Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer


Tagg: kärlek

Överraskning!

6 november, 2010 (10:08) | livet | av: Ludmilla

Häromdagen skulle Johan och jag gå ut och äta. Syster Sarah och hennes Joel skulle vara barnvakt. Livet snurrar på i en väldig fart igen och det är svårt att få tid att bara ha ett samtal mellan Johan och mig, så att äta middag på tu man hand var uppskattat. När vi skulle åka […]

Bröllop

5 september, 2010 (13:06) | livet | av: Ludmilla

Igår var vi på bröllop. Det var först i förrgår som vi bestämde oss för formerna runt om. Vi har pendlat mellan att Johan och jag skulle kunna sova själva över till att ha med alla barn och barnvakter på hotellet. Nu blev det så att de var hemma hos oss och att Johan och […]

Kärleken till dig…

12 februari, 2010 (11:52) | Cancern, död, livet, självmord, sjukdom, sorg&saknad, tröst&hopp | av: Ludmilla

Veckans bloggtema hos Mymlan är kärlek. Hon uppmanar oss att skriva om kärlek: ”Och med anledning av Alla hjärtans dag tänkte jag att temat denna vecka ska vara kärlek. Skriv en kärleksförklaring till någon, eller resonera kring begreppet kärlek.” För mig blir det självklart att idag skriva om min kärlek till Johan (dessutom fyller han […]

Mitt ofödda barn

31 juli, 2009 (18:16) | barn, graviditet, livet | av: Ludmilla

Jag fylls av en enorm kärlek. Jag känner dig inom mig. Du bor därinne. Du lever. Du lever inom mig. Du är trygg och varm. Hör mitt hjärta. Mina tarmar. Min röst. Du lever. Du rör dig och jag svarar med en smekning. Jag masserar dig på ryggen och du svarar med en spark. Du […]

Björn Borg och jag utanför Sturecompagniet

9 mars, 2009 (21:23) | livet, Mindfulness, tröst&hopp | av: Ludmilla

I lördags bjöd några fina vänner ut Johan och mig på en trevlig restaurant. Vi åt och drack gott och hade mysiga samtal. Det är skönt att träffa vänner som har sett oss som familj, med Linnéa också. Man känner sig då trygg att det inte finns en massa konstiga tankar om att det skulle […]

Kan du lägga ut det här på bloggen?

6 januari, 2009 (17:33) | allmänt, barn, blogg, livet, Mindfulness, tröst&hopp | av: Ludmilla

Oscar kommer med ett pepparkakshjärta som han gjorde till mig före jul. Det här är ditt. Kan du lägga ut det på din blogg? Älskade barn! Läs även andra bloggares intressanta åsikter om Oscar, barn, hjärta, blogg, kärlek

7 månader sedan Linnéa tog sitt liv

30 december, 2008 (8:33) | acceptans, barn, död, Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Idag har det gått 7 månader. Precis som vid tidigare hålltider så är jag lika förvånad… 7 månader. Det är ju jättelång tid att vara ifrån sitt barn. Innan detta hände var det 3 veckor som jag längst hade varit ifrån Linnéa. Det var sommaren 2007 då hon var 3 veckor i Tyskland för att […]

Du är med mig hela tiden…

21 december, 2008 (13:19) | acceptans, barn, död, Linnéa, självmord, sorg&saknad, tonåringar | av: Ludmilla

Älskade Linnéa, Först nu känner jag att jag kan vända mig till dig direkt. Jag har varit så oerhört ledsen och besviken på dig. Arg på dig. Du lämnade mig. Du lämnade mig när du var arg på mig. Jag förstår att du tyckte att jag stog i vägen för dina noga planerade planer om […]

Det är svårt…

18 december, 2008 (0:13) | barn, död, Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

Oscar har haft svårt att gå till skolan de senaste veckorna. Han har haft ont i magen. Först trodde vi att han var sjuk. Sedan trodde vi att han var sjuk och saknade Linnéa. Nu tror jag huvudsakligen att det är psykiskt. Oscar säger att det är först nu som han förstår att Linnéa inte […]

Idag är det 4 månader sedan min dotter tog sitt liv

30 september, 2008 (13:29) | acceptans, död, Linnéa, självmord, sorg&saknad | av: Ludmilla

4 månader är ingen lång tid. Det fattar jag ju. Men det känns som en evighet. I morse var det första frosten… När hon dog var det väldigt varmt. Däremellan har det gått en hel sommar. 4 månader utan mitt barn. Hur är det möjligt? Hur kan jag överhuvudtaget fortsätta leva? Det är märkligt. Det […]