Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Inte igen…

23 mars 2011 (21:22) | död, självmord | av: Ludmilla

Igår tog ytterligare en ung person sitt liv. 19 år gammal.

Camillas syster Anna.
Jag har berättat om familjen här på bloggen tidigare här…

Och så senare när Camilla blivit inlagd på rättspsyk för att det inte finns någon annan plats för henne skrev jag här…

Camillas blogg hittar du här…
Annas blogg hittar du här…

Det gör mig verkligen ont att familjen ska behöva uppleva detta. Och att Camilla ska behöva uppleva detta. Det räckte så bra som det var innan…

Varför?

Det är så hemskt att sjukvården ytterligare en gång misslyckats med att behandla en ung tjej så att ångesten hålls borta.

Det är så hemskt att ytterligare anhöriga ska behöva uppleva den bottenlösa sorg som det innebär att förlora en nära i självmord.

Jag tänder ett ljus för er.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Emelie
23 mars, 2011 kl 23 mars 2011 (21:47)

Det gör mig ont att höra! Har följt Annas blogg en längre period och det verkade så positivt och ljust. Det verkade som om kommit ur mörkret. Det gör mig ont att höra. Mina tankar går till familjen, och de människorna i Skåne som öppnade sitt hem för henne. Förfärligt!

Kommentar från Anki
23 mars, 2011 kl 23 mars 2011 (22:21)

Det är hemssom hänt och det är hemskt att C ska behöva uppleva detta gång på gång på gång…jag har pratat lite med C idag och nej hon mår verkligen inte bra och jag är väldigt orolig för henne….

Jag hoppas innerligt att hon kämpar och klarar av detta.

//Grannen ”huset precis bakom dom”

Kommentar från Helén
24 mars, 2011 kl 24 mars 2011 (0:12)

Det är så tungt, så tungt. Vet att jag måste gå vidare, men det känns som om jag inte klarar det. Varför våran Anna?

Kommentar från Ulla i Umeå
24 mars, 2011 kl 24 mars 2011 (8:43)

Så fruktansvärt tragiskt, det går inte att förstå. Att en ung kvinna i sin blomstring mår så dåligt att hon väljer denna utväg. Mina tankar finns hos hennes närmaste. Tänker även på dig Ludmilla…/Kram Ulla

Kommentar från ”Cecilia+borderline”
24 mars, 2011 kl 24 mars 2011 (19:01)

Fruktansvärt!

Kommentar från Nea
24 mars, 2011 kl 24 mars 2011 (19:13)

Hej
Jag hamnade här av en slump, men något fick mig att klicka på en länk dit.
Din dotter hette (och heter där hon är nu) Linnéa. Det heter jag också.
Jag känner mig så otroligt maktlös när jag läser om henne. Jag vill bara krama henne. Hjälpa henne på något sätt. Men jag vet att om en kram hade hjälpt så hade hon blivit frisk, för du berättade väl för henne hur mycket du älskar henne?
När jag läser om dig så tänker jag på min egen mamma, tänk om jag dör. Hur ska hon orka? Hur ska mina småsyskon orka? Mina kompisar? Det är så otroligt många som blir drabbade när någon dör eller tar sitt liv.
Av någon anledning så verkar det inte tas på allvar när någon har psykiska problem. Det syns ju inte som andra sjukdommar gör. Kanske är det detta som gör det så skrämmande. Jag har precis läst boken ”Zebraflickan”. En självbiografi om hur det är att leva med psykiska sjukdommar. PÅ något konstigt sätt så kan man faktiskt förstå Sofias (huvudpersonen och författaren) ord och varför hon gjorde det. Inte helt, men lite. Man närker också hur mycket ett vänligt ord eller en kram betydde för Sofa när hon var sjuk, fast hon kanske inte visade det. Och precis som med din dotter så hade hon en fasad, en glad fasad.
Jag lovar att göra allt i min makt för att förhindra att någon i min närhet tar sitt liv. Och jag lovar att aldrig göra det själv.

Tänker på dig och Linnéa<3

/Många kramar från en 15-årig tjej<3

Kommentar från Magdalena
24 mars, 2011 kl 24 mars 2011 (22:33)

Allting verkade så positivt…

Kommentar från Susanne
25 mars, 2011 kl 25 mars 2011 (11:44)

Det är så fruktansvärt, så otroligt onödigt. Varför kan inte människor få hjälp och få en chans att verkligen utvecklas till sin fulla potential? Jag förstår ingenting av det här.

Det är en sorgens dag det här, lider man alla er som stod henne nära! Alla som engagerat sig att det skulle bli bra tillslut. Kramar till er!!

Kommentar från Maria
25 mars, 2011 kl 25 mars 2011 (14:24)

🙁

Kommentar från Lene
25 mars, 2011 kl 25 mars 2011 (14:38)

En fruktansvärd situation som C befinner sig i. Det verkar som om självmord är straffbart. Trodde att det var avskaffat. Men tydligen inte i praktiken.

Kommentar från Catarina
1 april, 2011 kl 1 april 2011 (22:21)

Jag fick en chock när jag sent på natten fick en ingivelse att kika in på Annas blogg för att kolla läget. Senast hon skrev var ju allt så himla positivt så när jag läser att hon begått självmord tror jag att jag blev sittandes med munnen öppen en bra stund utan att förstå vad jag läste. Nej nej nej – liksom. Inte Anna. Inte nu. Hon har ju kämpat sååå hårt! Verkade må bättre o hade alla tankar på C så varför just nu? Vad hände? Helt ofattbart! Har knappt kunnat tänka på nåt annat.

Pingback från Ludmillas Blogg » Slutstation rättspsyk
11 december, 2011 kl 11 december 2011 (10:03)

[…] har berättat om henne tidigare. Här… och här… och när hennes syster tog sitt liv här… Läs hennes blogg […]

Skriv någonting