Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Rabbit hole

18 mars 2012 (10:55) | film, sorg&saknad, tröst&hopp | av: Ludmilla

Rabbit hole är en film om ett par som förlorar sin 4-årige son i en bilolycka. Det handlar om hur de tar sig vidare och visar tydligt hur olika man kan sörja och vilka svårigheter det kan innebära. När mamman Becca (Nicole Kidman) frågar sin mamma (som också förlorat en son):

-Försvinner ”det” (smärtan/sorgen) någonsin?

-Nej. Jag tror inte det. För mig har det inte försvunnit på 11 år. Men det förändras…

-Hur då?

-Jag vet inte…
Tyngden tror jag. Efter ett tag blir den uthärdlig.
Man kan ta sig loss från den och bära runt den, som en sten i fickan.
Man kan till och med glömma det ibland. Men sen stoppar man ned handen i fickan av någon anledning… och så finns det där. ”Jaha, det där igen”.
Det kan kännas hemskt.
Men inte alltid.
Det är lite som…
Man tycker inte om det, men det är vad man har istället för sitt barn.
Man bär det med sig.
Och det försvinner aldrig.
Och det…

-Vad då?

-Det går rätt bra faktiskt…

En film som rekommenderas för alla som sörjer. Man känner igen sig och det gör ont emellanåt. Rekommenderas även för de som inte är i sorg för man lär sig om vad sorg är, hur det kan se ut och hur olika reaktionerna kan vara.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Thérèse
18 mars, 2012 kl 18 mars 2012 (11:02)

Jag stod faktiskt och höll i den i filmbutiken i går kväll men vågade faktiskt inte hyra den. Kanske ska fatta mod till mig trots allt, den tycks ju ha fått otroligt bra kritik!

Kommentar från Inkan och Ligan
18 mars, 2012 kl 18 mars 2012 (11:41)

Ska se om den går att ladda ner på något sätt.
Ska operera knät så är lite orörlig ett tag framåt. *ler*
Känns som en bra film.
Kram och ha en fin söndag

Kommentar från Annica
18 mars, 2012 kl 18 mars 2012 (20:50)

Du skriver så vackert.Förtår att du sörjer din fina tjej.

Skriv någonting