Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Självdestruktivt sex

8 augusti 2011 (14:22) | att hjälpa andra, böcker, boktips, sexuella övergrepp, tonåringar | av: Ludmilla

Jag har tidigare skrivit om boken ”14 år till salu”. Nu har uppföljaren ”Skamfläck” kommit av samma författare; Caroline Engvall.

Hon har dessutom satt upp en hjälp-site för unga som använder sex som självskadandebeteende. Otroligt bra initiativ! Läs mer här…

Inte till salu är en webbplats för unga som gör sig själva illa med sex. Som inte känner sig sedda. Som känner skam och skuld för att de väljer att ta ut sin smärta genom att utsätta sig själv för farliga situationer, såväl på nätet som IRL.

Låter det märkligt?
Faktum är att detta är vanligare än man tror. Man tycker inte att man är värd att älskas på ett kärleksfullt sätt eller dämpar ångest med hjälp av att ha sex med män antingen för pengar eller utan betalning.

Det som jag har förstått är att Linnéa höll på med något liknande. Men jag har ännu inte förstått allt kring det.
Det är väldigt tabubelagt och även jag som varit så öppen med vad som hänt Linnéa har svårt att tänka tankarna ut kring detta.

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Peter Björk
8 augusti, 2011 kl 8 augusti 2011 (14:30)

Du är så modig, att man knappt kan förstå det. Allt med en intention att hjälpa. Ditt hjärta måste vara hur stort som helst! Kärlek.

Kommentar från Annica
8 augusti, 2011 kl 8 augusti 2011 (17:25)

TYVÄRR tror jag också detta med att straffa sej själv med sex är vanligare än man tror.Allting med internet är inte positivt.Men jag tror att det alltid funnits de som utnyttjat tjejer för sex.Mådde illa när jag läste 14 år till salu.Hur kan man utnyttja en 14åring för sex på detta vis?Hur tänker man?
Du är så stark Ludmilla.Linneas minne lever vidare tack vare dej.

Kommentar från Caroline Engvall
8 augusti, 2011 kl 8 augusti 2011 (18:28)

Tack snälla för dina bloggord, Ludmilla. Det smärtar mig att Linnéa var drabbad av något liknande, men kanske kan vi göra något för att hjälpa andra så att det inte ska göra lika ont på insidan.

Kommentar från Catarina
9 augusti, 2011 kl 9 augusti 2011 (0:57)

Åh! Det går en rysning genom hela kroppen men som du skriver , tyvärr vanligare än man tror. Sex är nere i så låga åldrar att man baxnar idag. Även synen på HUR man har sex idag och att man kan ha det med vem som helst , när som helst bara känslan dyker upp etc hos många ungdomar får en annan att verka som man kommer från stenåldern. När det går till det hållet vi som är lite äldre tycker kanske är fel och tabu så kan jag ju bara tänka tanken att få veta att ens kära barn är inblandad ..som mamma själv så tänker man ju inte mitt barn men vips så är man där det man trodde aldrig aldrig skulle drabba mig . Det är en tuff, hård ibland mycket känslokall värld vi lever i. En enda gång av något man testar och man är inne i det. Kompisar gör, grupptryck, den mycket hårda attityd som kan råda osv osv och vem som helst hamnar i något den kanske inte alls till en början ville men det går inte att ta sig ifrån. Ja vad som helst kan lura bakom hörnet har man bevisligen erfarit säger jag. Trots topp uppfostran, man tycker man har en super dialog, koll och allt det där, vips.
Ja du är verkligen one of a kind som öppet från en första början talat om detta för många så tabu belagda ämne. Psykisk ohälsa. Många hyschar och stoppar undan man undra varför då var 3.dje eller vad det må vara lider av det och precis lika många som lider av fysisk ohälsa. Vad är skillnaden, det sitter i kroppen båda två på olika ställen sjukdom som sjukdom och vem som helst när som helst kan drabbas, ingen går fri.
Kramar om!

Kommentar från Paulina
9 augusti, 2011 kl 9 augusti 2011 (13:06)

Lilla Linnéa. Hjärtskärande att tänka på alla grymma människor som utnyttjar självdestruktiva, olyckliga och omtåliga barn. Jag blir så ledsen på världen ibland.

Kommentar från Amalia
10 augusti, 2011 kl 10 augusti 2011 (0:41)

Det är vanligare än man tror ja, att man ersätter ett problem med ett annat och självskadebeteenden, ätstörningar, att utsätta sig för farliga situationer osv är tecken på att man inte mår bra. Hittade du inget på hennes dator?
Har du kunnat ta kontakt med någon av männen, känner du ilska gentemot dem?
Hoppas du efter att du kanske rett ut lite mer eller känner dig redo kan berätta mer om det i ett inlägg och besvara frågorna, jag tror detta blir vanligare och vanligare med unga främst tjejer som håller på med det.
Det är väldigt svårt att komma ifrån ett sådant beteende när ingen vet, och skammen som kommer med de var förödande i hennes fall.
Tänk att hon aldrig berättade för bup eller dig utan höll allt om det hon höll på med inom sig…så svar var skammen. På sätt och vis var hon ju ett övergreppsoffer om hon träffade dessa män.
Alla tankar går till Linnea och er.

Kommentar från Mum
11 augusti, 2011 kl 11 augusti 2011 (21:49)

Jag har tappat din mailadress, var snäll och hör av dig om du vill ha min erfarenhetsbit i sexmissbruket. Vill inte att det publiceras på bloggen.
Som du säger; tabu.

Pingback från Ludmillas Blogg » Unga, sex och självdestruktivitet
24 januari, 2012 kl 24 januari 2012 (21:25)

[…] med böckerna ”14 år till Salu” och ”Skamfläck”. Jag har skrivit om detta här… och här… och […]

Skriv någonting