Ludmillas Blogg

Mitt liv förändrades plötsligt. Min älskade dotter Linnéa, 14 år, tog sitt liv i maj 2008. I nov 2009 föddes hennes syster och då fick jag cancer. Nu är jag frisk och ska fortsätta mitt liv…

Skip to: Content | Sidebar | Footer

Tänd ett ljus

Spotify-tävling. Det mest pinsamma.

19 januari 2009 (8:40) | allmänt, livet, spotify, tävling | av: Ludmilla

Nu kommer en ny chans att vinna en spotify invite.

För att vara med i utlottningen ska du skriva om det mest pinsamma du varit med om senast ikväll kl 22.

Här kommer ett av mina mest pinsamma:

Jag var väl ungefär 19-20 år. Jag hade träffat en tysk kille på en resa till USA ett år tidigare och nu skulle jag hälsa på honom i Stuttgart. Jag blev förälskad. Han var redan innan förälskad i mig. Det visade sig att han bodde i ett av de finaste områdena i en fantastisk villa. Han bodde hemma hos sina föräldrar, men de var bortresta så vi hade hela huset för oss själva. Killen visade sig vara en riktig romantiker som hade köpt färskt bröd och hade dukat med chokladhjärtan och jordgubbar och frukt redan innan jag hade vaknat. Han hade en Porsche cab och i denna svischade vi omkring på fina ställen.

Så kom en kväll då han ville att jag skulle träffa hans vänner. Det var varmt och sommar. Jag hade på mig mina vita byxor och någon t-shirt. Vi åkte till ett Gasthaus där vi mötte vännerna och det var mycket trevligt. Lite spänd var man ju förstås eftersom man inte kände någon (knappt honom). Öl gör en kissnödig som bekant så jag gick på toaletten efter ett tag. Väl där upptäckte jag att jag fått mens! Mina vita byxor var alldeles nerblodade!!

Hur gör man nu? Vi är långt ifrån hans hus. Kvällen har bara börjat. Jag känner ingen så bra så att jag kan säga (på tyska dessutom) att ”jag har fått mens och är alldeles nedblodad, kan någon skjutsa mig hem?”…

Hur jag klarade det? Vet inte helt säkert. Jag minns att jag utvecklade en backteknik så att ingen skulle gå bakom mig, att jag blev duktig på att gå med benen tätt ihop och att jag inte alls var intresserad av att vara med på kvällen överhuvudtaget…

Nä, han sa aldrig något. Men jag tror att han märkte…

Nu är det din tur!

Läs även andra bloggares intressanta åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

Kommentarer till inlägget

Kommentar från Lena
19 januari, 2009 kl 19 januari 2009 (12:00)

Jag har varit med om exakt samma sak, Ludmilla…men det är inte det jag väljer att berätta här.
Jag var anställd på ett litet privatägt företag i Sthlm i slutet av 80-talet. En dag skulle jag till doktorn med min dotter och för att spara tid, erbjöd sig en anställd att jag kunde låna hans bil.
Sagt och gjort, han följde med mig ner till parkeringen, för att visa bilen. Parkeringsplatsen var belägen mitt emot en husgavel, så ända sättet att lämna P-rutan, var att backa.
Jag hoppar in i bilen, lägger in backen och släpper upp kopplingen och kör iväg…..MEN jag hade lagt in ettan!!!
Bilen fullkomligt for in i husväggen…och kraschade!
Jag åkte aldrig till doktorn, utan hem och där satt jag och grinade i flera timmar och nästan önskade att jag hade blivit lite skadad själv!!!
Till slut var jag ju ändå tvungen att åka tillbaka jobbet. Jag darrade av rädsla och tårarna rann när jag överlämnade bilnycklarna och försökte förklara vad som hänt.
Flera timmar av kvalfylld vånda, försvann när han skrattade och sa ”-Ja, se fruntimmer!”
Bilen var företagets leasingbil och allt gick på försäkringen. Det kostade mig inte en krona, men känslan…den kostade desto mer!
Pinsamt är väl ett milt uttryck, men ja…usch ja…vissa saker glömmer man aldrig!

Kommentar från Viktoria
19 januari, 2009 kl 19 januari 2009 (13:03)

1994 tog jag och en vän en restresa till härliga Algarvekusten. En vecka med sol, sena mornar och slappa i massor.

På flygresan ner mot målet informerade kabinpersonalen oss passagerare om att det skulle serveras en lättare lunch bestående av potatisgratäng och nötkorv. ”-Nötkorv, tänkte jag och hajade till. Jag är ju allergisk mot nötter!” Jag funderade ett tag och fick lite panik. Tänk om jag får en allergireaktion ombord på planet. Inte bra alls. Inte riktigt den 10 000 metersklubben jag vill vara med i.

Jag tillkallade, genom att trycka på ”Lasse Åberg-knappen”, personal och en vänlig flygvärdinna kom till min plats. ”-Jo, öh, stammade jag. Nu är det så att jag är allergisk mot nötter och undrar om ni möjligtvis har något alternativ till nötkorven?” Flygvärdinnan tittade på mig. Min väninna i sätet bredvid tittade på mig. ”-Förlåt? sa flygvärdinnan”. Jag upprepade min fråga, artikulerade tydligt, och försökte låta så lite omständlig som det bara gick. ”-Nötkorv, sa jag, jag tål inte nötter. Får problem med andningen och så. Har ni något annat jag kan äta istället?” Återigen tittade flygvärdinnan på mig. Denna gången med ett snett leende. Så böjde hon sig fram över sätet och sa sakligt: ”-Korven har inga nötter i sig. Den är gjord av nötkött!”

Riktigt pinsamt! Resterande tid i kabinen ägnade jag åt att föröka försvinna. Än idag kan jag höra hur personalen skrattar åt den dumma passageraren och hennes nötkorv!

Kramar från en allergisk Viktoria =)

Viktorias senaste blogginlägg..En egoboost och nya kontakter!

Kommentar från Lisa
19 januari, 2009 kl 19 januari 2009 (14:03)

En pinsam sak som jag gjorde för ett drygt år sedan var när vi hade personalfest tillsammans med våra nya medarbetare (vi var 2 företag som gick samman) och stod och pratade om graviditeter odyl. Jag hade fått känslan av att en av dom jag pratade med var gravid så jag frågade ”..och när är det dags för dig?” När hon svarade ”Jag är inte gravid.” ville jag bara sjunka genom jorden!

Kommentar från Frida
19 januari, 2009 kl 19 januari 2009 (14:04)

Jag skrev nyss ett långt inlägg men sedan kom jag på att det varken var roligt eller intressant så jag raderade det.

Fridas senaste blogginlägg..Facean

Kommentar från Erika
19 januari, 2009 kl 19 januari 2009 (21:07)

Ja, back tekniken måste varit något liknande jag använde sist familjen var på Fyrishov.Jag stod på kanten böjd ner mot vattnet och försökte komma överens med sonen hur jag skulle signalera hur långt han simmat när han skulle ta simborgarmärket när min man säger. Ja, du ska inte stå böjd så där i alla fall! Funderade ett tag och var sedan tvungen att fråga vad han menade:
-Ja, du får ju om du vill men din baddräkt är spruken i baken!
Sen höll jag mig i vattnet resten av tiden!

Pingback från Ludmillas Blogg » Vinnare i Spotify-tävlingen är…
19 januari, 2009 kl 19 januari 2009 (22:06)

[…] Grattis du vann tävlingen! Om du mailar mig kommer din Spotify invite som ett brev på […]

Skriv någonting