Idag är det 4 månader sedan min dotter tog sitt liv
4 månader är ingen lång tid. Det fattar jag ju.
Men det känns som en evighet.
I morse var det första frosten… När hon dog var det väldigt varmt.
Däremellan har det gått en hel sommar.
4 månader utan mitt barn.
Hur är det möjligt?
Hur kan jag överhuvudtaget fortsätta leva?
Det är märkligt.
Det är tomt. Det är så väldigt tomt. TOMT!
Det är dags att komma tillbaka nu Linnéa. Du fattas mig.
Det är så mycket jag skulle vilja berätta för dig. Det är så mycket som jag skulle vilja fråga dig om. Och när du berättar om alla dina hemligheter så skulle jag vagga dig i min famn och säga att det gör inget. Det är ok. Det går att fortsätta leva ändå. Nu när vi vet kan du få rätt hjälp.
Och det är bra.
Men, så kommer verkligheten emot mig igen med sina sylvassa sanningar.
Linnéa är död. Och hon kommer aldrig mer tillbaka.
Läs även andra bloggares intressanta åsikter om sorg, tid, hemligheter, kärlek
Kommentarer till inlägget
Kommentar från Carina
30 september, 2008 kl 30 september 2008 (17:29)
Finner inga ord..det man vet är ju att din dotter har fått en ro i sin kropp..som hon kanske inte tidigare känt..Tänker då på min son..som ff lever men det är inget liv en människa vill leva i.Kramar Carina
Carinas senaste blogginlägg..När en kär vän går bort….
Kommentar från Wivvi
30 september, 2008 kl 30 september 2008 (19:23)
Tack för titten.
Jag vill börja med att beklaga sorgen!!
Jag var och tittade på ljusen som har blivet tända, jag tände ett till dig.
Du bad oss att tänka efter varför vi tände ljuset….. det gjorde jag.
Jag gjorde det för dig, för att du ska veta att det finns människor här ute i vida värden som tänker på dig och resten av din familj!
jag vill ge dig styrka och kraft att hälla ut.
Tänker på dig!
Kramar W
Wivvis senaste blogginlägg..Tusen tack!!!!
Kommentar från Gunilla
30 september, 2008 kl 30 september 2008 (23:13)
Vill bara ge dig en godnattkram innan jag går till sängs….
Gunillas senaste blogginlägg..Tack vänner för en trevlig kväll!
Kommentar från Therese
30 september, 2008 kl 30 september 2008 (23:16)
Jag finner inga ord. Vi är många som varje dag skänker dig minst lika många tankar och funderar på hur det som händer kan hända. Fortsätt att kämpa, tänk på att Linnea ser dig! Hon vill ingenting annat än att du ska vara lycklig, hon ville till himmelen och där är hon nu, nu vill hon bara att du ska må bra. Så kämpa vidare, du är en stark människa! Kram Therese
Thereses senaste blogginlägg..pic’s från lägenheten!
Kommentar från Maddo
30 september, 2008 kl 30 september 2008 (23:42)
Usch, det måste vara tungt att vara med om. Här behövs definitivt kramar! Självklart är riktiga kramar ”bäst” men jag kan bara dela med mig av cyberkramar idag! Ddu får en hel drös här! KRAMkramKRAMkramKRAMkramKRAM!!
Kommentar från Ingrid
1 oktober, 2008 kl 1 oktober 2008 (0:40)
Ja usch va´ tiden går.
Är det fyra månader sedan sommaren stod inför dörren?
Är det fyra månader sedan vi stod inför skolavslutningar?
Är det fyra månader sedan vi stod inför konfirmationer?
Är det fyra månader sedan vi stod inför sista planeringen av semestern?
Ja, det är det och det känns som om det har gått lång tid sedan dess.
Men är det verkligen ”bara” fyra månader som Linnéa tog sitt beslut. Det känns som om det vore igår.
Skickar över några styrkekramar.
Kommentar från Bjorn
1 oktober, 2008 kl 1 oktober 2008 (9:34)
Jag beklagar.
Avskaffa prästers pension = syndabockstänkande, sociala och hi skäl
Skrev arbetsmiljobrott (blogspot.com) grundlagen rätt religionsfientlig och man skulle införa offentligt religionsförbud (många goda argument)
Hur var det förr?
Företräda Gud och ens åsikter kommer från det högsta= rätt stor position (informationsfrihetslagen)
Ulvar i fårakläder står det ju också = hjälper dom?
Jag var svårt mobbad under grundskoletiden = det är en mentalitet av hysch, hysch och sopa problem under mattan (jfr arbetsbrottsundersökningar och alkoholism, hustrumisshandel och andra fega brott sas). Och dessa ska hjälpa…
Historiskt kan man ju öppna något gammal uppslagsverk och browsa gamla präster och deras insats= skit och skit igen
Skriver en bok och ger lite grann och diskussioner och webbdiskussioner etc
Bättre å lägga ner hela alltet
Och av ett tredje tungt skäl= varje samhälle behöver en syndabock (tänk i muslimska länder)
Med terror och annan “fara” som kan kanalisera vrede och egna känslor mot ett rättfärdigt ändamål.
Tungt och stort ansvar.
Kommentar från Tizzel
1 oktober, 2008 kl 1 oktober 2008 (15:36)
Fyra månader utan Linnéa…
Jag tänker på dig!
Kommentar från Lisa
1 oktober, 2008 kl 1 oktober 2008 (21:45)
Fyra månader som är fyllda med smärta och saknad, känns förmodligen som flera år. Vi tänker på er ofta! Många kramar från Lisa och Roberto.
Kommentar från Birgitta
7 oktober, 2008 kl 7 oktober 2008 (7:39)
Jag förstår vad du går igenom, jag miste min son Robin för 8 veckor sen han blev bara 20 år, allt känns så fruktansvärt det finns inte ord för det man känner.
Kommentar från Ludmilla
7 oktober, 2008 kl 7 oktober 2008 (17:58)
Brigitta: Jag är verkligen ledsen för att du har förlorat Robin. Du får gärna kontakta mig per mail om du vill: ludmilla@linnea.se
Kommentar från Bitte
22 december, 2008 kl 22 december 2008 (0:10)
Kan inte ens tänka tanken,att mista ett barn så grymt.Jag har mist en bror på samma sätt,det är grymt nog…
Kommentar från Karrow
30 september, 2008 kl 30 september 2008 (13:36)
Jag förstår att det måste vara jobbigt för dig. Ingen vill ju behöva överleva sitt barn…
Men tänk så här, Linnéa finns med dig ändå, du kan bara inte se henne. Fyra månader är en lång tid när man saknar någon, men hon finns där. Och berätta för henne allt du vill, hon hör dig.
Jag skänker dig tröstkramar! Beklagar sorgen!
Karrows senaste blogginlägg..One, two – Freddy’s coming for you…