Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Någon som nästan lyckades…

10 augusti 2010 (20:18) | självmord | av: Ludmilla

Jag fick en kommentar på ett gammalt inlägg som jag tyckte var viktigt att lyfta fram. Hur mörkt det än kan vara i perioder, kommer alltid en ljusning!

Jag kan inte fatta att jag var nära att göra samma sak som Linnéa gjorde, på samma järnvägsspår t.om. Det var på natten den 30 mars förra året.

Jag gick fram och tillbaka vid spåret och inväntade ett tåg. Mobilen ringer: det är min mamma som undrar vart jag är nånstans. Hon frågar om jag är vid järnvägen men jag nekar. Det kommer några människor och går på trottoaren inte långt ifrån järnvägen. Jag går en bit ifrån spåret så dom inte skulle fatta varför jag var där, tänkte att jag skulle gå över vägen, bort från spåret tills dom gått förbi och sen gå tillbaka. När jag precis kommit över vägen, då kommer tåget…

Jag blev arg för att mamma rindge och störde mig och för att dom där människorna skulle komma och gå där precis då. Jag skulle ju ha lyckats att ta livet av mig annars.
Mamma hör såklart tåget via telefonen och hotar att ringa polisen om jag inte gick hem på en gång. Först tänkte jag strunta i det och stå kvar och vänta på nästa tåg. Men sen började jag tänka efter, att det kanske var meningen att jag skulle missa det där tåget… Och polisbil hade jag ingen lust att åka…

Tänkte sen efter ännu mera. Jag kunde inte lämna mamma utan en kropp att säga hej då till, så jag bestämde mig för att den metoden var utesluten och gick hem igen. Även om den metoden jag försökt med 3 gånger innan detta inte hade funkat hittils så tänkte jag hålla mig till den iaf. Jag försökte med den andra metoden (överdos) 5 gånger till (en av gångerna var riktigt allvarlig då jag hamnade i respirator), tills jag för ca 4-5 månader sen fick en medicin som fungerade.

Jag kan idag säga att jag mår bra, även om det kan kännas tungt vissa dagar. Och jag har varken skurit eller bränt mig på ca 5½ månad. Jag är väldigt glad över att jag aldrig lyckades med mina självmordsförsök.

Jag trodde aldrig att jag skulle kunna må bra igen, att allting var svart. Men oj så fel jag hade. Idag njuter jag allt jag kan av vad livet har att erbjuda, ser allting med nya ögon.

Det stämmer ju som dom säger: ”Livet är kort med tanke på hur länge man kommer att vara död”.. och ”Njut av livet, det går inte i repris” !

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Dottern
10 augusti, 2010 kl 10 augusti 2010 (21:18)

Underbart att hon kom på andra tankar. Tack gode gud!
Jag har en kvinna som jag mailar med som säger att hon läser mitt mail om och om igen när det känns som mörkast och att det hindrar henne var gång. Känns så stort att kunna hjälpa någon.
En stor kram till dig!

Kommentar från Susanne
10 augusti, 2010 kl 10 augusti 2010 (21:21)

Tack för att du finns kvar hos oss tjejen 🙂 Du ska se att det blir bara bättre o bättre. Lycka till med allt!
Bra Ludmilla att du lyfte fram detta. Och skickar massa extra styrkekramar till dig.Vad annat kan man göra….Känns dock så futtigt att bara skicka kramar via datorn så här men hoppas att du vet o känner att det är många som finns här med dig och för dig (och din familj).
Kramar i massor.

Kommentar från Pamela
10 augusti, 2010 kl 10 augusti 2010 (21:33)

Jag är bara lite nyfiken på vilken medicin personen i fråga fick. För jag håller själv på att som bäst prova ut olika antidepressiva.

Kommentar från Petra
10 augusti, 2010 kl 10 augusti 2010 (22:07)

@Pamela: Hej, det är jag som har skrivit texten och medicinen jag fick och fortfarande får heter Naltrexon.

Kommentar från Helene
11 augusti, 2010 kl 11 augusti 2010 (9:12)

Vilken tur att den här tjejen stanna upp och tänkte på LIVET !!
Ha en bra dag Ludmilla.
Kram Helene.

Kommentar från Johanna
11 augusti, 2010 kl 11 augusti 2010 (20:19)

Hej, skulle vilja tipsa en bra sida: http://sjalvmord.info/krisguiden.aspx

Enormt mycket info kring självmord, sidan riktar sig både till anhöriga och till de som funderat på att ta sitt liv. Du kanske redan känner till den, men jag ville ändå tipsa. Tack för din tänkvärda blogg!! Kram!

Kommentar från ullis
13 augusti, 2010 kl 13 augusti 2010 (0:33)

Har just läst en bok som jag kan rekommendera. Den handlar om Patric, en kille härifrån bygden som led av en psyksisk sjukdom och tyvärr tog sitt liv. boken heter Patrick och är skriven av Mikael Nybrink.

Skriv någonting