Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

”Klyshan stämmer. Det blir bättre.”

12 september 2011 (14:06) | psykiatri, självmord, sjukvård | av: Ludmilla

I lördagags uppmärksammades Suicidpreventiva Dagen världen över.
Varje dag tar en person i Sverige sitt liv var 6e timme.

Susanne Gustafsson har vid flera tillfällen försökt ta sitt liv. Idag mår hon bättre och arbetar för Suicidprevention.

Susanne Gustafsson berättar om självmord.

Hon berättar hur det kändes och vad som hjälpte i ett radioprogram här… (Observera att det är flera delar) Mycket bra radioinslag!

Mår du dåligt och behöver hjälp? Det finns stöd att få.
Nationella hjälplinjen: 020 22 00 60. De har öppet kl 13-22 varje dag. Dit kan du ringa och prata.
www.hjalplinjen.se finns fler länkar till andra jourlinjer som man kan ringa till.

Om du känner att det är riktigt akut, så finns det jourhavande präster på nummer 112.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Lina
12 september, 2011 kl 12 september 2011 (21:46)

Har läst din blogg under ganska lång tid och kommenterat några gånger. Det var lite chockartat att se en av sina gamla klasskompisar på bild i din blogg bara :). Skönt att se att Susanne mår bättre och även jobbar med suicideprevention. Jag har själv varit i suicidträsket och är känns det som påväg tillbaka dit.

Men kul att Susanne mår bra. Önskar henne all lycka!

Mvh Lina

Kommentar från Ingen Någonsson
14 september, 2011 kl 14 september 2011 (0:01)

Varför är du så kategorisk? Du slår fast att det finns stöd att få och pratar som att alla är välkomna att kontakta nationella hjälplinjen och få stöd där. Det är inte så. Det finns inte stöd åt alla. Alla är inte välkomna att kontakta Nationella hjälplinjen och få hjälp och stöd där. Nationella hjälplinjen är inte till för alla och alla får inte stöd där. Nationella hjälplinjen bryr sig inte om ifall den som ringer får hjälp och stöd eller inte. Alla är inte välkomna att kontakta dem oavsett hur dåligt de mår. De som mår sämst har ingenstans att ta vägen, inte till Nationella hjälplinjen heller. Så varför vara så kategorisk i dina uttalanden? Tänk på dem som mår dåligt, behöver stöd och inte får det, det är ett hån mot dem att säga att det finns stöd att få. Hur tror du det känns för den som inte får kontakta hjälplinjen fast den faktiskt står i begrepp att ta sitt liv? Räknas inte de människorna som ingen vill se och veta av att de finns?? Nä de gör ju inte det. Helt obegripligt. För vissa blir det inte bättre, det blir bara sämre och värre ju längre livet fortskrider.

Kommentar från Ann
17 februari, 2012 kl 17 februari 2012 (10:27)

Hjälp är det sista man får när man ringer nationella hjälplinjen. Jag ville prata om en tragedi, men han som svara bara tjatade om att jag skulle söka hjälp. Han kunde inte ens diskutera frågan. Samma sak hände när jag ringde andra gången, men då var det en kvinna som svarade. Det enda hon tjatade om var man kunde få hjälp istället för att diskutera vad som hänt. Sedan så får man vänta väldigt lång tid innan någon svarar. Det enda intrycket man får är att nationella hjälplinjen eller de som jobbar där är ute efter vinst och bidrag. Det sista man får är hjälp där. Andra jourtelefoner är MYCKET bättre.

Kommentar från Ludmilla
22 februari, 2012 kl 22 februari 2012 (20:14)

Vad tråkigt att det är så… Antagligen har de som sitter i jouren fått direktiv att hjälpa de som ringer till hjälp. Men, många gånger behöver man ju bara någon som lyssnar.

Skriv någonting