Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Att prata om självmord är ett skydd för livet

18 april 2012 (19:55) | att hjälpa andra, depression, psykiatri, självmord, tröst&hopp | av: Ludmilla

Varför tänker någon på självmord?
En människa som tänker på självmord känner sig ofta isolerad och ensam och kan uppleva att inget och ingen kan hjälpa eller förstå hans eller hennes psykiska smärta.
När man inte kan se något annat sätt att handskas med denna förtvivlan och smärta, kan självmord förefalla som den enda utvägen. När allt upplevs hopplöst kan det kännas som om det inte finns något val.

Riskfaktorer och varningssignaler
Kritiska livshändelser som till exempel:
-Förlust av: en närstående, en relation, av arbete, status, pengar.
-En större besvikelse: misslyckad examen eller tentamen, utebliven befordran, mobbning, kränkning.
-Sjukdom: depression, psykoser, allvarliga kroppsliga sjukdomar, missbruk.

Förändringar i beteendet
Var alltid uppmärksam på om någon inte längre är sig lik eller får dig att känna dig orolig. Om personen är lynnig, ledsen och tillbakadragen, talar om hopplöshetskänslor, känner sig hjälplös och värdelös, inte längre bryr sig lika mycket om sitt utseende, uttrycker tankar om döden genom teckningar, berättelser,
sånger och tar avsked av folk i sin omgivning och/eller ger bort ägodelar. En del ägnar sig åt riskfyllt och självdestruktivt beteende.

Ibland kan en självmordsnära person upplevas som ovanligt lugn av sin omgivning. Var uppmärksam på detta då det kan tyda på ett tyst beslut att fullfölja sin självmordsplan.

Vad kan man göra för att hjälpa?
De flesta som tänker på att ta sitt liv, tar sig igenom den krisen. Hjälp och stöd från familj och vänner samt professionella är ofta en viktig del i det. Här kommer några råd.

1. Gör någonting nu
Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand. Förutsätt inte att det blir bättre/går över utan
hjälp eller att han/hon söker hjälp på egen hand.

2. Var medveten om dina egna reaktioner
En vanlig reaktion är rädsla och en impuls att ignorera situationen och hoppas på att den går över av sig själv. Om du reagerar så kan det vara bra att ta hjälp av någon du litar på för att kunna återfå möjligheten att vara till stöd. Du kan också få ett behov av att hitta en snabb lösning för att få henne/honom att må bättre.

3. Var tillgänglig
Tillbringa tid tillsammans med honom/henne och visa omsorg och omtanke utan att vara dömande, arg eller
upprörd. Be honom/henne berätta – lyssna noga. En del problem känns mer hanterbara när man har satt ord på dem.

4. Fråga om självmord
Det enda sättet att ta reda på om någon tänker på självmord är att fråga om det. Det kan kännas svårt, men du visar att du har lagt märke till något och har lyssnat. Att tala om självmord kommer inte ”väcka den björn som sover”, det uppmuntrar istället till att tala om känslorna och känns ofta som en lättnad.
Det är endast genom att samtala med personen om vad det är som pågår som denne kan fås att söka den hjälp som behövs.
Gör inte någon överenskommelse om att någons självmordstankar skall vara en hemlighet.

5. Kontrollera säkerhet
Om någon tänker ta sitt liv är det viktigt att veta hur mycket och länge dessa tankar funnits. Du kan till exempel ställa följande frågor:
-Har du tänkt ut hur och när du skall begå självmord?
-Har du tillgång till medel eller tänkt skaffa dig medel för att utföra din plan?
-Vilken hjälp har du tillgång till för att kunna må bättre och att känna dig tryggare?
-Fråga också hur du kan hjälpa och stötta honom/henne för att finna stöd, livsglädje och kraft hos familj, vänner, husdjur, religiösa övertygelser, egen inre styrka.

6. Fatta beslut om vad du skall göra och hur ni skall lösa den nuvarande situationen
Nu när du har tagit reda på hur det står till med hans/hennes säkerhet, är det dags att tillsammans diskutera nästa steg. Du kan behöva hjälp av andra för att uppmuntra honom/henne att skaffa professionell hjälp – eller att ta ett första steg till hjälp från exempelvis en partner, föräldrar eller nära vänner.

7. Här finns det stöd och hjälp
• Vårdcentral eller annan läkarmottagning
• Psykiatrisk mottagning
• Personal på skola: lärare, skolsköterska, psykolog, socionom, husmor, skolvärdinna, fritidspersonal
• Ungdomsmottagning
• Präst, diakon

Du kan hjälpa personen att förbereda sig inför samtalet när han/hon har bestämt sig för att tala med någon. Erbjud dig att följa med. Efter samtalet måste du kontrollera att frågan om självmord togs upp samt fråga vilken hjälp som erbjöds.
Hjälp personen att följa upp de rekommendationer som givits.

8. Förmedla hopp – trösta – be om ett löfte
Självmordstankar återkommer ofta och när de gör det är det viktigt för personen i fråga att be om hjälp och berätta för någon om sina känslor. Be personen lova att
be om hjälp. Det gör det mer sannolikt att han/hon faktiskt gör det. Visa ditt engagemang och din vilja att förstå – förmedla hopp.

9. Ta hand om dig själv
Du som hjälper någon som har självmordstankar måste se till att ta hand om dig själv, eftersom det är känslomässigt påfrestande att vara ett stöd till någon som är självmordsbenägen och särskilt under en längre tid. Se till att inte vara ensam om detta, att du har någon att tala med, till exempel vänner, familj eller någon
som är professionell.

10. Stanna kvar
Självmordstankar försvinner inte utan att den självmordsnära personen upplever någon form av förändring i livet. Livssituationen, känslorna och tankarna
kring suicid kan förändras. Upplevelsen av stöd kan vara en hjälp att hantera självmordstankarna. Det är viktigt att familj, vänner och andra viktiga personer
finns kvar på ett aktivt sätt.

Självmordstankar försvinner inte av sig själva.
Man behöver hjälp at ta sig ur självmordstankar.
Du kan hjälpa!

Ladda ner hela broschyren här…

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från angelika johansson
18 april, 2012 kl 18 april 2012 (20:55)

Allt som står övan är så rätt,tänk om alla som mår dåligt kunde ha någon som inser alvaret och finns kvar trots att man mår dåligt.

Kommentar från angelika johansson
18 april, 2012 kl 18 april 2012 (20:58)

Gud om jag kunde förlåta den som viste hur min son mådde men informerade inte anhöriga,fanns inte när mitt barn mådde dåligt.
Hur lever man vidare med detta?

Kommentar från tristessa
18 april, 2012 kl 18 april 2012 (23:48)

Det är viktiga ord men jag blir lite ledsen av den för det är så tydligt att en del som borde vara nära och finnas där bara försvinner bort utan ett enda ord…

Kommentar från Elly
19 april, 2012 kl 19 april 2012 (5:59)

Hejsan Ludmilla!
Jag är en tjugotreårig tjej som har följt din blogg ett bra tag.
Har så gärna velat skriva, bara sända iväg några ord, men det har inte blivit av. Inte förens nu. Det finns egentligen så mycket jag vill skriva; Vet bara inte var jag ska börja, men jag måste till en början passa på tacka för att du har din blogg <3 Att du så öppet har berättat om Linnea, låtit oss läsare fått vara med i din sorgehantering och din kamp mot cancern och ditt tillfrisknande!

Sen så vill jag tacka för alla tips du kommer med.
Särskilt detta inlägg.

Har själv tagit upp det hela inne på min blogg, men ur mitt perspektiv och för ett litet tag sen. Du får gärna gå in och läsa om du vill? Här har du länken i så fall; http://dingdonglifegoeson.blogg.se/2012/april/det-dar-suicidalitet-vaga-lyssna-vaga-reage.html

Sist men inte minst; Jag hoppas att du får en jättefin dag idag =)
//Elly

Kommentar från Annette Berg
20 april, 2012 kl 20 april 2012 (21:44)

Man får ingen hjälp där någonstans.

Kommentar från Ludmilla
21 april, 2012 kl 21 april 2012 (14:30)

Tristessa: Det är tyvärr väldigt vanligt att folk är osäkra och rädda för att göra fel!
Elly: Tack för att du följt min resa och att du läser!
Anette: På vilket sätt får man ingen hjälp?

Skriv någonting