Regelbunden fysisk aktivitet förebygger mental ohälsa
För att förebygga mental ohälsa är det viktigt att titta på förändringar i fysisk aktivitet, inte bara på hur aktiv en person är just nu eller har varit tidigare. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet, som nyligen publicerats i facktidskriften Health Psychology.
Det kan vara svårt att få en inaktiv person att börja träna regelbundet ett par gånger i veckan, men även små förändringar kan få en stor effekt på den mentala hälsan. När man går från att vara inaktiv till lite aktiv verkar man få de största effekterna. Samtidigt är effekten av att träna en färskvara.
Många tidigare studier visar att nuvarande fysisk aktivitet förutsäger framtida ohälsa. I den nu aktuella studien har man istället tittat på sambandet mellan förändring i aktivitet och ohälsa. En person som blev mer aktiv jämfört med alla andra tenderade att bli mindre deprimerad, lida av mindre ångest och utmattningsdepression jämfört med andra. Den som istället blev mer inaktiv över tiden riskerade i högre grad att drabbas av mental ohälsa.
Resultaten bygger på KART-studien från Institutet för stressmedicin, en undersökning av flera tusen tjänstemän inom Västra Götalandsregionen. Det är den största återkommande enkätundersökningen av stressrelaterad ohälsa inom svensk hälso- och sjukvård.
I den aktuella studien ingår 3717 personer, varav en majoritet är kvinnor i vårdyrken med en medelålder på 47 år. Forskarna har undersökt hur förändringar i fysisk aktivitet hänger ihop med förändringar i depression, ångest och utmattningsdepression, vid fyra tillfällen mellan 2004 och 2010.
Tidigare studier har jämfört förändringar mellan personer, men det här är första gången någon tittar på förändringar hos varje enskild person jämfört med sig själv istället för att bara undersöka förändringar jämfört med andra.
– För personer som jobbar med hälsopromotion och prevention av mental ohälsa finns det all anledning att vara vaksam på förändringar i fysisk aktivitet. Också den som har rört på sig regelbundet men blir mindre aktiv kan ligga i riskzonen, även om hon fortfarande rör på sig mer än många andra. För en person som är inaktiv gäller det med andra ord att börja röra på sig och den som tränar bör fortsätta göra det ungefär lika ofta, säger Magnus Lindwall, docent i psykologi vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap.
I en mindre studie av 197 personer har Magnus Lindwall och hans forskarkollegor även undersökt sambandet mellan depression, ångest och utbrändhet och hur ofta människor tränade respektive hur vältränade de var. Det visar sig att den mentala hälsan var mer beroende av hur ofta man tränade än hur vältränad man var. Däremot verkar personer som var mer vältränade och stressade lida mindre av mental ohälsa jämfört med personer som var stressade men inte lika vältränade. Bra kondition verkar därmed delvis kunna fungera som en buffert mot stress.
