas innerligt att resterande biverkningar försvinner snarast så du får må bra.
Helt otroligt var fort tiden går och att er sötnos redan är 6 månader :O
Fantastikt fin är hon! 🙂
.-= Dottern´s last blog ..En fråga =-.

Kommentar från Soulsister
19 maj, 2010 kl 19 maj 2010 (9:42)

Va härligt att allt går åt rätt håll. Tänker så på dig ska du veta!
många kramisar från mig
.-= Soulsister´s last blog ..-37 kg i bilder =-.

Kommentar från Ludmilla
19 maj, 2010 kl 19 maj 2010 (13:24)

Malin: När jag väl börjar må bättre kommer jag att växla mammaledighet med jobb i någon kombination som jag inte vet riktigt än. Johan kommer fortsätta att vara pappaledig i viss utsträckning också – så som det var tänkt från början.

Skriv någonting