Fira-livet-resan
25 maj till 1 juni var vi på vår ”fira-livet-resa”. Den blev till Portugal. Som du säkert vet så ligger Portugal på den Iberiska halvön tillsammans med Spanien. Portugal har varit ett stort imperium med många kolonier och är bland annat känt för sina upptäcksresande som Vasco da Gama.
Man kan förstå att det blev ett intresse för resor eftersom landet vetter mot Atlanten. Kanske stod de där och spanade ut över havet och funderade över vad som fanns på andra sidan.
Algarvekusten är den sydligaste delen av Portugal. Den vetter alltså mot Afrikas norra kust. Den västra delen av Algarve blir då Europas sydvästligaste hörn.
Portugisiskan är världens sjätte största språk. Förutom i Portugal talas portugisiska i Brasilien, Angola., Kap Verde, Östtimor, Guinea-Bissau, Macao (i Kina), Moçambique, Portugal och São Tomé och Príncipe. Språket är besläktat med spanskan och deras relation kan liknas vid svenskan och danskan, där portugisiskan är motsvarande danskan. Portugiser har lättare att förstå spanjorer än tvärtom. Uttalet av portugisiskan låter dock mer som ett slaviskt eller ryskt språk än som ett spanskt i mina lekmannaöron.
Vi åkte charter och bokade ganska sent. Vi hamnade i staden Albufeira som tidigare var fiskestad men nu är det framför allt turister man livnär sig på. Hotellet vi bodde på (Cerro Mar garden) låg högt upp på en kulle. Det betyder att det var utsikt men att det tog en stund att ta sig till stranden nedför trapporna och genom den gamla stadsdelen.
Vi hade bokat en lägenhet med begränsad havsutsikt men när vi kom fram fick vi se detta:
Underbar havsutsikt!
Det i kombination med ett stort fat med frukt och vin samt en hälsning gjorde att vi insåg att vår vän Anna som jobbar på resebolaget hade ordnat så fint åt oss. Tack Anna!
En överraskning!
Vädret var lite Sverigesomrigt i början och blev jättevarmt mot slutet. Jag jobbade hårt med att sitta i skuggan och inte få sol på mig. 6 månader ska man tydligen vänta för att inte få pigmentförändringar efter cellgifterna!
Aktar mig för solen!
En dag hyrde vi bil och såg oss om lite. Då åkte vi så långt väster ut man kunde komma, europas sydvästra hörn ”världens ände”. Där fanns 70 m höga klippor bara rakt ned i Atlanten!
Vi var också vid en strand dit man tog sig med en hiss genom berget. Så kom man ut i en bar vid stranden! Där var klipporna lika de jag sett i Thailand vid James Bond Island. Spännande!
Övriga dagar tog vi det mest lugnt. Jag deltog i en yogalektion en dag och en annan dag unnade jag mig massage. Jag försökte fylla på så mycket energi jag bara kunde! Det gjorde gott och jag kände hur jag blev starkare och starkare för varje dag.
Yoga med min elefantkropp...
Massage...
På mors dag (och Linnéas dödsdag) fick jag blommor på sängen och i present en privatlektion i yoga. Det var också den dagen vi var ute och bilade. Linnéa var med oss hela dagen och jag fick flera fina sms med varma tankar. (Datorn eller mailen hade jag inte tillgång till på hela veckan=bra!)
Mors dag den 30 maj
Den andra dödsdagen var vi alltså inte hemma. Den första dödsdagen hade vi öppet hus och levde i sorgen mycket intensivt. Nu gjorde det inget att dödsdagen råkade infalla sig under resan. Som alltid känns det jobbigt när man väl kommer hem. När man är bortrest känns sjukdomar, dödsfall och elände ganska långt borta. Men det kommer tydligt fram som ett slag i magen när man kommer hem igen.
Men, i år var det i alla fall mycket ”lindrigare” än förra året. Det är bra.
Vi firade livet denna vecka och att jag nu är frisk! Härligt!
Jag är väldigt tacksam över att jag lever.
Dö ska man ju förr eller senare ändå, eller hur?
Läs även andra bloggares åsikter om fira livet, portugal, fritidsresor, albufeira, cerro mar, resa, yoga, massage, mors dag, Linnéas dödsdag
Kommentarer till inlägget
Kommentar från Elli
9 juni, 2010 kl 9 juni 2010 (21:59)
Jag har kikat in på din blogg emellanåt och känner att det är dags att lämna ett avtryck. Din historia griper mig otroligt mycket, dels eftersom jag känner igen mig i Linnéa och dels eftersom jag känner igen mig i den som blivit lämnad kvar efter ett självmord. Det är helt ofattbart hur någon kan bli så hårt drabbad av livet som du och din familj och jag beundrar verkligen din styrka och förmåga att se ljuset i tillvaron trots allt. Tänker på dig och Linnéa ofta! Hoppas hon har det bra nu…
Kram!
.-= Elli´s last blog ..Idag saknar jag… =-.
Kommentar från Annika S
9 juni, 2010 kl 9 juni 2010 (22:23)
Jag var i Albufeira sommaren 1981, gravid med min son. Minns röda klippor och tidvatten.
Såg fin film på kunskapskanalen ikväll. Dokumentär om familj som mist pappan i suicid, mamman i den kanadensiska familjen hade gjort filmen baserad på filmklipp från en 1-årig jorden-runt-resa familjen gjort tillsammans tidigare.
Många kloka tankar och känslor, imte minst de 3 barnens funderingar och reaktioner.
Stark och rörande film, särskilt om man själv mist någon nära.
Kram / Annika
Kommentar från Susanne ohlsson
10 juni, 2010 kl 10 juni 2010 (7:30)
Härligt med en fira-livet-tresa!
Ha det bra och var rädd om dig
önskar Susanne
.-= Susanne ohlsson´s last blog ..Tröttheten gör sig påmind…. =-.
Kommentar från Anna-Maria
10 juni, 2010 kl 10 juni 2010 (8:02)
Vad ni verkar ha haft det bra! En fira-livet resa borde nog alla göra obereonde av vilken bakgrund man har.
Kommentar från Trebarnsmamman
10 juni, 2010 kl 10 juni 2010 (8:02)
Vilken härlig semester!
Kommentar från Linda
10 juni, 2010 kl 10 juni 2010 (8:13)
Vilka härliga semesterbilder!! Vad skönt att komma iväg på en resa! 🙂
Vi ska iväg till Säröhus nu till helgen. Ladda upp med lite energi inför min kommande strålningsbehandling som börjar på måndag.
.-= Linda´s last blog ..SÅ TYST DET ÄR I HUSET =-.
Kommentar från Sara
10 juni, 2010 kl 10 juni 2010 (8:28)
Vilken fantastisk vecka ni ser ut att ha haft!
Kommentar från Camilla
10 juni, 2010 kl 10 juni 2010 (9:07)
asså du är ju bara för härlig som kan visa dig precis som du är och skriva de du tänker DU är en förebild som verkligen ska firas!!! Ser helt underbart ut på semesterbilderna, härligt för dig att kunna tanka på lite krafter <3
Kommentar från annika
10 juni, 2010 kl 10 juni 2010 (14:35)
Vad underbart det låter-fira livet-resa!det tänkte du säkert inte för 2 år sedan..Jag är sååååå glad för eran skull.Massor,massor,massor av kramar!
Kommentar från Anna
10 juni, 2010 kl 10 juni 2010 (20:50)
Det låter underbart ! Du ser ut som ett riktigt yogaproffs där du står på upp och ner på huvudet… 😉
Stora kramar!
Kommentar från Helene
11 juni, 2010 kl 11 juni 2010 (10:50)
Jag blir glad när jag ser alla fina bilder av eran familj…
Va härligt ni har haft det.
KRAM Helene.
.-= Helene´s last blog ..Torsdag… =-.
Kommentar från frida
11 juni, 2010 kl 11 juni 2010 (12:53)
Der går inte att läsa din blogg utan att både gråta en tår och samtidigt känna en stark känsla av glädje. Du verkar vara en så fin människa, som har drabbats av så mycket mer av livets svåra än man kan föreställa sig att en människa- och en familj- ska orka med. Men ändå verkar du fortf se livets fina sidor, ändå. Du förmedlar så mycket värme och kärlek att det inte går att läsa din blogg utan att tänka att nu, nu är det dags för sju fina år för Ludmila, efter sju svåra. Alla förtjänar så klart lycka, men är det någon jag mer än någon annan önskar lycka är det nog dig när jag läser din blogg.
Kommentar från Åsa
11 juni, 2010 kl 11 juni 2010 (16:59)
Fin berätttelse och bilder du delar med dig av.
.-= Åsa´s last blog ..Snabbkortnovell: Seglingstur och Sex and the city 2 =-.
Kommentar från Ronja
11 juni, 2010 kl 11 juni 2010 (19:54)
Ni är otroligt söta på mors dag-bilden!!!
Kommentar från Emilia
12 juni, 2010 kl 12 juni 2010 (9:35)
Ser ut som ni har haft en härlig resa tycker jag 🙂
Kramkram
.-= Emilia´s last blog ..Saturday =-.
Pingback från Ludmillas Blogg » Sophie 11 månader
20 oktober, 2010 kl 20 oktober 2010 (20:43)
[…] två gånger redan. I söndags, på hennes 11 månadersdag, kom vi hem från vår långresa i USA. I våras var vi i Portugal på en […]
Kommentar från tejoka
9 juni, 2010 kl 9 juni 2010 (21:53)
Skönt att ni haft en bra semester. Det är fint vid ”världens ände”, fin fyr också.
Jag var där med mitt ex, för ett antal år sedan. Så ni kom till rätt plats för att Fira livet!
Ha nu en fortsatt bra vecka – även när ni kommit hem. Ta han om er!